Utlåtande om grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

22.10.2014 kl. 10:53
Folktinget har gett ett utlåtande till Utbildningsstyrelsen om Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen.
                                                                                                                          Till Utbildningsstyrelsen

 

Ärende: Utlåtande om Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 35/041/2012

Utbildningsstyrelsen har den 3 oktober 2014 begärt Svenska Finlands folktings (nedan Folktinget) utlåtande i ovan nämnda. Folktinget önskar avge följande utlåtande:

Allmänt

Den grundläggande utbildningen ska lägga grund för elevernas allmänbildning. Styrsystemet för den grundläggande utbildningen ska garantera jämlikhet och kvalitet i utbildningen och skapa goda förutsättningar för elevernas växande, utveckling och lärande. Syftet med revideringen av styrsystemet bör vara att bättre kunna ta hänsyn till förändringar i omvärlden.

I det föreliggande utkastet till grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen har man enligt Folktingets uppfattning lyckats väl med detta. Verksamhetskulturen i skolan som lärande organisation har en central roll. Förändringar i världen och i undervisningen, förändringar i synen på bildning och kompetens och på elevens roll i skolan har effektivt sammanfogats i grunderna för läroplanen. Och sju centrala kompetenser ingår i målen för varje läroämne.

Det andra inhemska språket

Studierna i det första främmande språket eller det andra inhemska språket ska inledas senast i årskurs 3. Undervisningen i A-lärokursen kan dock påbörjas redan före årskurs 3. I det fallet ska grunderna för läroplanen för A-lärokursen följas med hänsyn till elevernas ålder.

Folktinget anser att det är bra att det ges möjlighet att inleda studier i det andra inhemska språket redan från årskurs 1.

Tidigareläggandet av den obligatoriska svenskan som andra inhemska språk senast till årskurs 6 medför nya utmaningar. För att uppnå bästa resultat av tidigareläggningen skulle det kräva tilläggstimmar och ökade ekonomiska resurser. Det vore viktigt att undervisningen sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska i de finskspråkiga skolorna.

Folktinget anser att det är av största vikt att undervisningen i svenska, då den nu tidigareläggs, sköts av ämneslärare eller lärare som har utmärkta skriftliga och muntliga kunskaper i svenska. Tillräckliga medel för fortbildning av lärarna som ska undervisa i svenska bör reserveras.

Läromedel på svenska/finska

Då läroplanerna för den grundläggande utbildningen nu förnyas för att tas i bruk hösten 2016, är det av största vikt att det finns uppdaterat och aktuellt undervisningsmaterial på svenska som följer de nya läroplanerna. Folktinget vände sig med en skrivelse i frågan till Utbildningsstyrelsen i april 2013 och upprepar nu sin framställning.

Folktinget utgår ifrån att det år 2016 då de nya läroplanerna träder i kraft också finns tillgång till adekvat undervisningsmaterial på svenska och att undervisningen i det andra inhemska språket (svenska/finska) har fått nya moderna läromedel och undervisningsmetoder som ger kommunikativa färdigheter.

Undervisning på två språk/språkbad

I kapitel 10 behandlas undervisning på två språk. I punkt 10.1 Mål och utgångspunkter för undervisning på två språk sägs bl.a.: Målet för undervisningen på två språk är att eleverna uppnår goda och mångsidiga språkkunskaper såväl i skolans undervisningsspråk som i målspråket. På lång sikt är målet för undervisningen på två språk att lägga grund för livslångt språklärande och uppskattning för språklig och kulturell mångfald. Eleverna ska erbjudas autentiska språkmiljöer i undervisningen på två språk. Målet eftersträvas genom att man, utöver lektionerna i modersmål och litteratur och lektionerna i språkbadsspråket/målspråket, även ordnar undervisningen i olika läroämnen på båda språken och utnyttjar båda språken i skolans vardag, också utanför undervisningen. Utbildningsanordnaren ska lokalt fastställa innehållet och timantalet i språkbadsspråket/målspråket. Språkbadsspråket/målspråket är oftast samtidigt elevens A1-språk. Eleverna ska i alla läroämnen uppnå målen i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Det är av största vikt att detta kapitel finns med i förslaget till grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Det vore emellertid mera korrekt att använda termen Språkbadsundervisning i stället för Undervisning på två språk då det är språkbad det är fråga om. Utbildningen av klasslärare för språkbad startades på nytt innevarande höst i Vasa och intresset för utbildningen var stor. Förhoppningsvis kan utbildning av barnträdgårdslärare och ämneslärare för språkbad också inledas så fort som möjligt. Det möjliggör en utbyggnad av språkbadsundervisningen i Finland i enlighet med Nationalspråksstrategi.

Folktinget konstaterar med tillfredsställelse att förslaget till grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen också innehåller bestämmelser för språkbadsundervisning och föreslår att denna term används i stället för undervisning på två språk.

Slutligen konstaterar vi att utkastet är en positiv helhet som med ovanstående kommentarer tillfredsställer Folktinget.

 

Helsingfors den 22 oktober 2014

Svenska Finlands folkting

 

Christina Gestrin                                    
ordförande  
 

Anders Björklöf                                            
biträdande folktingssekreterare

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250