Utlåtande om utkast till regeringsproposition om direkta val av borgmästare och regionala organ

30.06.2015 kl. 13:37
Finansministeriet och Justitieministeriet har bett Folktinget om utlåtande gällande ett utkast till regeringsproposition om direkta val av borgmästare och regionala organ.

Finansministeriet
Justitieministeriet

Ärende:     Utlåtande av Svenska Finlands folkting om utkast till regeringsproposition om direkta val av borgmästare och regionala organ

Hänv:    Begäran om utlåtande 21.4.2015, EEST


Svenska Finlands folkting har tagit del av utkastet till regeringsproposition och tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag ställning till de frågor som har särskild betydelse för den svenskspråkiga befolkningen.

Ministerierna ber remissinstanserna använda en färdig svarsblankett, men eftersom Folktinget endast tar ställning till frågor som har betydelse för tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna väljer vi att inte utgå från svarsblanketten. Folktinget ger sitt utlåtande i det följande.
 
Bakgrund

Finansministeriet tillsatte 25.4.2014 en arbetsgrupp för att bereda ändringar i lagstiftningen, som gör det möjligt att välja såväl borgmästare som delområdesorgan genom direkta val. Avsikten är att dessa ändringar införs i den nya kommunallagen och i vallagen, så att de träder i kraft år 2016. Kommunerna har i så fall möjlighet att enligt eget beslut ordna borgmästarval och delområdesval i samband med kommunalvalet år 2017.

Enligt ministeriets beslut om tillsättande ska arbetsgruppen fästa särskild uppmärksamhet vid den lokala självstyrelsen och demokratin enligt grundlagen samt vid kommunernas skyldigheter att trygga de grundläggande rättigheterna.

Språkliga rättigheter och skyldigheter enligt grundlagen

Folktinget hänvisar i det följande till vissa bestämmelser i grundlagen som har betydelse för kommunernas skyldighet att säkerställa invånarnas språkliga och demokratiska rättigheter.

Kommunernas förvaltning grundar sig på självstyrelse för kommunens invånare (121 §). Till demokratins grundprinciper hör att var och en har rätt att ta del av och påverka samhällets och livsmiljöns utveckling (2 §). Det allmänna ska främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne (14 §). Dessa demokratiska rättigheter har således betydelse för de finsk- och svenskspråkiga invånarnas möjlighet till inflytande, exempelvis möjligheten att påverka beslut som rör dem själva och deras livsmiljö.

Det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tryggas (22 §). Vidare ska det allmänna tillgodose den finsk- och svenskspråkiga befolkningens kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder (17 §). Språken ska behandlas likvärdigt, men inte endast på ett formellt plan utan också så den faktiska jämlikheten mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen garanteras, bl.a. när samhällelig service organiseras (RP 309/1993 rd).

Grundprincipen om språkgruppernas likställda rätt till tjänster på det egna språket ingår också i bestämmelserna om den administrativa indelningen: När förvaltningen organiseras ska en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder (122 §). Grundlagsexperten, professor Kaarlo Tuori har konstaterat att denna bestämmelse till de delar som gäller språklig jämlikhet är absolut juridiskt bindande med utgångspunkt i 17 § 2 mom. (utlåtande till Folktinget 24.2.2009).

Grundlagsutskottet har lyft fram vikten av att det beaktas i lagstiftningen att ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunens språkliga ställning eller försämra språkgruppernas möjligheter att klara sig på sitt eget språk (GrUB 10/1998 rd).

Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ska de bestämmelser som är väsentliga för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter utfärdas genom lag. Det här gäller också språkliga rättigheter, och tryggandet av dessa får således inte vara beroende av kommunens interna beslut (professor Kaarlo Tuori, utlåtande till Folktinget 13.2.2013).

Folktingets ställningstagande

Folktinget tar ställning till delområdesförvaltningens uppgifter i det följande.

Enligt propositionsutkastet har delområdesorganet till uppgift att påverka det kommunala beslutsfattandet och utveckla delområdet i kommunen. Grundtanken med denna verksamhet är att främja påverkningsmöjligheterna för invånarna inom delområdet.

Folktinget konstaterar att dessa skrivningar till sitt innehåll motsvarar 36 § i den nya kommunallagen.

Arbetsgruppen anser emellertid att delområdesförvaltning kan motiveras också i fråga om skyldigheten att säkerställa de språkliga rättigheterna (s. 27), och att minoritetsspråkets ställning vid vissa kommunsammanslagningar kunde tryggas bättre än i nuläget genom delområdesförvaltning i kommunen (s. 51). Arbetsgruppen hänvisar med detta till kommunindelningsutredningen i Vasaregionen (30.12.2014), men har inte motiverat sin ståndpunkt i förhållande till grundlagen eller annan lagstiftning.

Folktinget konstaterar att kommunerna utgör grundenheten för den språkliga indelningen och att en tvåspråkig kommun ska tillgodose de finsk- och svenskspråkiga invånarnas kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Kommunens förvaltningsstadga ska innehålla de bestämmelser som behövs för att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses i kommunens förvaltning på det sätt som anges i språklagen och annanstans i lag.

Detta innebär att en tvåspråkig kommuns fullmäktige ska se till att invånarnas språkliga rättigheter tryggas enligt lika grunder inom alla delar av kommunens område. Ansvaret för att säkerställa de språkliga rättigheterna samt beslutsfattandet måste således alltid finnas hos kommunens fullmäktige. Eftersom säkerställandet av språkliga rättigheter inte får vara beroende av kommunens interna beslut, så kan kommunens fullmäktige inte heller delegera beslutsrätt med avseende på detta till ett eller flera delområdesorgan.

Folktinget framhåller därför att ett delområdesorgan inte kan tilldelas skyldigheten att trygga invånarnas grundläggande språkliga rättigheter inom delområdet och att en eventuell fortsatt beredning till denna del förutsätter en grundlig bedömning av förslagen i förhållande till grundlagen.

Svenska Finlands folkting konstaterar slutligen:

•    att kommunerna utgör grundenheten för den språkliga indelningen, inte underordnad förvaltning så som delområdesförvaltning. Det är inte motiverat att frångå denna grundprincip.
•    att ansvaret för att säkerställa de språkliga rättigheterna samt beslutsfattandet alltid måste finnas hos fullmäktige. En tvåspråkig kommuns fullmäktige ska se till att invånarnas språkliga rättigheter tryggas enligt lika grunder inom alla delar av kommunens område.  
•    att de bestämmelser som är väsentliga för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter ska utfärdas genom lag. Det här gäller också språkliga rättigheter, och tryggandet av dessa får således inte vara beroende av kommunens interna beslut.
•    att landets regering och riksdag bär det yttersta ansvaret för att den språkliga jämlikheten beaktas i lagstiftningen och för att de grundläggande språkliga rättigheterna tillgodoses också i praktiken.  

 

Helsingfors den 29 juni 2015


SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

Thomas Blomqvist                   
folktingsordförande      

Kristina Beijar             
sakkunnig i förvaltningsärenden

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250