Folktinget hördes i riksdagen om förslaget till ändring av polisförvaltningslagen

26.04.2013 kl. 15:57
Riksdagens förvaltningsutskott hörde Folktinget i fråga om regeringens propositopm med förslag till ändring av polisförvaltningslagen.

Riksdagens förvaltningsutskott

Ärende:  Regeringens proposition med förslag till ändring av polisförvaltningslagen och vissa lagar som har samband med den, RP 15/2013 rd
Hänv:  Förvaltningsutskottets kallelse till möte samt begäran om skriftligt utlåtande 26.4.2013

Svenska Finlands folkting lämnar i det följande sitt ställningstagande i fråga om regeringens proposition med förslag till ändring av polisförvaltningslagen.

1. Inledning
Folktinget hänvisar till det första skedet av polisförvaltningsreformen (Pora I). Till följd av detta lades verksamheten vid alla tvåspråkiga polismyndigheter med svenska som majoritetsspråk ner år 2009. I stället inrättades fyra regionala enheter med svenska som arbetsspråk inom polisinrättningar med finska som majoritetsspråk med hänvisning till 6 § 2 mom. i språklagen.

Enligt Folktingets uppfattning ger språklagen inte staten befogenhet att lägga ner verksamheten vid myndigheter på språklig grund och ersätta dessa med enheter. Folktinget konstaterar att polisväsendets beredskap att trygga polisservicen på svenska har försvagats på grund av denna strukturella omorganisering, eftersom de regionala enheterna saknar beslutsrätt och klart definierade uppgifter när det gäller att trygga och utveckla den svenska polisservicen. Detta kan på sikt få allvarliga följder för medborgarnas språkliga rättigheter och rättsskydd.

Enkäten Språkbarometern 2012 har undersökt hur den svensk- och finskspråkiga minoriteten i tvåspråkiga kommuner bedömer polisens service på svenska respektive finska. Åbo Akademi ansvarar för Språkbarometern i samarbete med Justitieministeriet, Finlands Kommunförbund och Svenska kulturfonden. Resultatet visar att kommuninvånare som hör till den svenskspråkiga minoriteten endast gav polisen vitsordet 7,4, medan de finskspråkiga minoriteterna gav vitsordet 8,7. Folktinget understryker att det krävs snabba och målmedvetna åtgärder för att säkerställa polisens beredskap att garantera kommuninvånarna likvärdig service på svenska och finska.

2. Polisförvaltningslagen
Enligt regeringens proposition föreslås det inga ändringar i fråga om de regionala enheterna med svenska som arbetsspråk, utan uppgifterna och den språkliga statusen är oförändrade vid dessa enheter. Folktinget anser att det ändå är befogat att lyfta fram enheternas betydelse, eftersom de har en lagstadgad skyldighet att trygga den svenskspråkiga servicen inom de tvåspråkiga polisinrättningarna.

Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ska bestämmelser som är centrala för säkerställandet av grundläggande rättigheter utfärdas genom lag. Enligt propositionen har de regionala enheterna inrättats i syfte att trygga den svenskspråkiga servicen. De kan också ges ett särskilt ansvar när det gäller att utveckla den svenskspråkiga servicen inom hela polisinrättningens område. Detta motsvarar förarbetena till 6 § i gällande polisförvaltningslag. Där anges också att Inrikesministeriet kan utfärda närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter genom förordning med stöd av 16 § 2 mom. i lagen. Detta har emellertid inte lett till åtgärder.

Folktingets 75 ledamöter omfattade vid sin session i Tammerfors 13-14.4.2013 ett yrkande om att formerna för och sättet hur polisens svenskspråkiga service ska tryggas och ordnas klart bör definieras på författningsnivå, så att förverkligandet inte är beroende av enskilda tjänstemäns beslut. I nuläget innehåller inte heller de tvåspråkiga polisinrättningarnas reglementen klart definierade instruktioner för enheterna när det gäller deras uppgift att trygga den svenska servicen. Instruktionerna för hur den svenska servicen ska ordnas är således bristfälliga och varierar också mellan de tvåspråkiga polisinrättningarna.

Folktinget hänvisar vidare till att enheterna saknar regional behörighet. Folktinget anser att enheternas lagstadgade ansvar när det gäller att trygga och utveckla den svenska servicen inom hela polisinrättningens område förutsätter ett områdesansvar, som bör fastställas på författningsnivå.

Folktinget ber förvaltningsutskottet skriva in i sitt betänkande att de regionala enheternas behörighet och uppgifter när det gäller att trygga den svenskspråkiga servicen ska preciseras på författningsnivå. Enheternas lagstadgade uppgift att trygga och utveckla den svenska servicen inom hela polisinrättningens område förutsätter därtill ett områdesansvar, som bör fastställas på författningsnivå.

3. Språkliga konsekvenser
Regeringspropositionen innehåller ett avsnitt som behandlar språkliga konsekvenser samt ett annat avsnitt om språkliga rättigheter och garantier för god förvaltning. Enligt propositionen berör de språkliga konsekvenserna i huvudsak rörliga polisen.

Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att man måste ta hänsyn till de språkliga rättigheterna i beredningen av administrativa reformer. En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd). Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis innebär det här således faktiska konsekvenser för tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna. Också statsrådet fastslog i sitt principbeslut om nationalspråksstrategin (20.12.2012) att språkliga konsekvensbedömningar ska utföras som en del av förvaltningsreformer och lagberedningsprojekt under regeringsperioden 2011-2015.

Folktinget konstaterar att de bedömningar av språkliga konsekvenser som ingår i propositionen granskar lagstiftningen och eventuella förändringsbehov i denna. Det saknas däremot en bedömning av vilka faktiska konsekvenser reformen får för tillgodoseendet av invånarnas språkliga rättigheter. Folktinget understryker att bedömningen av språkliga konsekvenser bör kompletteras med en granskning av de regionala enheternas behörighet och uppgifter, eftersom dessa har en lagstadgad skyldighet att trygga den svenska servicen.

Folktinget anser att det är befogat att i den fortsatta beredningen av polisförvaltningsreformen analysera bland annat följande frågor:

- Har de tvåspråkiga polisinrättningarna en strategisk beredskap, som garanterar att polisservicen på finska och svenska fungerar jämlikt inom hela distriktet och som omfattar även den övergripande ledningen?
- Har de regionala enheterna med svenska som arbetsspråk faktiska förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska inom polisdistriktet?
- På vilket sätt borde enheternas befogenhet och uppgifter stärkas, så att  de i samarbete med polisinrättningen kan trygga och utveckla polisservicen på svenska?
- Hur garanteras de finsk- och svenskspråkiga invånarnas språkliga likställdhet inom hela verksamhetsområdet, om ett enspråkigt finskt polisdistrikt överförs till ett tvåspråkigt distrikt i enlighet med propositionen?
- Hur säkerställer reformen i praktiken polisservice på svenska i hela landet i enlighet med propositionens syfte?

Folktinget ber förvaltningsutskottet skriva in i sitt betänkande att det behövs en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser i den fortsatta polisförvaltningsreformen. Denna bedömning bör omfatta också faktiska konsekvenser i enlighet med grundlagsutskottets riktlinjer.

4. Slutord
Folktinget framlägger slutligen vissa synpunkter inför den fortsatta beredningen och beslutsfattandet inom polisförvaltningsreformen:

- Normer på författningsnivå. De regionala polisenheternas behörighet och uppgifter bör preciseras på författningsnivå. Folktinget framhåller det viktiga i att samtliga enheter med svenska som arbetsspråk har tillräckligt omfattande och likställda skyldigheter att trygga och utveckla den svenska servicen inom respektive polisdistrikt.
- Polisstyrelsen. Polisstyrelsen bör ha en övervakande funktion i fråga om de regionala enheternas verksamhet och faktiska förutsättningar att trygga den svenska servicen.
- Intern organisering. Det behövs åtgärder för att stärka de regionala enheternas ställning inom polisinrättningarna. Folktinget föreslår att den övergripande ledningen vid de tvåspråkiga polisinrättningarna inrättar en tjänst som biträdande polischef vid de regionala enheterna med uppgift att bl.a. säkerställa och utveckla den interna förvaltningen på svenska samt polisservicen på svenska. Den biträdande polischefen bör ingå i polisinrättningens styrgrupp.
- Beslutsrätt om tjänster vid enheterna. Folktinget anser att Polisstyrelsen bör ha beslutsrätt när det gäller överföring av tjänster från enheterna till en annan tjänstgöringsplats inom polisinrättningen. Polischeferna vid de tvåspråkiga polisinrättningarna har i nuläget denna beslutsrätt i enlighet med Polisstyrelsens riksomfattande arbetsplan (31.1.2013), och Folktinget föreslår att beslutet återtas.
- Polisyrkeshögskolans utbildning på svenska. I samband med polisförvaltningsreformen bereder ministeriet också en regeringsproposition gällande Polisyrkeshögskolans utbildning. Folktinget konstaterar att det är ytterst viktigt att Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet har sådana ekonomiska och personella resurser att utbildningen håller samma standard som motsvarande finskspråkiga polisutbildning. Verksamhetsförutsättningarna för den svenskspråkiga polisutbildningen bör därför stärkas i nödvändig omfattning inom ramen för polisförvaltningsreformen. 

Svenska Finlands folkting ber riksdagens förvaltningsutskott beakta de ställningstaganden som ingår i detta utlåtande.

Helsingfors den 26 april 2013

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin 
ordförande 
riksdagsledamot 

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250