FRÅGOR OCH SVAR

 

Vad är Folktinget?

Folktinget är ett samarbetsorgan för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, med uppdrag att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter. Folktinget verkar över politiska gränser, och alla riksdagspartier med svensk verksamhet deltar i arbetet. Verksamheten styrs av lagen om Folktinget. Vi arbetar för att stärka det svenska språkets ställning och kulturen på svenska i Finland. Det betyder samtidigt att vi verkar för en levande tvåspråkighet och för ett tolerant språkklimat.

 

Hur utses Folktinget?

Folktingsledamöterna utses i samband med kommunalvalet så att fördelningen av ledamotsplatserna bestäms utifrån antalet röster som tillfallit partiernas svenska kommunalvalskandidater. Det är alltså inte möjligt att rösta direkt på folktingskandidaterna.

Svenska kandidater är de kommunalvalskandidater som i befolkningsdatasystemet angett svenska som sitt modersmål – alla röster som getts åt dem räknas automatiskt med. Partierna kan begära att också andra kommunalvalskandidater ska räknas med som svenska kandidater.  För att dessa ska räknas med ska de ha arbetat för det svenska språket i Finland och verkat i svenskspråkiga politiska organisationer samt uppgett svensk titel eller yrkesbeteckning i den officiella sammanställningen av kandidatlistorna i kommunalvalet.

Av Folktingets 75 ledamöter utses 68 på basis av röstningsresultatet i kommunalvalet och 7 ledamöter utses av lagtingsledamöterna på Åland. De 68 mandaten är indelade i 63 fasta mandat och 5 utjämningsmandat. De fasta mandaten fördelas mellan Helsingfors, Nylands, Åbolands, Vasa och Övriga Finlands distrikt i direkt proportion till den svenska befolkningens storlek i respektive distrikt. De fem utjämningsmandaten fördelas mellan partierna i direkt proportion till deras röster i samtliga valkretsar uträknat på 68 mandat.

 

Varför svenska?

Med utgångspunkt i grundlag och språklagstiftning:

  1. Finland är ett land med två officiella språk, finska och svenska,
  2. Genom att studera svenska lär man känna Finlands historia och kultur. Svenskan är en del av allmänbildningen,
    Med kunskaper i svenska kan du umgås med finlandssvenskar på deras eget språk.
  3. Svenska är ett lätt, enkelt och användarvänligt språk.
    Alla elever bör ges samma möjligheter och rätt till fortsatta studier efter grundskolan,
  4. Alla bör ges jämlika möjligheter till statliga och kommunala tjänster där svenska krävs,
  5. Kunskaper i svenska är en merit på arbetsmarknaden i Finland,
  6. Finland är en del av Norden, med svenska klarar man sig också i de övriga nordiska länderna.
  7. När man kan svenska är det lätt att få jobb såväl i Sverige och Norge som i Danmark,
  8. Med kunskaper i svenska lär man sig lättare andra språk, t.ex. franska, tyska, spanska och engelska,
  9. Kunskaper i svenska ger möjligheter till studier vid de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan,
  10. Kan du svenska ger det möjligheter till studier vid universiteten i Sverige,
  11. Svenska öppnar dörrar till det nordiska kultur- och nöjeslivet.

 

Varför ska den obligatoriska skolsvenskan bevaras?

Vi har samlat påståenden som används för att avskaffa den obligatoriska skolsvenskan:

  1. Språkkraven i Finland är de tuffaste i världen, alla studerande bör kunna minst två språk förutom modersmålet - I Belgien, Luxemburg och Schweiz är kravet att alla studerande måste kunna åtminstone två språk utöver modersmålet. Det här är också EU:s officiella målsättning, "Mother tongue plus two". Enligt den senaste Eurobarometern om flerspråkigheten, som gäller situationen år 2012, nådde Nederländerna, Danmark, Luxemburg, de tre baltiska länderna, Slovenien och Malta upp till den här målsättningen. Finland hörde inte till de länder som klarade av målet.
     
  2. Den obligatoriska svenskan och individens begränsade förmåga till inlärning leder i praktiken till tunna kunskaper i främmande språk och begränsade valmöjligheter - Det finns inga bevis på att flerspråkiga barn lär sig ett språk på bekostnad av ett annat. Tvärtom. Tvåspråkigheten hjälper barnet att tänka kreativt och flexibelt. I en rapport som tagits fram av Europeiska kommissionen, Study on the Contribution of Multilingualism to Creativity, framgår att tidig två- eller flerspråkighet leder till bättre prestationsförmåga och kreativt tänkande, underlättar problemlösning samt leder till bättre skolframgång. På sikt ger tvåspråkigheten barnet en bredare tillgång till tankar och erfarenheter och öppnar dörrar för bl.a. mångsidiga sociala kontakter. En färsk artikel i tidsskriften Time Magazine (29.7.2013) hänvisar till flera vetenskapliga undersökningar som bekräftar att tvåspråkigheten ger både språkliga, kreativa och sociala fördelar.

    Språkkunskaper i arbetslivet underlättar kontakterna över språk- och landsgränser och ökar förståelsen mellan olika kulturer.
     
  3. Den obligatoriska svenskan är slöseri med nationens resurser - Den obligatoriska undervisningen i svenska och finska är en logisk följd av att landet har två nationalspråk. Rätten till det egna språket är en grundläggande rättighet på motsvarande sätt som rätten till exempelvis social trygghet. Det är därför viktigt med en tillräcklig språkresurs i landet. Tvåspråkigheten utgör också ett ställningstagande om att vårt land är en del av Norden. Norden är vår viktigaste samhälleliga och kulturella referensgrupp och största handelspartner.  Kunskaper i båda nationalspråken är en investering, inte en kostnad för nationen.
     
  4. Svenskan upptar värdefull tid som eleverna kunde använda för studier i något nyttigare världsspråk - Sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen 2005 har antalet finskspråkiga elever som skriver svenska minskat drastiskt. Det har emellertid inte lett till ökade studier i andra språk. Tvärtom. Antalet gymnasieelever som läser tyska och franska har halverats mellan 2001 och 2009. Samma trend gäller för ryskan. År 2001 läste 66 % av gymnasieeleverna tre eller flera språk. År 2009 var det endast 53,5 % som läste minst tre språk.
     
  5. Man klarar sig bra på engelska i Norden, för den skull behöver man inte ha obligatorisk svenska -

    Kunskaper i svenska öppnar dörrar och ger klara fördelar i kontakten med de nordiska länderna. Även om det officiella koncernspråket i många nordiska företag är engelska, sker det övriga umgänget i företagen och i samhället i övrigt oftast på svenska. En undersökning visar att finländska företag skötte sin kommunikation till 63 procent på svenska med moder-, syster- eller dotterbolag i Sverige, trots att engelskan är det ”officiella” språket. I det alltmer integrerade ekonomiska samarbetet mellan Finland och övriga nordiska länder är svensktalande arbetstagare i dag en bristvara. Bristande kunskaper i svenska kan däremot leda till missförstånd, utanförskap och uteblivna arbetstillfällen.
     
  6. I inget annat land i världen är man tvungen att studera ett språk som talas av en minoritet - Svenskan är inte ett minoritetsspråk, utan det ena av Finlands två likvärdiga nationalspråk. Förutom Finland finns det i Europa flera länder med två eller flera nationalspråk, eller officiella språk som de i vissa fall kallas: Belgien, Luxemburg, Irland och Schweiz. I alla dessa länder har man obligatoriska studier i det andra officiella språket för alla, på nationellt plan. I Belgien, som har tre officiella språk, lär man sig ett av de andra två nationella språken från första klassen i skolan. Också på Irland där de som talar iriska dagligen är knappt 70 000, lär sig alla iriska från ettan. I Schweiz är ett av de övriga tre nationalspråken obligatoriskt och i Luxemburg går alla i skola på alla tre officiella språk luxemburgiska, tyska och franska.

    Utöver detta finns det flera EU-länder där minoritetsspråket är obligatoriskt på regional nivå. Hit hör Spanien (med regionerna Katalonien, Baskien, Galicien, Valencia och Balearerna), Storbritannien (främst Wales) och Italien (regionen Trentino-Sydtyrolen och Valle d'Aosta). Sammanlagt bor det i dessa regioner över 20 miljoner invånare, som har obligatoriska studier i det mindre talade språket i skolan.
     
  7. Studieresultaten i svenska är så dåliga att man inte har någon nytta av dem och sålunda är det helt onödigt att studera svenska - Studieresultaten i svenska har försämrats den senaste tiden. Kunskapsnivån i B-svenska som andra inhemska språk i grundskolan är svag eller på sin höjd försvarlig. Flickornas kunskapsnivå är betydligt högre än pojkarnas. I studentskrivningarna har kunskapsnivån i B-svenska märkbart försämrats och man har varit tvungen att sänka poänggränserna betydligt både i övre och i undre ändan av bedömningsskalan.

    Kunskapsnivån hänger samman med studiemängden och är beroende av om eleverna får tillräckligt högklassig undervisning och om de utnyttjar denna aktivt och långsiktigt. En orsak till den låga kunskapsnivån inom B-svenska är att språket endast läses 228 timmar i grundskolan. Svenska erbjuds endast sällan som A-språk.

    I arbetsgruppspromemorian ”Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket”, listas en rad åtgärder för att förbättra undervisningen i svenska som det andra inhemska språket och sålunda också studieresultaten.
     
  8. I östra Finland behöver man inte svenska, därför borde man istället få läsa ryska som man behöver för att betjäna de ryska turisterna - Det är en jämlikhetsfråga. En sjätteklassist kan inte veta till vilken del av Finland livet för och inte heller vilket behovet av kunskaper i svenska sålunda är. Utan kunskaper i svenska kan alternativen vara färre. Vid såväl yrkeshögskolorna som universiteten behöver man kunskaper i finska och svenska, och statliga tjänster och många kommunala tjänster har krav på kunskaper i svenska.

    Kommunerna i östra Finland kan redan i dag erbjuda ryska som ett frivilligt studieämne om det finns tillräckligt intresse för studier i språket.
     
  9. Det är orättvist att alla ska studera svenska för att en liten minoritet ska få service på sitt eget språk - Undervisningen i svenska - och finska - gäller den språkliga jämlikheten mellan två språkgrupper. Undervisning i båda inhemska språken ger individerna jämlika förutsättningar att leva och nå framgång i vårt land.

 

Hur finansieras Folktinget?

Folktinget finansieras genom medel från stat och med fondmedel. Folktingets understödsförening Svenska Finlands folktings garanter finansierar också verksamheten vid behov.

 

Vem är med i verksamheten?

Sju av åtta riksdagspartier är med i Folktinget.

 

Vad är Svenska Översättningsbyrån?

Svenska översättningsbyrån är specialiserad på att översätta krävande facktexter från finska till svenska, men i viss mån också från svenska till finska och engelska till svenska. Våra översättare är specialister på många områden, från juridik till konst och kultur, finans och teknik. Läs mera om oss på byråns webbplats oversattningsbyran.fi. Byrån delar lokaler med Folktinget.

 

Varför är Folktinget med på SuomiAreena?

Folktinget har sedan år 2012 deltagit i politikerveckan SuomiAreena i Björneborg. Folktinget deltar för att synliggöra och skapa positiva attityder till det svenska språket. Samtidigt ger vi en möjlighet åt andra svenskspråkiga organisationer att synas och kunna marknadsföra sin verksamhet i vår gemensamma paviljong.