Skrivelse till polisöverdirektör Mikko Paatero

28.05.2012 kl. 12:40
Folktingets representanter har träffat Polisstyrelsens polisöverdirekör Mikko Paatero och diskuterat aktuella frågor inom polisförvaltningen. Folktinget ser med oro på den svenskspråkiga polisutbildningens nuläge och konstaterar vidare att polisverksamheten på svenska måste tryggas inom ramen för den kommande polisförvaltningsreformen.

Polisöverdirektör
Mikko Paatero

 

Bäste Mikko Paatero

Svenska Finlands folkting arbetar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (1331/2003) för en språklig jämlikhet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen i landet. Folktinget önskar träffa er med hänvisning till Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildning och den kommande omstruktureringen av polisförvaltningen.

Folktinget konstaterar att polismyndigheterna självmant ska säkerställa den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter, så att polisservicen fungerar likvärdigt på båda språken i praktiken. Lagstiftningen förutsätter att myndigheterna ser till att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter tryggas enligt lika grunder också på lång sikt. Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att en övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när administrativa omläggningar påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd).

1. Polisutbildningen på svenska
Finlands regering har i regeringsprogrammet förbundit sig att säkerställa polisutbildningen på de båda nationalspråken.

Folktinget understryker att en förutsättning för välfungerande polisservice på svenska är att det finns polisbefäl och underbefäl som kan svenska samt polismanskap med åtminstone goda faktiska kunskaper i svenska. Polisutbildningen på svenska har en nyckelroll i detta sammanhang. Det är därför ytterst viktigt att Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet har sådana ekonomiska och personella resurser att utbildningen håller samma standard som motsvarande finskspråkiga polisutbildning.

Folktinget har emellertid erfarit att Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet inte får tillräckliga resurser för sin undervisning i nuläget. Antalet lärare vid den svenskspråkiga utbildningsenheten motsvarar inte det faktiska behovet, vilket i praktiken innebär att utbildningsenheten är beroende av utomstående föreläsare. Dessa polismän har tidigare kommit från de tvåspråkiga polisinrättningar som har regionala enheter med svenska som arbetsspråk och från Ålands polismyndighet. Men eftersom Polisyrkeshögskolan inte längre har rätt att utbetala föreläsningsarvode till polismän som föreläser under tjänstetid har den svenskspråkiga utbildningsenhetens situation försvårats avsevärt under år 2012. För att få den föreskrivna undervisningen på svenska har den svenskspråkiga poliskursen bl.a. besökt Vasa, Åbo och Helsingfors. Folktinget framhåller att sådana arrangemang knappast kan anses vara ändamålsenliga på sikt.

2. Omstruktureringen av polisförvaltningen
Folktinget hänvisar vidare till den fortsatta reformen av polisförvaltningen. Det första skedet av polisförvaltningsreformen resulterade år 2009 i att antalet polisinrättningar minskade från 90 till 24, och de tvåspråkiga polisinrättningarna med svenska som majoritetsspråk ersattes av fyra regionala enheter med svenska som arbetsspråk. Riksdagens förvaltningsutskott konstaterade samma år att enheterna bör ha sådana resurser och sådan kompetens och ställning att de kan trygga den finsk- och svenskspråkiga servicen också i praktiken (FvUB 7/2009 rd). Folktinget framhåller att enheternas rättsliga ställning och uppgifter inom polisförvaltningen trots detta inte har preciserats i lag, vilket skapar oklarhet också i polisinrättningarnas interna förvaltning.

Folktinget konstaterar att Inrikesministeriets nytillsatta projektgrupp (12.4.2012) ska komma med förslag om riktlinjer inför en omstrukturering av polisförvaltningen, men att den inte har fått till uppgift att granska förutsättningarna för hur en likvärdig polisservice på finska och svenska ska tryggas inom ramen för reformen. Folktinget framhåller det viktiga i att projektgruppen bedömer språkliga konsekvenser av samtliga förslag som kan få konsekvenser för de tvåspråkiga polisinrättningarnas och de regionala enheternas möjligheter att säkerställa polisservice på finska och svenska enligt lika grunder. Projektgruppen bör i enlighet med detta lägga fram sådana åtgärdsförslag som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna.

Folktinget understryker utöver detta det viktiga i att det finns en tjänsteman på Polisstyrelsen som ansvarar för polisutbildningen och polisverksamheten på svenska och att den högsta polisledningen ansvarar för en språkstrategi som omfattar det svenska inom hela polisväsendet.

Folktinget framhåller slutligen att regeringens produktivitets- och resultatprogram samt statsrådets rambeslut om statsfinanserna inte får leda till att polisväsendets förutsättningar att erbjuda heltäckande service på svenska försämras.

Helsingfors den 25 maj 2012


SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin 
ordförande  

Markus Österlund
folktingssekreterare

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250