Utlåtande om ändringar i samservicelagen

17.05.2016 kl. 14:44
Folktinget har gett ett utlåtande till Finansministeriet om utkastet till regeringens proposition om ändring av lagen om samservice i den offentliga förvaltningen.

Finansministeriet                                                      valtiovarainministerio@vm.fi

 

Ärende:       Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens proposition om ändring av lagen om samservice i den offentliga förvaltningen

Hänvisning: Begäran om utlåtande, 1.4.2016, VM035:00/2016

 

UTLÅTANDE

Svenska Finlands folkting ger nedan ett utlåtande om utkastet till förslag till ändringar i samservicelagen. Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag ställning till de frågor som berör de språkliga rättigheterna.

 

Finansministeriets förslag

Finansministeriets utkast till ändringar i samservicelagen är baserat på ett motsvarande avtalsbaserat myndighetssamarbete som för närvarande. I utkastet konstateras att syftet med propositionen är att på lika villkor i hela landet främja tillgången på kundservice som tillhandahålls av de offentliga förvaltningsmyndigheterna och att förbättra effektiviteten i myndigheternas verksamhet. Avsikten är bland annat att upprätthålla ett adekvat nätverk av servicepunkter, genom att skapa förutsättningar för att de statliga och kommunala kundservicefunktionerna ska kunna skötas som samservice. Förslaget ska stöda den digitala utvecklingen, men också göra det möjligt att trygga sådana personers behov att uträtta ärenden, som antingen inte kan eller som inte har tekniska möjligheter eller vilja att sköta sina ärenden enbart med hjälp av elektroniska tjänster.

Enligt förslaget görs vissa ändringar och tillägg i den nu gällande samservicelagen. Bland annat föreslås utvidgningar i uppdragsgivarnas skyldighet att introducera och utbilda servicerådgivare, betoning av användning av elektroniska tjänster samt rådgivning och stöd. Bestämmelser om innehållet i samserviceavtalet uppdateras bland annat gällande tryggandet av språkliga rättigheter.

Folktinget kommenterar lagförslaget i det följande.

 

 

8 § Samserviceavtalet och dess innehåll

Folktinget konstaterar att var och en har på basis av språklagen rätt att använda svenska eller finska med tvåspråkiga kommunala och statliga myndigheter (10 §), och myndigheterna ska självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken (23 §).

Den kommun som fungerar som uppdragstagare för samservicen kan sköta både kommunala uppgifter och statliga myndigheters uppgifter. Kunden har alltid rätt att använda antingen finska eller svenska med statliga myndigheter och tvåspråkiga kommuner. Om samservicepunkten däremot ligger i en enspråkig kommun, kan det uppstå situationer då den uppdragstagande kommunen inte har skyldighet eller förutsättningar att uppfylla de språkliga skyldigheter som språklagen förutsätter.

I förslaget till proposition föreslås därför en bestämmelse om språkliga rättigheter. Enligt den föreslagna bestämmelsen 8 § 2 mom. punkt 7 ska myndigheterna i avtalet om ordnande av samservice komma överens om de praktiska arrangemangen kring tryggandet av språkliga rättigheter.

Folktinget anser emellertid att kundens språkliga rättigheter bör regleras i lag, inte endast i ett avtal. Folktinget föreslår därför att ministeriet kompletterar lagförslaget med en ny bestämmelse om kundens språkliga rättigheter med hänvisning till 10 § 1 mom. i språklagen och med en bestämmelse om kundens språkliga rättigheter om kommunens språk är ett annat än kundens språk.

Folktinget konstaterar ändå att det serviceavtal som avses i 17 § har en väsentlig betydelse för hur verksamheten utformas i enlighet med principerna för rättssäkerhet och god förvaltning. Kundens rätt till service på finska eller svenska och myndigheternas språkliga skyldigheter ingår som ett centralt element i dessa principer.

Enligt språklagen ska myndigheterna i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken (23 § 1 mom.). En enskild person ska inte behöva kräva att hans eller hennes språkliga rättigheter tillgodoses. En myndighet får inte be en person använda ett annat språk än det som personen själv önskar använda. För att denna serviceprincip ska kunna genomföras i praktiken måste myndigheterna se till att deras anställda har tillräckliga språkkunskaper (RP 92/2002 rd, s. 88-89). Enligt 2 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda ska varje myndighet genom utbildning och andra personalpolitiska åtgärder se till att de anställda har tillräckliga språkkunskaper för att kunna sköta myndighetens uppgifter på det sätt som språklagen och andra lagar förutsätter.

En tvåspråkig myndighet ska betjäna allmänheten på finska och svenska, och både i sin betjäning och i annan verksamhet utåt visa att den använder båda språken (23 § 2 mom.). Myndigheten ska t.ex. se till att skyltar och informationstavlor samt blanketter och broschyrer finns synliga på båda språken. Kvaliteten på servicen får inte försämras till följd av det språk kunden väljer att använda.

Serviceavtalet bör utgöra ett styrmedel för verksamheten och enligt behov kompletteras av närmare instruktioner om språkliga rättigheter och skyldigheter med tanke på personalens behov.

Folktinget framhåller det viktiga i att de behörighetsvillkor gällande kunskaper i finska och svenska, som kommunen som fungerar som uppdragstagaren ställer på servicerådgivarna, säkerställer de finsk- och svenskspråkiga kundernas rätt till likvärdig service på sitt eget språk.

 

10 § Informationsskyldighet

Enligt 10 § ska de parter som deltar i samarbetet informera allmänheten om samservicen, serviceurvalet, öppettiderna och andra omständigheter som gäller servicen.

Folktinget understöder förslaget om en separat bestämmelse om informationsskyldighet i lagförslaget och hänvisar till att 32 § i språklagen har relevans för detta lagförslag. Information som statliga och tvåspråkiga kommunala myndigheter riktar till allmänheten ska ges på finska och svenska. Detta omfattar också informationen på myndigheternas webbplats. Därtill ska en tvåspråkig myndighets meddelanden, kungörelser och anslag samt annan information till allmänheten finnas på finska och svenska.

Folktinget ber därför ministeriet fästa vikt vid att 32 § i språklagen har relevans för myndigheternas informationsskyldighet och därmed ska tillämpas inom samservicen.

 

Digitala tjänster

I utkastet till lagförslag (6 §) konstateras att kundservicen inom samservicen kan skötas exempelvis som personlig service eller genom informations- eller kommunikationsteknisk anslutning.

Folktinget förutsätter att alla elektroniska tjänster som utgör en del av de statliga myndigheternas eller tvåspråkiga kommunernas tjänster fungerar fullständigt på två språk. När service och information digitaliseras, blir avståndet mellan kunderna och den ansvariga myndigheten längre, vilket gör det svårare för kunderna att bevaka sina rättigheter. I utvecklandet av de digitala tjänsterna måste det därför finnas klara strategier för hur rätten till service på eget språk ska säkerställas. Samtidigt måste tillräcklig finansiering reserveras för att tjänsterna ska fungera likvärdigt på båda nationalspråken.

Folktinget ber finansministeriet fästa avseende vid att de datasystem som används inom samservicen ska fungera på båda nationalspråken, i enlighet med tvåspråkiga myndigheters skyldighet att betjäna allmänheten på finska och svenska.

 

Slutligen

Slutligen betonar Folktinget vikten av att finansministeriet i den vidare beredningen systematiskt bedömer hur de krav som språklagstiftningen ställer på samservicen ska kunna förverkligas i praktiken.

 

Helsingfors, 17.5.2016

Svenska Finlands folkting

                                          

Thomas Blomqvist
Folktingsordförande                                                     

Markus Österlund
Folktingssekreterare

Johanna Lindholm
Sakkunnig

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250