Utlåtande om tingsrättsnätverket

03.06.2015 kl. 10:50
Folktinget har gett ett utlåtande till Justitieministeriet gällande betänkandet "Utvecklande av tingsrättsnätverket".
                                                                    Justitieministeriet

 

Ärende:         Utlåtande av Svenska Finlands folkting om betänkandet ”Utvecklande av tingsrättsnätverket” (Betänkanden och utlåtanden 14/2015)

Hänvisning:    Begäran om utlåtande OM 17/31/2014 8.4.2015

 

Svenska Finlands folkting har tagit del av betänkandet ”Utvecklande av tingsrättsnätverket” och ger sitt utlåtande i det följande.

Bakgrund

Justitieministeriet tillsatte år 2014 en tjänstemannaarbetsgrupp för att utreda en fortsatt utveckling av tingsrättsnätverket. Reformen av tingsrättsnätverket gäller behovet av tingsrätter samt deras kanslier och sammanträdesplatser. Arbetsgruppen fick i uppdrag att beakta bland annat språkliga rättigheter, medborgarperspektivet och geografiska synpunkter i förslaget.

Den senaste tingsrättsreformen trädde i kraft år 2010 och ledde till att antalet tingsrätter minskade från 51 till 27 på fastlandet. Av dessa är åtta tingsrätter tvåspråkiga: sju tingsrätter har finska som majoritetens språk, medan endast en tingsrätt har svenska som majoritetens språk i nuläget. Ålands tingsrätt omfattades inte av reformen.

Arbetsgruppens förslag

Arbetsgruppen föreslår att antalet tingsrätter minskas från nuvarande 27 till antingen 17 eller 14. Antalet verksamhetsställen i båda modellerna minskas från 57 till 33. Förslaget gäller inte Ålands tingsrätt.

Enligt förslaget läggs tre av de tvåspråkiga tingsrätterna i landet ner: Mellersta Österbottens tingsrätt i Karleby, Västra Nylands tingsrätt i Raseborg och Östra Nylands tingsrätt i Borgå. Detta innebär i så fall att det i båda modellerna återstår fem tvåspråkiga tingsrätter.

Förslaget får också konsekvenser för Österbottens tingsrätt i Vasa, eftersom tingsrättens majoritetsspråk ändras från svenska till finska i båda modellerna. Modellen med 17 tingsrätter innebär att Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätter sammanslås, medan modellen med 14 tingsrätter leder till att Mellersta Österbottens, Österbottens och Södra Österbottens tingsrätter sammanslås. Den svenskspråkiga befolkningens andel sjunker i så fall från omkring 50 procent i nuläget till 39 procent respektive 22 procent inom den nya domkretsen.

I båda modellerna följer de föreslagna domkretsarna landskapsindelningen med undantag för Pyttis kommun, som av språkliga skäl hör till Östra Nylands tingsrätts domkrets också i fortsättningen.

Språkliga rättigheter enligt grundlagen

Folktinget hänvisar till följande:

  • att var och en har rätt att i egen sak använda sitt eget språk, finska eller svenska, hos domstol samt få expeditioner på detta språk. Domstolarnas faktiska förmåga att säkerställa de språkliga rättigheterna är en del av individens rättsskydd och utgör en central förutsättning för en rättvis rättegång.
  • att vars och ens rätt till högklassiga rättstjänster på finska och svenska omfattar också tillgången till rättstjänster. Detta innebär att det bör finnas tingsrätter i tillräcklig omfattning också inom de tvåspråkiga områdena i landet.
  • att svenskspråkiga personer ibland avstår från rätten att använda sitt eget språk i brottmål, tvistemål och ansökningsärenden vid tvåspråkiga tingsrätter (Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009 och 2013). Europarådets expertkommitté har i ett flertal utvärderingsrapporter om Finland uppmanat de finländska myndigheterna att vidta åtgärder för att förbättra användningen av svenska inom domstolsväsendet (senast 14.3.2012).
  • att de språkliga rättigheterna måste beaktas i beredningen av administrativa reformer. En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd). Enligt Justitieministeriets egna anvisningar borde arbetsgruppen ha utfört en grundlig förhandsbedömning av vilka konsekvenser de föreslagna modellerna får för tingsrätternas beredskap att säkerställa medborgarnas rättsskydd och språkliga rättigheter både på kort och på lång sikt.
  • att skyldigheten att säkerställa de grundläggande språkliga rättigheterna förutsätter att man väljer det områdesalternativ som bäst tryggar de grundläggande språkliga rättigheterna, om det finns alternativa områdesindelningar (GrUU 21/2009 rd). De språkliga förhållandena kan innebära sådana särskilda skäl, som berättigar till avvikelser från i sig förenliga områdesindelningar (GrUB 10/1998 rd).
  • att de språkliga rättigheterna har en särställning bland de faktorer som påverkar ett regionindelningsbeslut. Ekonomiska synpunkter kan inte tillmätas samma tyngd som de grundläggande rättigheterna vid bedömningen (beslut av justitiekanslern i statsrådet, OKV/1370/1/2009, 30.10.2009).
  • att de språkliga rättigheterna har företräde i förhållande till ekonomiska aspekter i lagstiftningsskedet (grundlagsexperten, professor Kaarlo Tuoris utlåtande till Folktinget 13.2.2013).

Folktingets ställningstagande

Den senaste tingsrättsreformen trädde i kraft så sent som år 2010. Folktinget anser att reformen bör utvärderas både från ett helhetsperspektiv och särskilt gällande tingsrätternas förmåga att tillgodose de språkliga rättigheterna, innan en ny riksomfattande reform inleds.

Domstolarna ska också ha en reell beredskap att trygga finsk- och svenskspråkiga personers språkliga rättigheter enligt lika grunder. De brister i rättsskyddet som framgår av statsrådets språkberättelse 2013 och tidigare språkberättelser visar emellertid att svenskspråkiga personer ibland bedömer att språkvalet kan ha betydelse för en framgångsrik domstolsbehandling. Folktinget framhåller att detta är ett allvarligt rättsskyddsproblem, eftersom domstolarna ska se till att parterna inte avstår från sin rätt att använda sitt eget språk. Folktinget ber därför Justitieministeriet vidta snabba åtgärder för trygga svenskspråkiga personers lagstadgade rätt att använda svenska vid domstolarna.

Folktinget understryker att åtgärder för att stärka individens rättsskydd och de språkliga rättigheterna enligt grundlagen måste vara en ledande princip också vid beredningen av strukturella reformer. De åtgärdsförslag som arbetsgruppen framlägger präglas emellertid i hög utsträckning av ekonomiska hänsyn. Folktinget framhåller att arbetsgruppens förslag leder till att tingsrättsväsendets språkliga beredskap och den svenskspråkiga befolkningens tillgång till rättstjänster på sitt eget språk försämras på sikt, vilket inte kan accepteras.

Förslaget om att den enda tvåspråkiga tingsrätten med svenska som majoritetens språk inom domkretsen byter majoritetsspråk

Tingsrätten i Österbotten med svenska som majoritetsspråk inom domkretsen får finskspråkig majoritet i arbetsgruppens båda modeller (17 eller 14 tingsrätter). Arbetsgruppen anser att den svenskspråkiga befolkningens rättigheter i fortsättningen kan tryggas genom att man inrättar ett tillräckligt antal språkdomartjänster med utmärkta kunskaper i svenska inom domkretsen och ser till att det ingår personer som kan både finska och svenska i tingsrättens övriga personal.

Österbottens tingsrätt med sammanträdesplatser i Jakobstad och Kristinestad har en särställning med avseende på att tingsrätten från 1.1.2010 är den enda allmänna underrätten med svenska som majoritetens språk i landet. Behörighetsvillkoren gällande tingsdomarnas språkkunskaper är utmärkta kunskaper i svenska (omvända språkkunskapskrav för tingsrättens språkdomare) och hela tingsrättsorganisationen är de facto tvåspråkig.

Tingsrätten är därtill den enda underrätten på fastlandet där tingsnotarier kan utföra domstolspraktik på svenska, vilket har en central betydelse med tanke på den uppenbara bristen på svenskkunniga domare och annan domstolspersonal i landet. Det har kommit till Folktingets kännedom att antalet svenskspråkiga praktikplatser vid tingsrätterna i landet inte räcker till, vilket ytterligare framhäver vikten av att svenskkunniga tingsnotarier har möjlighet att utföra domstolspraktik på svenska vid Österbottens tingsrätt också framöver.

Tingsrättens arbetsspråk har relevans också med avseende på den tvåspråkiga juridiska utbildning som den juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet ordnar i Vasa, samtidigt som behovet av svenskkunniga domare och övrig domstolspersonal tryggas tack vare utbildningen. Därtill har rättens arbetsspråk betydelse för möjligheterna att upprätthålla den juridiska terminologin på svenska i landet, vilket blir en klar utmaning ifall antalet tingsrätter med svenska som arbetsspråk begränsas till en, Ålands tingsrätt.

Folktinget konstaterar att både modellen med 17 och med 14 tingsrätter får långtgående verkningar för Österbottens tingsrätt. Om tingsrätten byter majoritetsspråk påverkas bl.a. behörighetsvillkoren gällande domarnas och den övriga personalens språkkunskaper, tingsrättens arbetsspråk, domstolspraktiken på svenska och övriga faktorer med anknytning till domstolens verksamhet på svenska. Förslaget innebär också att svenskspråkiga tingsnotarier måste ha avlagt det s.k. stora språkprovet i finska med vitsordet utmärkta kunskaper, vilket ytterligare försämrar tillgången till offentligt anställda jurister som kan svenska i landet. Om den svenskspråkiga befolkningen minskar i andel inom en ny domkrets försämras också den jämlika tillgången till rättstjänster på svenska och finska på sikt, vilket inte kan accepteras.

Förslaget om att lägga ner tre tvåspråkiga tingsrätter

Mellersta Österbottens, Västra Nylands och Östra Nylands tingsrätter med administrativt kansli i Karleby, Raseborg respektive Borgå läggs ner i båda modellerna, och också antalet verksamhetsställen reduceras. Enligt arbetsgruppen ändras inte antalet språkdomartjänster i förhållande till nuläget om sammanslagningarna genomförs.

Folktinget hänvisar till att förslaget om att lägga ner de tre tvåspråkiga tingsrätterna samt reducera antalet verksamhetsställen måste bedömas utifrån invånarnas jämlika rätt till högklassiga rättstjänster på finska och svenska och tillgången till dessa rättstjänster. Också rättstjänsternas tillgänglighet så som skärgårdsförhållanden, långa avstånd och bristande kommunikationsmöjligheter måste beaktas i större utsträckning i bedömningen. Därtill har det geografiska området där dessa tingsrätter och verksamhetsställen är placerade en viktig betydelse för möjligheterna att rekrytera domstolspersonal, som utöver formella språkintyg också har faktiska kunskaper i svenska.

 

Folktinget framhåller att det är uppenbart att invånarnas jämlika rätt till rättstjänster på finska och svenska försämras om dessa tre tingsrätter läggs ner och konstaterar att förslaget inte kan accepteras.

Slutord

Folktinget anser att det är synnerligen anmärkningsvärt att arbetsgruppen inte har utfört en egentlig bedömning av de språkliga konsekvenserna av modellerna för det framtida tingsrättsnätverket i enlighet med grundlagsutskottets riktlinjer (GrUB 1/2010 rd) och Justitieministeriets anvisningar om förhandsbedömningar av språkliga konsekvenser. Detta är enligt Folktinget inte ett godtagbart förfarande. Arbetsgruppens förslag leder till en klar försämring av tingsrättsväsendets språkliga beredskap och den svenskspråkiga befolkningens tillgång till rättstjänster på sitt eget språk. Folktinget föreslår därför att arbetsgruppens modeller förkastas och att de juridiska riktlinjer som ingår i detta utlåtande beaktas till alla delar i den fortsatta beredningen.

Helsingfors den 29 maj 2015

 

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

 

Thomas Blomqvist                                           ordförande                             

Kristina Beijar  
sakkunnig i förvaltningsärenden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250