Utlåtande om främjande av integration

Publicerad 16.06.2017 kl. 11:52
Folktinget har på begäran gett ett utlåtande om förslag till lagen om främjande av integration

Till Arbets- och näringsministeriet

Hänvisning: begäran om utlåtande ANM/949/03.01.01/2017

Svenska Finland folkting (nedan Folktinget) ger utlåtande i ovannämnda ärende: 

Allmänt 

Målet med propositionen är att förnya lagstiftningen för att främja integrationen och skapa goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. I och med landskapsreformen kommer ansvaret för integrationsfrämjandet mellan olika instanser att omfördelas, vilket gör det av yttersta vikt att i framtiden samordna integrationsplanering och integrationsfrämjande tjänster. 

Det måste ses som positivt att ett av målen med lagförslaget är att det ska vara möjligt för invandrare att uppnå en med den övriga befolkningen jämlik ställning i samhället. Övriga mål med lagförslaget är att främja jämställdhet och likabehandling, vilka också de är mycket goda mål. Samtidigt ställer sig Folktinget dock något förundrat gällande den byråkratiska snårighet som verkar råda gällande fördelningen av integrationsfrämjande åtgärder, framförallt blir det osäkert vilken instans som ska bära helhetsansvaret på såväl landskaps- och kommunal nivå.

Kommentarer till enskilda paragrafer

5 § Tolkning och översättning
 Gällande den femte paragrafen anser Folktinget det som positivt att det betonas att myndigheten är skyldig att ordna tolkning och översättning, helt i enlighet med språklagen, om inte den invandrade behärskar finska eller svenska. Folktinget har dock nåtts av oroväckande anmälningar där den invandrade påtvingats tolk om den invandrade integrerats på svenska. Den invandrade har själv inte ansett sig behöva tolk och har enligt sin egen uppfattning kunnat en tillräckligt god svenska för att utan problem kunna tillgodogöra sig myndigheternas information, men eftersom myndigheternas kunskaper i svenska brustit har den invandrade varit tvungen att använda sig av en tolk i kommunikationen med myndigheterna. Detta kan inte ses som ett godtagbart agerande från myndigheternas sida. 

9 § Rådgivning och vägledning
I paragraf nio konstateras det att tjänster i början av integrationen är rådgivning, vägledning och basinformationsmaterial om det finländska samhället. Framförallt vore det enligt Folktinget av stor vikt att i samband med denna rådgivning, vägledning och basinformation i tvåspråkiga landskap och kommuner informera invandrarna tydligare än vad som görs idag om landets tvåspråkighet och också om möjligheten till integration på svenska. En tydligare information om våra två nationalspråk skulle också vara i enlighet med språklagen och dess anda. 

10 § Inledande kartläggning 
Den inledande kartläggningen måste ses som ett utmärkt verktyg för att Finland bättre ska kunna ta tillvara de kunskaper som de invandrade bär med sig. Den inledande kartläggningen bör dock göras i ett så tidigt skede som möjligt, för att garantera att den invandrade omgående får gå vidare i integrationsprocessen. I samband med den inledande kartläggningen bör det också tydligt framkomma att det finns möjligheter att integreras på svenska. Viktigt är att den inledande kartläggningen, åtminstone i tvåspråkiga kommuner och landskap, sköts av en person med kunskaper i svenska och med kännedom om det svenskspråkiga samhället, detta för att kunna garantera att den svenska integrationen inte glöms bort och att personen ifråga besitter en tillräcklig kunskap om hur integrationsstigarna löper på våra två nationalspråk.  

12 § Integrationsplan
Ifråga om integrationsplanen så anser Folktinget att det är viktigt att integrationsplanen görs upp enligt de språkförhållanden som råder på den ort var en person ska integreras.  

13 § Integrationsplan för minderåriga 
Integrationsplanen bör överlag vara flexibel, inte minst med tanke på att alla invandrare har olika bakgrundserfarenheter och kunskaper. Ifråga om minderårigas integrationsplan vill Folktinget ändå lyfta upp att flexibilitet i integrationsplanen är extremt viktig. Studiebakgrunderna och förkunskaperna varierar och det viktigaste är att ge den minderåriga invandrade en god start i Finland, genom att erbjuda dem den bästa möjliga lösningen ifråga om kompletterande och påbyggande utbildningar och på detta vis också garantera en lyckad integration.  

§ 14 Arrangemang för integrationsplan
I paragraf 14, om arrangemang för integrationsplan, framgår det att tillväxttjänsterna i framtiden kommer att i princip vara marknadsproducerade. Folktinget vill betona att det är av yttersta vikt att tillväxttjänsterna också erbjuds på svenska, även om antalet invandrare som tar del av integration på svenska i vissa fall kan vara färre. Folktinget upplever ändå att utbud och efterfrågan tenderar att korrelera och om den invandrade inte erbjuds integration på svenska är givetvis efterfrågan på svensk integration också minimal.  

15 § Utarbetande av, varaktighet för och översyn av integrationsplaner
Gällande paragraf 15 moment 4 och 5, om valfriheten i samband med landskapets tillväxttjänster, ställer sig Folktinget frågande till hur invandrarna ska kunna informeras i en tillräcklig omfattning för att de verkligen ska kunna göra ett adekvat val ifråga om vilka tjänsteproducenter de väljer att anlita. Folktinget vill betona att tillräckligt högkvalitativa tjänster på svenska måste finnas tillgängliga för att kunna erbjuda en fullgod service, samtidigt som det också bör finnas ett tillräckligt stort utbud av tjänster på svenska för att skapa en reell valfrihet. 

Det som enligt Folktingets mening saknas i lagförslaget är hur de invandrare som önskar integreras på två språk ska gå till väga. Att integreras på två språk kan ses som en sysselsättningsbefrämjande åtgärd och bör därför uppmuntras och frågan Folktinget ställer sig är om integrationstiden för de som integreras på två språk bör förlängas. 

18 § Ordnande av integrationsutbildning
Inom varje tvåspråkigt landskap måste man ta i beaktande att integrationsutbildning också bör finnas tillgänglig på svenska och att den som vägleder invandrarna bör notera att integrationsutbildningen på svenska huvudsakligen ordnas av den så kallade fria bildningen. Folktinget är därför av den åsikten att det är viktigt att den som vägleder invandrarna också besitter en god kunskap om den fria bildningen och dess uppbyggnad. Ifråga om integrationsutbildningen, oavsett språk, är det viktigt att ta i beaktande att pendlingsavståndet inte får bli för långt, inte minst med tanke på att erbjuda en reell möjlighet för de föräldrar som är hemma med sina barn att delta i integrationsutbildningen. Detta kan också innebära att mer lokala aktörer inom utbildningen vid behov tas i beaktande. 

Utlåtandets centrala innehåll 

Folktinget ser det som mycket positivt att integration på svenska och finska lyfts upp jämlikt i lagförslaget.  Samtidigt finns ett visst utrymme för förbättringar, inte minst kunde helhetsansvarsfördelningen för integrationsfrämjandet i landskap och kommun förtydligas. Invandrare som vill integreras på två språk lyfts inte upp i lagförslaget, vilket måste ses som beklagligt. Integrering på två språk bör ses som en sysselsättningsbefrämjande åtgärd och en diskussion om en förlängd integrationstid för en tvåspråkig integration bör föras. Redan i samband med rådgivningen, vägledningen och att invandraren ges basinformation om Finland bör invandraren informeras om Finlands tvåspråkighet och om möjligheten till integration på svenska och finska. Möjligheten till att integreras på svenska bör också lyftas upp i samband med den inledande kartläggningen. Integrationsplanen bör utformas enligt de språkförhållanden som råder på orten var invandraren integreras. De integrationsfrämjande åtgärderna kommer att skötas långt via tillväxttjänster i framtiden men detta får inte innebära att integrationsmöjligheter på svenska inte skulle erbjudas, även om lönsamheten kan vara något lägre när de som väljer att integreras på svenska i vissa fall är färre. Inom varje tvåspråkigt landskap måste man också ta i beaktande att integrationsutbildning bör ordnas på svenska. 

Helsingfors den 16 juni 2017

Svenska Finlands folkting
                
Markus Österlund                
Folktingssekreterare

Stephanie Lindberg
Språkskyddssekreterare