Folktingets skrivelse om bland annat behovet av svenskkunnig yrkespersonal vid nödcentraler och inom räddningsväsendet.

25.06.2020 kl. 17:01
Här kan du ta del av Folktingets skrivelse till inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä.

Bästa kanslichef,

Svenska Finlands folkting tackar varmt för möjligheten att diskutera frågor av betydelse för tryggandet av den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter inom ministeriets förvaltningsområde.

Folktinget har under årens lopp behandlat ärenden med anknytning till bland annat polisväsendet, nödcentralsverksamheten och räddningsväsendet. Folktinget har också deltagit i lagberedningen genom att lämna utlåtanden till ministeriet och riksdagens förvaltningsutskott samt uppvaktat ledande tjänstemän med skrivelser i specifika ärenden.

Hösten 2018 ordnade Folktinget ett seminarium om tryggande av offentliga säkerhetstjänster på svenska i Helsingfors. Vid seminariet hade vi förmånen att höra inrikesministeriets överdirektör Risto Lammi informera om ministeriets perspektiv på offentliga säkerhetstjänster på svenska. Lammi lyfte fram utbildningens betydelse och konstaterade att tillgången till svenskspråkig personal är avgörande för att säkerhetstjänsterna ska kunna garanteras i lika utsträckning på svenska och finska. Ytterligare sade Lammi att ”tryggandet av de svenskspråkiga säkerhetstjänsterna också kräver ett starkt engagemang från inrikesministeriets sida, för att säkerställa att alla får den svenskspråkiga service de är berättigade till” (3.10.2018).

Folktinget konstaterar det positiva i att ministeriet på senare tid har satsat på att åtgärda behovet av svenskkunniga nödcentralsoperatörer i Österbotten, vilket resulterade i att en tvåspråkig utbildning av operatörer inleddes i Vasa hösten 2018. Men Folktinget har erfarit att det finns ett brådskande behov av att se över och stärka förutsättningarna för utbildningen av svenskkunnig yrkespersonal inom flera förvaltningssektorer. Den svenskspråkiga polisutbildningen visar att ministeriets satsningar på regelbunden utbildning på svenska har gett resultat. Det är vidare av central betydelse att de regionala polisenheterna med svenska som majoritets- och arbetsspråk garanteras faktiska möjligheter att trygga och utveckla den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning.     

Folktinget redogör för vissa iakttagelser gällande ministeriets förvaltningsområde i det följande.

Polisväsendet och undervisningen på svenska vid Polisyrkeshögskolan

Folktinget hänvisar inledningsvis till Polisyrkeshögskolan i Tammerfors, vars undervisnings- och examensspråk är finska och svenska med stöd av lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013).   Den svenskspråkiga utbildningsenheten vid Polisyrkeshögskolan ansvarar för utbildningen på svenska för hela landets, inklusive Ålands, behov.

Polisyrkeshögskolans svenskspråkiga utbildningsenhet har en nyckelställning med tanke på att det måste finnas ett tillräckligt antal poliser som kan svenska i landet. Den svenskspråkiga och den finskspråkiga utbildningen följer samma läroplan, men skillnaderna i lärarresurser är betydande. Den svenskspråkiga utbildningsenheten har fem ordinarie anställda och en tidsbunden tjänst, som ansvarar för hela den svenskspråkiga utbildningen. Inom den finskspråkiga utbildningen finns det över 100 personer, som huvudsakligen handhar undervisningen. Polisyrkeshögskolan har för närvarande närmare 210 anställda, av vilka sex personer följaktligen arbetar inom den svenskspråkiga utbildningsenheten.

Utöver detta är utbildningsenhetens möjligheter att anlita utomstående föreläsare från det operativa fältet begränsade, bland annat för att Polisyrkeshögskolan inte har rätt att utbetala föreläsningsarvoden till anställda inom polisförvaltningen. Folktinget har erfarit att det är viktigt att också denna fråga får en lösning.

För närvarande ordnar den svenskspråkiga utbildningsenheten två separata grundutbildningar och en utbildning i specialiseringsstudier för polisunderbefäl. Utöver detta sköter enheten om bland annat planering, utveckling av utbildningarna, rekryterings- och urvalsarbete samt översättningsarbete. Ytterligare ansvarar enheten för Polisyrkeshögskolans nordiska samarbete.

Folktinget ber ministeriet vidta snabba åtgärder för att förstärka den svenskspråkiga utbildningsenheten med de ekonomiska och personella resurser som behövs med hänvisning till Polisyrkeshögskolans skyldighet att erbjuda likvärdig utbildning på svenska och finska. Därtill är det viktigt att utbildningsenheten garanteras möjligheter att anlita utomstående föreläsare för att kunna ordna undervisning med motsvarande bredd i kursutbudet som utbildningen på finska.  

Polisväsendet och de regionala enheterna med svenska som majoritets- och arbetsspråk

Folktinget ger i det följande synpunkter på de fem regionala enheter med svenska som majoritets- och arbetsspråk, som finns inom tre tvåspråkiga polisinrättningar i landet. 

Regionala enheter inrättades år 2009 genom statsrådets förordning om distrikten för polisinrättningarna i häradena (1031/2007). Detta var en direkt följd av att samtliga polisinrättningar med svenska som majoritetsspråk i landet lades ner inom ramen för det första skedet av polisförvaltningsreformen (Pora I). Enheterna har till uppgift att trygga den svenskspråkiga servicen, och de kan också tilldelas ett särskilt ansvar för att utveckla den svenskspråkiga servicen inom hela polisinrättningens område. Riksdagens förvaltningsutskott har konstaterat att ”De regionala enheterna bör ha sådana resurser och sådan kompetens och ställning att de också i praktiken kan trygga den finsk- och svenskspråkiga servicen” (FvUB 7/2009 rd).

Det har emellertid framkommit att de regionala enheterna saknar formell beslutsrätt och klart definierade uppgifter, vilket är en förutsättning för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag att trygga och utveckla polisservicen på svenska. Enheternas befogenheter varierar dessutom mellan de tre polisinrättningarna. Vidare har tjänstemän/uppgifter överförts från de regionala enheterna till övriga polisstationer inom respektive polisinrättning i strid med syftet med de bestämmelser som antogs i samband med Pora-reformen, vilket väsentligt har försvagat de regionala enheternas ställning.

Folktinget konstaterar att de regionala enheterna har en särskild uppgift i att säkerställa polisservicen på svenska inom respektive polisinrättning. Ministeriet kan med stöd av 16 § 3 mom. i polisförvaltningslagen (110/1992) genom förordning utfärda närmare bestämmelser om polisenheternas ställning och uppgifter, men enligt uppgift har en sådan förordning inte utfärdats.

Folktinget framhåller med hänvisning till detta det viktiga i att ministeriet genom förordning föreskriver närmare om enheternas ställning och uppgifter. Därtill understryker Folktinget att reglementet för de berörda polisinrättningarna bör kompletteras med klart definierade och enhetliga instruktioner om enheternas uppgift att trygga och även utveckla den svenskspråkiga servicen inom respektive polisinrättning.

 

Räddningsinstitutet och utbildning av personal för räddningsväsendet

Räddningsinstitutet i Kuopio ska ordna utbildning inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Läroanstalten har finska som undervisningsspråk, och undervisning ges också på svenska med stöd av lagen om Räddningsinstitutet (607/2006). Vid behov ordnar Räddningsinstitutet utbildning som leder till yrkesexamen och även annan utbildning i form av utbildningsprogram och kurser som genomförs på svenska.

Folktinget ger i det följande synpunkter på Räddningsinstitutets utbildning av personal för räddningsväsendet.

Utbildningen av räddningspersonal ordnas i regel vid institutet i Kuopio. Räddningsutbildning på svenska har ordnats endast två gånger inom de tvåspråkiga områdena i landet under 2000-talet, vilket har resulterat i att det i nuläget finns en uppenbar brist på svenskkunnig personal inom räddningsväsendet.   

Ministeriet tillsatte en arbetsgrupp år 2009 med uppgift att utreda olika alternativ för ordnande av den svenskspråkiga räddningsutbildningen. Ett centralt förslag var att den räddningsutbildning på svenska, som Räddningsinstitutet ansvarar för, i fortsättningen skulle ordnas regelbundet med tre års intervall (inrikesministeriets publikation 9/2010). Efter detta ordnades en räddningsmannautbildning på svenska i Jakobstad år 2012. Arbetsgruppens förslag om regelbunden räddningsutbildning på svenska har emellertid inte förverkligats.

Eftersom Räddningsinstitutet endast sporadiskt har ordnat räddningsutbildning på svenska är situationen mycket utmanande ur svenskspråkig synvinkel. Det finns behov av svenskkunnig utbildad personal inom samtliga yrkeskategorier från brandmän till befäl, men det mest akuta behovet gäller utbildningen av räddningsmän. Räddningsutbildning på svenska är en synnerligen angelägen fråga också för Åland med avseende på landskapets behov av svenskkunnig utbildad personal inom räddningsväsendet.

Från början av år 2019 ansvarar Räddningsinstitutet också för utvecklingen av avtalsbrandkårernas utbildning genom att fastställa läroplanen för den utbildning som är behörighetsgivande. Med hänvisning till detta är det av central betydelse att läroplanen och kursmaterialet finns tillgängliga samtidigt på både finska och svenska. Den riksomfattande utbildningen av utbildare för detta syfte bör följaktligen ordnas regelbundet också på svenska.

Folktinget har inom sin verksamhet påtalat behovet av räddningsutbildning på svenska ett flertal gånger under årens lopp. Folktingets ordförande, riksdagsledamoten Sandra Bergqvist, har ytterligare framhållit behovet av svenskspråkig räddningsmannautbildning i ett gemensamt uttalande med förbundsordföranden för Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund, riksdagsledamoten Veronica Rehn-Kivi 29.11.2019. Bergqvist och Rehn-Kivi har lyft fram möjligheten att genom lagstiftning överföra ansvaret för att ordna svenskspråkig räddningsmannautbildning till Helsingfors räddningsskola.

Folktinget ber ministeriet med brådskande tidtabell se över möjligheterna att säkerställa den svenskspråkiga utbildningen av räddningsväsendets heltidsanställda personal inom de tvåspråkiga områdena i landet. Folktinget föreslår att ministeriet genom lagstiftning överför ansvaret för att ordna den svenskspråkiga räddningsmannautbildningen från Räddningsinstitutet i Kuopio till Helsingfors räddningsskola, så att staten samtidigt övertar finansieringen av utbildningen. Genom detta förfarande kunde Helsingfors räddningsskola åläggas att ordna regelbunden räddningsmannautbildning på svenska. Räddningsskolan kunde därtill ges rätt att vid behov utlokalisera utbildningen till räddningsverken inom de tvåspråkiga områdena i landet.   

Räddningsinstitutet och utbildning av nödcentralsoperatörer

Folktinget kommenterar Räddningsinstitutets utbildning av nödcentralsoperatörer i det följande.

Folktinget har under årens lopp framhållit det viktiga i att Räddningsinstitutet ordnar utbildning av svenskkunniga nödcentralsoperatörer inom de tvåspråkiga områdena i landet. Det är därför glädjande att ministeriet år 2017 ställde sig positivt till att åtgärda behovet av svenskkunniga operatörer i Österbotten. En tvåspråkig utbildning inleddes i Vasa hösten 2018, och den resulterade i att Vasa nödcentral kunde utöka sin personalstyrka med tolv tvåspråkiga operatörer i början av år 2020.

Utöver detta är behovet av svenskkunniga nödcentralsoperatörer fortsättningsvis stort vid nödcentralerna i södra Finland. Nödcentralsverket har konstaterat att det är viktigt att ordna tvåspråkig utbildning i huvudstadsregionen för att underlätta rekryteringen av tvåspråkiga operatörer till Kervo nödcentral och Åbo nödcentral (16.12.2019).

Folktingets styrelse har våren 2020 lagt fram ett yrkande med förslag om att Räddningsinstitutet i samarbete med Polisyrkeshögskolan ska ordna svensk- eller tvåspråkig utbildning av nödcentralsoperatörer också i södra Finland, företrädesvis vid Helsingfors räddningsskola. 

Folktinget ber ministeriet med samma tidplan som för den svenskspråkiga räddningsmannautbildningen se över möjligheterna att säkerställa utbildningen av svenskkunniga nödcentralsoperatörer inom de tvåspråkiga områdena i landet. Folktinget föreslår att ministeriet genom lagstiftning överför ansvaret för att ordna den svenskspråkiga utbildningen av nödcentralsoperatörer från Räddningsinstitutet i Kuopio till Helsingfors räddningsskola, så att staten samtidigt övertar finansieringen av utbildningen. Genom detta förfarande kunde Helsingfors räddningsskola åläggas att ordna regelbunden utbildning av nödcentralsoperatörer. Räddningsskolan kunde därtill ges rätt att vid behov utlokalisera utbildningen till nödcentralerna inom de tvåspråkiga områdena i landet.  

Helsingfors den 23 juni 2020

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Sandra Berrgqvist
ordförande
                                                                     
Markus Österlund
folktingssekreterare

Mats Brandt
ordförande Folktingets förvaltningsutskott                    

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250