Utlåtande om regionutveckling och landskapets tillväxttjänster

20.10.2017 kl. 11:50
Svenska Finlands folktings utlåtande om utkast till regeringsproposition med förslag till lagar om regionutveckling och tillväxttjänster (3.10.2017)

Svenska Finlands folkting tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (1331/2003) ställning till ministeriets utkast till regeringsproposition med avseende på frågor som gäller språkliga rättigheter. Folktinget lämnar utlåtandet på eget initiativ, eftersom ministeriet inte har sänt en begäran om utlåtande.

Bakgrund

Ministeriets lagförslag om regionutveckling och tillväxttjänster baseras på statsminister Sipiläs regeringsprogram och den aktuella landskapsreformen. Förslagets syfte är att överföra de nuvarande närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas samt landskapsförbundens uppgifter till 18 landskap från 1.1.2020. Av dessa är fem landskap tvåspråkiga: Egentliga Finland, Kymmenedalen, Mellersta Österbotten, Nyland och Österbotten.
Landskapet har organiseringsansvar för företags-, arbets- och näringstjänsterna inom sitt område. Produktionen av dessa tillväxttjänster kommer att konkurrensutsättas, och landskapet väljer producenterna. Kunden får välja mellan producenter inom den offentliga, privata och tredje sektorn. Landskapet har rätt att producera tillväxttjänster i sin egen verksamhet endast om tjänsterna inte annars finns att tillgå. Avsikten med konkurrensutsättningen är att tillväxttjänsterna ska bidra till att vitalisera arbetsmarknaden, så att utbud och efterfrågan möts på ett effektivare sätt än i nuläget. 

I ett separat lagförslag föreslås en särlösning för städerna i huvudstadsregionen. Enligt förslaget ska Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda organisera tillväxttjänsterna inom ramen för en obligatorisk samkommun. Också övriga kommuner i landskapet har i så fall rätt att ansluta sig till samkommunen. 

Förslagets förhållande till grundlagen

Propositionen innehåller en granskning av lagförslagets förhållande till grundlagen. Folktinget hänvisar inledningsvis till 124 § i grundlagen, som har en central betydelse med tanke på riktlinjerna för lagförslaget om regionutveckling och tillväxttjänster samt förslagets utformning.

Enligt 124 § kan offentliga förvaltningsuppgifter överföras på andra aktörer än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna. Ett sådant förfarande får inte äventyra de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning.

Enligt detaljmotiveringarna till 124 § ska offentliga förvaltningsuppgifter i regel skötas av myndigheter och kan endast i begränsad utsträckning anförtros andra än myndigheter. Offentliga myndighetsuppgifter omfattar i det här sammanhanget uppgifter som hänför sig till t.ex. verkställigheten av lagar och beslutsfattande om enskilda personers och sammanslutningars rättigheter, skyldigheter och förmåner. De som sköter offentliga förvaltningsuppgifter ska ha utbildning för ändamålet och vara sakkunniga samt stå under tillräcklig offentlig insyn. 
Kraven på rättssäkerhet och god förvaltning gäller framför allt beslutsfattandet. De grundläggande fri- och rättigheterna ska tillmätas betydelse, bl.a. bestämmelserna om jämlikhet (6 §) och de grundläggande språkliga rättigheterna (17 §). 

Folktinget konstaterar att bestämmelserna i 124 § starkt understryker de grundläggande fri- och rättigheternas, så som de språkliga rättigheternas, betydelse i reformen. När offentliga förvaltningsuppgifter överförs från myndigheter till andra aktörer måste man se till att förfarandet inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning.

Tillväxttjänster – tillgång till service på svenska 

Enligt grundlagens 17 § ska det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings samhälleliga behov enligt lika grunder. Vid sidan om en formell jämlikhet förutsätter bestämmelsen också att den faktiska jämlikheten mellan språkgrupperna tryggas. De grundläggande språkliga rättigheterna omfattar bl.a. rätten att använda det egna språket, rätten till språklig likabehandling av myndigheter, rätten att få all väsentlig information från myndigheterna på det egna språket och rätten till samhälleligt deltagande på det egna språket.

Grundlagsexperten, professor emeritus Kaarlo Tuori har särskilt framhållit att man inte kan motivera en begränsning av skyldigheten att säkerställa lagstadgade språkliga rättigheter med ekonomiska synpunkter (utlåtande till Folktinget 13.2.2013). Det här innebär att landskapets skyldighet att t.ex. ordna tillväxttjänster på både finska och svenska inte får kringskäras med hänvisning till ekonomiska omständigheter.

I samband med landskapsreformen fastställdes att överföringen av uppgifter från staten till landskapen inte får försämra de språkliga rättigheterna. Lagförslaget om regionutveckling och tillväxttjänster fastslår i 3 § de språk som tjänsterna ska tillhandahållas på. I paragrafen finns en hänvisning bl.a. till språklagen. Detaljmotiveringarna till paragrafen innehåller information om ett flertal centrala bestämmelser i språklagen som har betydelse för landskapsmyndigheternas verksamhet. Landskapen likställs med kommunala myndigheter när det gäller skyldigheten att tillgodose språkliga rättigheter.

Folktinget uppmanar ministeriet att komplettera detaljmotiveringarna med två förtydligande skrivningar: 
- att var och en har rätt att enligt eget val använda finska eller svenska i kontakter med en statlig myndighet eller en tvåspråkig myndighet (RP 92/2002 rd, s. 74)
- att myndigheten självmant ska se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses utan att han eller hon särskilt behöver be om det (RP 92/2002 rd, s. 50)

Språklig konsekvensbedömning 

Enligt propositionens motiveringar kommer förslaget inte att få betydande språkliga konsekvenser.  

Folktinget ifrågasätter starkt lagberedningens slutsats. Propositionen innehåller en juridisk genomgång av språkliga rättigheter och skyldigheter, men det saknas en grundlig bedömning av förslagets språkliga konsekvenser. 

Riksdagens grundlagsutskott har tagit ställning till behovet av språkliga konsekvensutredningar vid beredningen av administrativa reformer. Enligt grundlagsutskottet är en övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd).

För bedömningen av språkliga konsekvenser har Justitieministeriet publicerat anvisningar, som gäller beredningen av författningar (46/2016). Det är frågan om en förhandsutredning, som bör utföras i ett så tidigt skede av författningsberedningen som möjligt. 

Folktinget hänvisar till att den aktuella reformen är omfattande och av stor betydelse för den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och tillgång till service. Folktinget uppmanar därför ministeriet att komplettera propositionen med en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser innan den lämnas till riksdagen. 

Kundens valfrihet

Ett syfte med propositionen är kundens valfrihet, vilket förutsätter att flera tjänsteproducenter producerar tillväxttjänster. För att förverkliga detta har landskapen skyldighet att konkurrensutsätta tillväxttjänsterna. 

Folktinget hänvisar till att landskapet med stöd av sitt organiseringsansvar (18 §) självt eller tillsammans med andra landskap ska bedöma kundgruppernas behov av tjänster och försäkra sig om att tjänsterna är tillgängliga, så att kunden har valfrihet. Folktinget understryker det viktiga i att detta omfattar valfrihet på kundens språk, finska eller svenska.
Den tilltänkta modellen med flera producenter är lättast att genomföra på tätbefolkade områden, som i stadsregioner. En betydande del av befolkningen i Finland är emellertid bosatt på landsbygden, samtidigt som också skärgården har fast bosättning på många håll. För den del av befolkningen i landet som bor utanför stadsregionerna finns det därför en uppenbar risk att syftet med valfrihet inte uppnås. Det här kan innebära att en betydande del av den svenskspråkiga befolkningen inte heller omfattas av möjligheten till valfrihet.

När det saknas tjänsteproducenter (marknadsbrist) har landskapet skyldighet att producera tillväxttjänsterna. Till följd av det har regleringen kring marknadsbristen betydelse också för den svenskspråkiga befolkningens del. Folktinget anser att det bör finnas en definition av begreppet marknadsbrist i lagen, så att inte landskapen själva blir tvungna att definiera hur bestämmelserna ska tolkas. Det kan i så fall leda till att tillgången till tillväxttjänster varierar avsevärt i olika landskap. 

Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande GrUU 26/2017 rd (s. 58) att tillgången till svenskspråkig och tvåspråkig utbildad personal enligt motiveringarna i propositionen om landskaps- och vårdreformen är en nyckelfaktor när det gäller att tillgodose de språkliga rättigheterna. 
 
Folktinget ber ministeriet komplettera 18 § i lagförslaget med följande tillägg:
- att ett tvåspråkigt landskap har skyldighet att genom sin upphandlings-verksamhet försäkra sig om att det skapas verklig valfrihet gällande tillväxttjänster på både finska och svenska    
- att begreppet marknadsbrist definieras i samband med landskapets organiseringsansvar med hänvisning till landskapets skyldighet att säkerställa en tillräcklig tillgång till tillväxttjänster på både finska och svenska.
Folktinget ber vidare ministeriet komplettera 24 § med följande:
- att producenterna av tillväxttjänster har en skyldighet att garantera språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk, finska eller svenska. 

Demokratiska rättigheter 

Grundlagens 14 § innehåller bestämmelser om rösträtt och rätt till inflytande. Enligt paragrafen ska det allmänna befrämja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller henne eller honom själv. Dessa rättigheter har ett direkt samband med invånarnas språkliga rättigheter och det allmännas skyldighet att säkerställa deras möjligheter att delta och påverka den samhälleliga verksamheten på olika nivåer. 

Riksdagens grundlagsutskott har i sitt utlåtande GrUU 26/2017 rd (s. 29-30) framhållit följderna av att en organisation växer i storlek och den språkliga minoritetens andel minskar. Det här kan leda till att det svenska språket används i mindre omfattning som förvaltningsspråk på de uppgiftsområden som överförs till landskapen, vilket i praktiken försämra säkerställandet av de språkliga rättigheterna. Dessutom kan svenskspråkiga personers verkliga möjlighet till inflytande i beslutsfattandet som helhet i viss mån försämras. 

För att i viss mån uppväga de försämrade möjligheterna till inflytande för den språkliga minoriteten föreslås det i landskapslagens 27 § en bestämmelse om påverkansorgan för den språkliga minoriteten i tvåspråkiga landskap. Påverkansorganet har bl.a. till uppgift att utreda, bedöma och fastställa vilka tjänster landskapets språkliga minoritet har behov av samt följa tillgången till tjänsterna och deras kvalitet. Därtill ska påverkansorganet ta ställning till personalens språkkunskaper.

Grundlagsutskottet understryker emellertid att påverkansorganet kan ses som ett rådgivande organ och att dess ställning i landskapet kan bli obetydlig. Utskottet framhåller därför att ”påverkansorganet bör förstärkas till att vara ett organ likt en nämnd, på grund av de språkliga rättigheterna och rätten att delta enligt 14 § 4 mom. i grundlagen”.

Folktinget hänvisar till grundlagsutskottets ställningstagande om den svenskspråkiga befolkningens demokratiska rättigheter och inflytande. Med hänvisning till detta ber Folktinget ministeriet komplettera propositionen med grundlagsutskottets riktlinjer, som syftar till att påverkansorganets ställning bör stärkas och organet inkluderas i landskapets beslutsfattande.

Integration av invandrare    

Ett syfte med regionutvecklingen är enligt lagförslaget att främja integration av invandrare. Landskapet svarar bl.a. för att det utarbetas en integrationsplan, som ska stödja invandrarens möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper i finska eller svenska inom ramen för integrationsutbildningen. Landskapet ansvarar också för samordningen av tillväxttjänster och övriga tjänster för invandrare och andra kundgrupper. 

Invandrarens rätt att lära sig finska eller svenska inom integrationsutbildningen lyfts fram i förslaget, vilket enligt Folktinget är en positiv markering. Därtill är det viktigt att invandraren har möjlighet att välja svenskspråkig integrationsutbildning i ett tvåspråkigt landskap. När tjänsterna samordnas bör landskapet se till att det finns ett tillräckligt utbud av social- och hälsovårdstjänster samt tillväxttjänster på svenska även i detta sammanhang, så att rätten till valfrihet förverkligas. Samtidigt bör tvåspråkiga landskap och kommuner aktivt informera invandraren om landets tvåspråkighet och om möjligheten att integreras på svenska. Kommunerna är fortsättningsvis centrala aktörer när det gäller integrationsfrämjande tjänster på lokal nivå.   

Folktinget framhåller det viktiga i att ett tvåspråkigt landskap i integrationsutbildningen och samordningen av integrationsfrämjande tjänster säkerställer invandrarens rätt att integreras på svenska. 

Digitala tjänster

Enligt förslaget spelar de digitala tjänsterna en viktig roll när tillväxttjänsterna utvecklas. Avsikten är att kunderna i första hand ska använda sig av det digitala tjänsteutbudet.

Folktinget konstaterar att det är otvetydigt att de digitala tjänsterna ska likställas med traditionella myndighetstjänster med avseende på språkliga rättigheter. Finsk- och svenskspråkiga personer har följaktligen rätt till digitala tjänster och all väsentlig information om dessa på sitt eget språk. 

När de digitala tjänsterna utvecklas måste det finnas en klar planering för hur rätten till eget språk ska säkerställas i de tekniska lösningarna. Tvåspråkigheten måste vägas in redan från början för att de digitala tjänsterna ska kunna svara mot de enskilda kundernas rättigheter och behov. Utöver det här är det viktigt att finsk- och svenskspråkiga personer som saknar möjlighet att använda digitala tjänster får tillgång till alternativ service på sitt eget språk. 

Folktinget uppmanar Arbets- och näringsministeriet att se till att det digitala utbudet av tillväxttjänster och all väsentlig information om dessa tjänster finns att tillgå i sin helhet på finska och svenska. 

Helsingfors den 20 oktober 2017

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Thomas Blomqvist            
folktingsordförande            
            
Mats Brandt
ordförande
Folktingets förvaltningsutskott

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden            
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250