Utlåtande om grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016

09.09.2016 kl. 09:30
Folktinget har gett ett utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet gällande grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 29/041/2015.

Utlåtande om grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016

Till Undervisnings- och kulturministeriet

Ärende: Utlåtande gällande grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 29/041/2015

Undervisnings- och kulturministeriet har den 15.8.2016 begärt Svenska Finlands Folktings utlåtande (nedan Folktinget) i ovan nämnda ärende. Folktinget önskar avge följande utlåtande:

Allmänt

De lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens planer för småbarnspedagogik ska utarbetas. Planen för småbarnspedagogik består av tre nivåer, dels de nationella grunderna för planen och småbarnspedagogik, de lokala planerna för småbarnspedagogik och barnens individuella planer för småbarnspedagogik.

Syftet med grunderna för planen för småbarnspedagogik är att stödja och styra ordnandet, genomförandet och utvecklandet av småbarnspedagogiken samt att bidra till att småbarnspedagogiken håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet.

Språkliga rättigheter

Planer för småbarnspedagogik på lokal nivå, kapitel 1.2

 I utkastet till planen konstateras att: Anordnaren av småbarnspedagogik eller någon annan serviceproducent ska godkänna planen för småbarnspedagogik separat för småbarnspedagogik på svenska, finska, samiska och vid behov för småbarnspedagogik på annat språk.

I kapitel 3.1 konstateras under underrubriken kulturell mångfald och språkmedvetenhet att landets kulturarv och nationalspråk ska tas tillvara och värdesättas inom småbarnspedagogiken. I en språkmedveten småbarnspedagogik är man medveten om att språken är närvarande – hela tiden och överallt. Personalen bör förstå språkets centrala betydelse för barnets utveckling och lärande, för kommunikation och samarbete samt för identitetsskapande och delaktighet i samhället. Alla i personalen ska vara medvetna om att de är språkliga modeller för barnen och uppmuntra barnen till att använda språk på ett mångsidigt sätt.

Folktinget ser dessa ställningstaganden som positiva. Redan i ett tidigt skede av livet bör barn lära sig att respektera, förstå och acceptera såväl språkliga som kulturella skillnader. Samtidigt är det av yttersta vikt att planen för småbarnspedagogik görs på respektive barns språk, eftersom barnets åsikt ska utredas och beaktas i planen. Personalens roll för barnets framtida inställning till språk och kulturer kan inte nog betonas.

Kapitel 4.6: språk- och kulturmedvetenhet i småbarnspedagogiken

Enligt lagen om småbarnspedagogik 11 § 2 mom. är kommunen skyldig att erbjuda barnet småbarnspedagogik på barnets modersmål, om barnets modersmål är finska, svenska eller samiska.

I utkastet till planen för småbarnspedagogik och de lokala planerna för småbarnspedagogik framgår det att också andra språk kan användas i småbarnspedagogiken ifall det inte äventyrar förverkligandet av målen i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Då ska barnet också få stöd i modersmålsutveckling i svenska eller finska.

Folktinget ser det som positivt att svenskan och finskan i detta fall är likställda. Om andra språk används i samband med småbarnspedagogiken vill Folktinget betona att det ändå inte får ske på bekostnad av ett barns rätt till småbarnspedagogik på barnets eget språk.

I kapitlet ingår ett stycke om tvåspråkiga barn: Det finns ett stort antal finländska barn som har två modersmål redan från födseln: finska och svenska. Det är av stor betydelse för de tvåspråkiga barnens utveckling att båda språken får stöd och uppmuntran och att man inom småbarnspedagogiken ser språklig mångfald som en resurs och tillvaratar den på bästa sätt.

Folktinget anser att det är viktigt att stöda tvåspråkiga barns båda språk, men idag finns stycket endast i den svenskspråkiga versionen av planen, vilket Folktinget anser är problematiskt. Enligt oss skulle det ha varit av yttersta vikt att lyfta upp frågan om de tvåspråkiga barnen i såväl den finska som den svenska versionen redan i utlåtandeskedet. Att ett tvåspråkigt barn deltar i den svenska småbarnspedagogiken är ingen självklarhet. Ett tvåspråkigt barn måste få stöd och uppmuntran för sin språkliga mångfald oavsett om barnet tar del av småbarnspedagogiken på finska eller svenska.

I kapitlet diskuteras också barn med främmande språk som modersmål och flerspråkiga barn. I planen lyfts finska eller svenska även i detta fall upp som ett likvärdigt andra språk, vilket Folktinget ställer sig positivt till.

Utlåtandets centrala innehåll

Folktinget ställer sig positivt till planens huvudsakliga innehåll. Våra två nationalspråk är i huvudsak likvärdiga och i utkastet till planen är man noggrann med att betona barnets rätt till småbarnspedagogik på sitt eget språk, helt i enlighet med lagen om småbarnspedagogik.

Det enda anmärkningsvärda i planen om småbarnspedagogik och de lokala planerna för småbarnspedagogik är att stycket om tvåspråkiga barn och vikten av att ta tillvara deras språkliga mångfald enligt uppgifterna i planen endast finns i den svenska versionen av planen. Ett tvåspråkigt barns språkresurser bör alltid tas tillvara, oavsett om småbarnspedagogiken sker på finska eller svenska.

 

Helsingfors 2.9.2016
Svenska Finlands Folkting

                                                                                       

Markus Österlund
Folktingssekreterare 
                                                                                                                       Stephanie Lindberg
Språkskyddssekreterare                                                                                                               
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250