Förhandsprövning av reformen gällande Rundradions televisionsprogramutbud 2017

18.10.2016 kl. 11:32
Folktinget har gett ett utlåtande till Rundradions förvaltningsråd om den planderade reformen gällande Rundradions televisionsprogramutbud 2017.

Till Rundradions förvaltningsråd

Hänv:                       Begäran om utlåtande 22.9.2016                              

Ärende:                  Förhandsprövning av reformen gällande Rundradions televisionsprogramutbud 2017

Folktingets ställningstagande

Inledning

Rundradion (Yle) planerar en genomgripande reform av sina tv-kanaler och Yle Arenan. Tidsplanen är stram, då reformen ska genomförs från och med våren 2017. Förvaltningsrådet har bedömt att det finns anledning att göra en förhandsprövning av den planerade reformen. Det här görs i linje med 6a § i rundradiolagen som slår fast att Rundradions förvaltningsråd ska göra en förhandsprövning om ”sådana nya tjänster och funktioner som har mer än obetydlig inverkan på helhetsutbudet av innehållstjänster och som är väsentliga till sin betydelse, sin varaktighet och sina kostnader.”

Den förhandsprövning som förvaltningsrådet genomför består av två delar. Man vill dels få in synpunkter på konkurrensrättsliga frågor och dels på frågor som berör Rundradions uppgift som producent av offentlig service.
 

Yles förvaltningsråd har bett Svenska Finlands folkting (Folktinget) om ett utlåtande gällande reformen av Yles verksamhet. Eftersom Folktingets lagstadgade uppgift är att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter i Finland, tar vi i detta utlåtande i första hand ställning till frågan som berör Rundradions uppgift som producent av offentlig service. Vi riktar uppmärksamhet på de långsiktiga konsekvenser reformen kan få för den svenskspråkiga befolkningens möjligheter till likvärdig service på sitt eget modersmål.

Förvaltningsrådet ställer följande frågor som berör Yles uppgift som producent av offentlig service:

Hurudan inverkan har den angivna reformen och genomföringen på allmänna tillgängligheten av Rundradions programutbud, möjligheten av olika befolkningsgrupper att likvärdigt använda Rundradions tjänster, mångsidigheten och kvaliteten av Rundradions programutbud samt programutbudets originalitet?

Hur inverkar reformen av tjänstebeskrivningen på Rundradions uppgifter givna i 7 § i rundradiolagen? Speciellt:

  • Hurudan anser ni att reformens samhälleliga betydelse är?
  • Förbättrar genomföringen av reformen Rundradions möjligheter att uppfylla dess demokratiska, sociala och kulturella uppgifter eller försvagar det dessa?

 

Rundradions beredning av kanalreformen

Yle anser själv att reformen är motiverad och att det finns många fördelar också för det svenska utbudet. Med förnyelsen får man ett större och mångsidigare utbud på Yle Arenan och man säger också att tvåspråkigheten ökar, bland annat pga. att i helhetslösningen ingår att programutbud från Yle Fem också sänds på Yle1 och/eller Yle2. Resurser kan också flyttas från distribution till produktion och skapande av finlandssvenskt innehåll.  Förnyelsen sägs också erbjuda möjlighet till att skapa temafokuserade subkanaler på svenska på Yle Arenan, ökad strömning av svenskspråkiga evenemang, ett ökat videoutbud samt större tillgång till arkivmaterial med drama, musik och fiktion på svenska. Slutligen säger Yle att reformen ger ”bättre möjligheter att paketera nordiskt utbud genom de mer omfattande visningsrättigheterna på Yle Arenan”.

Yle ser få risker med kanalreformen. De lyfter fram att den svenskspråkiga publiken går miste om en helt egen kanal, vilket kan upplevas som en förlust. Vidare säger de att eftersom den tredje kanalen ska rymma två varumärken kan lösningen leda till ”utmaningar för kundlöftet”. Ingen förklaring ges till vad detta betyder, och därför önskar Folktinget att Yle öppnar upp och förklarar vad de menar då de säger att det kan bli ”utmaningar för kundlöftet”.

Folktingets syn på saken

Folktinget anser att kanalreformen har en stor samhällelig betydelse för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, och det finns uppenbara risker i förslaget om att det inte längre ska finnas en egen svensk tv-kanal.

Utgående från den beredning som finns kan vi inte dela den stora optimism som Yle framför, om att allt blir så mycket bättre. Vi efterlyser därför en noggrann prövning av vilka de långsiktiga konsekvenserna av det eventuella beslutet skulle bli. Vi förstår motiveringarna om att den nya publiken, dvs. de yngre, använder medier på ett nytt sätt, och att det därför är viktigt för Rundradion att utveckla den digitala sidan och Yle-arenan. Vi förstår också en del av de andra motiveringarna, men vi saknar en kritisk analys av riskerna med förslaget.

 

Nedan framför Folktinget sina synpunkter och ställer en hel del frågor som relaterar till förslaget och som vi önskar att förvaltningsrådet kommer att behandla.

Public service-uppdraget

Folktinget vill betona den uppgift som Yle har att tillhandahålla ett mångsidigt allmännyttigt televisions- och radioprogramutbud för alla på lika villkor. Rundradions betydelse för det svenska språket i Finland är mycket central, och tillgången till public service på svenska är en grundförutsättning för att upprätthålla och utveckla en levande svenskspråkig identitet i Finland.

I Yles uppdragsbeskrivning sägs att den finskspråkiga och svenskspråkiga befolkningen ska behandlas på lika grunder i programverksamheten och i programproduktionen. Det här är förenligt med grundlagen som säger att Finland har två nationalspråk och att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rättigheter ska tillgodoses enligt lika grunder. Det är viktigt att detta förverkligas också i praktiken, och speciellt viktigt är att garantera tillräckliga resurser för nyhets-, aktualitets-, kultur- och utbildningsprogram samt för barn- och ungdomsprogram på svenska.

Den egna svenska kanalen YLE Fem har en viktig uppgift som ett svenskt rum och symbolvärdet av detta kan inte överskattas. Svenskan i Finland behöver arenor och rum för att kunna överleva. När Yle Fem startade år 2001 var det resultatet av ett långt, idogt arbete. Därför måste det förslag som nu föreligger grundligt prövas.

Det framförs med jämna mellanrum argument att antalet svenskspråkiga i Finland är för litet för att man skall kunna upprätthålla en egen tv-kanal. Som jämförelse kan nämnas att Island, ett land med en befolkning som motsvarar antalet svenskspråkiga i Finland, har en statlig television med en tv-kanal och två radiokanaler. Det handlar alltså inte om antalet tv-tittare utan i det här fallet mera om politisk vilja.

I lagen om Rundradion Ab betonas att Rundradion är det enda medieföretag som är skyldigt att erbjuda ett utbud på lika grunder för båda nationalspråken samt ett utbud också för specialgrupper, minoriteter och övriga språkgrupper, även om verksamheten skulle vara ekonomiskt olönsam.  Det här är en policy som gäller i alla länder med språkliga minoriteter; det behövs en positiv särbehandling för att trygga minoriteters och specialgruppers behov.

Med tanke på att Yle finansieras med en skatt som skattebetalarna inte kan välja bort, är det självklart att landets svenskspråkiga förväntar sig att Yle levererar ett innehåll som känns relevant och som inte försämras.

Därför ställer Folktinget följande krav till förvaltningsrådet:

  • Förvaltningsrådet måste kunna ge garantier för att den svenskspråkiga befolkningen kommer att behandlas på lika grunder i programverksamheten och i programproduktionen också i framtiden.

Beslutsfattande och sändningstider

Som självständig kanal har Yle Fem kunnat fatta beslut om innehåll och sändningstider inom de ekonomiska ramar som kanalen har tilldelats. I beredningen framgår inte hur beslutsfattandet kommer att ske då Yle Fem och Yle Teema som självständiga kanaler ändå delar en TV-kanal. Folktinget ser det som ytterst viktigt att Yle Fem också i fortsättningen är en självständig enhet som kan fatta egna beslut om innehåll och sändningstider.

Gällande sändningstider för de svenska programmen presenterar beredningen olika uppgifter. På ett ställe i beredningen sägs att de svenskspråkiga programmen sänds huvudsakligen i början och mitten av kvällen och en hel veckoslutsdag. På ett annat ställe sägs att Yle Fems utbud sänds huvudsakligen i början och mitten av kvällen och en helkväll på måndagen och under veckoslutet viks tid för svenska program. Vidare sägs att dagliga nyckelprogram som TV-nytt och BUU-klubben kommer att ha sina fasta sändningstider.

I den förfrågan som Folktinget har fått förväntas vi göra en förhandsprövning av reformen gällande Rundradions televisionsprogramutbud 2017. Vid genomförande av dylika reformer, som är av stor samhällelig betydelse, borde tidsperspektivet vara mycket långsiktigt.

Eftersom beredningen inte ger ett tidsperspektiv, ingen information om hur beslutsfattandet ska ske i framtiden, och informationen om sändningstider varierar, framför Folktinget följande villkor:

  • Yle Fem måste också i fortsättningen vara en självständig enhet som kan fatta egna beslut om innehåll och sändningstider.
  • Yle och Yle Fem bör ingå ett långsiktigt avtal som sträcker sig på minst 10 år och som definierar frågor så som beslutsfattande och sändningstider.
  • I det avtal som görs måste det finnas konkreta beslut om att svenska program sänds på sk. primetime, dvs. kl. 17.00-21.00 på den nya kanalen.

Yle Fems målgrupp

Kärnan i Rundradions utbud på svenska har länge varit barnprogram, nyheter och aktualiteter. Enligt de uppgifter som vi har fått kommer sändningsvolymen- samt tiderna för dessa program att kvarhållas. I beredningen framför Yle att allt färre tittar på sk. tablå-tv och det är en stor utmaning att nå den unga publiken som alltmer övergår till VOD-utbud och webb-tv samt videotittande på t.ex. Youtube. Samtidigt framgår att TV-tittandet bland den äldre befolkningen faktiskt har ökat.

Folktinget kräver att:

  • Yle bör garantera att de svenska barnprogrammen bevaras på samma nivå som idag eller till och med stärks.
  • Yle garanterar att den lösning som nu presenteras inte kommer att försämra tillgången till traditionell tablå-TV på svenska för den äldre befolkningen.

SVT Worlds framtid

I samband med reformen kommer det utbud från SVT World som har sänts på Yle Fems kanalplats utanför primetime att läggas ner. Samtidigt sägs att målet är att de mest populära programmen från SVT ska visas även i framtiden. Yle Fem och SVT World har utgjort en helhet, och kanalen Yle Fem har på många sätt utgjort fönstret till de nordiska länderna. Det finns därför en risk att kanalreformen kommer att fjärma Finland från Sverige och Norden.

Med tanke på detta och också pga. att det nordiska samarbetet har blir allt viktigare, bör tv-tittarna i Finland försäkras om att ett utbud från SVT ska finnas tillgängligt på tablå-TV också i fortsättningen. Det är speciellt viktigt att SVTs morgon-TV bevaras eftersom det är en tid då inga övriga program sänds på svenska.

När beslutet om begäran av förhandsprövning fattades, fanns ingen information om SVT Worlds framtid. Enligt ett nyhetsinslag på Svenska Yles webbplats den 6 oktober 2016 har Sveriges Television nu fattat beslut om att SVT World läggs ner den 30 april 2017.  Samtidigt sägs att sändningarna i Finland tillsvidare kan fortsätta eftersom kanalen får specialfinansiering via svenska kulturministeriet.

Här kommer vi in på en viktig princip som inte heller nämns i beredningen, och det gäller TV-utbytet mellan Finland och Sverige. SVT World tillhandahålls som fri-tv-kanal i Finland eftersom svenska staten ger SVT ett särskilt anslag (utöver licensfinansieringen) för detta ändamål. Det här sker inom ramen för det utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland som vi har haft sedan slutet av 1980-talet. Utbytet bygger på principen att Sverige tillhandahåller en svensk kanal (SVT World) till Finland, medan Finland ansvarar för kanalens distribution i Finland. Finland i sin tur tillhandahåller en finsk kanal (TV Finland) till Sverige och Sverige ansvarar för den kanalens vidare distribution i Sverige som fri-tv-kanal i marknätet i Stockholm, Uppsala och Västerås. Ifall SVT:s programutbud inte längre är tillgängligt i Finland innebär det rimligtvis att de finska TV-sändningarna i Sverige också kommer att äventyras, vilket vore en stor förlust för finskspråkiga i Sverige. Folktinget anser att Yles förvaltningsråd måste utreda denna fråga mycket noggrant.

Folktinget ställer följande krav till förvaltningsrådet:

  • Det utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland som vi har haft sedan slutet av 1980-talet måste fortsätta.
  • Det är av stor vikt att åtminstone delar av SVT:s programutbud kan ses av hela befolkningen i Finland på tablå-TV: Den nya kanallösningen får inte ställa hinder i vägen för detta.
  • Yle bör också i fortsättningen tillhandahålla en finsk kanal (TV Finland) till Sverige.

Breddning och utveckling av Yle Arenan

I beredningen står att Yle Fem och Yle Teema kommer att stärka sin service på webben. De båda varumärkena ska finnas kvar i tv ”samt får ökad närvaro på Yle Arenan och på webben”. Som Folktinget tidigare har framfört så förstår vi att Yle behöver en närvaro på webben, för att på det sättet nå ut till unga tittare, men samtidigt vill vi betona att Yle bör koncentrera sig på sin kärnkompetens dvs. webb-tv och inte till det skrivna ordet.

Med tanke på att Yles resurser är begränsade, och det finns ett konkurrensläge med den skrivna pressen, borde Yle bättre motivera vilka delar av webben man ämnar utveckla och på vilket sätt.

Avslutning

Folktinget anser att kanalreformen, som utgår från att det inte längre ska finnas en egen svensk tv-kanal, har en stor samhällelig betydelse för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Utgående från den bristfälliga beredning som föreligger kan Folktinget inte svara huruvida reformen förbättrar eller försvagar Rundradions möjligheter att uppfylla dess demokratiska, sociala och kulturella uppgifter. Ifall det inte uppgörs ett långvarigt avtal som reglerar och definierar frågor som bl.a. beslutsfattande, finansiering och sändningstider, finns det uppenbara risker att reformen på lång sikt kan försvaga tillgången till ett mångsidigt, allmännyttigt televisionsutbud på lika villkor för den svenskspråkiga befolkningen.

Folktinget lyfter avslutningsvis upp sina mest centrala krav för reformen:

  • Förvaltningsrådet måste kunna ge garantier för att den svenskspråkiga befolkningen kommer att behandlas på lika grunder i programverksamheten och i programproduktionen också i framtiden.
  • Yle Fem måste också i fortsättningen vara en självständig enhet som kan fatta egna beslut om innehåll och sändningstider.
  • Det måste finnas långsiktiga garantier om att svenska program sänds på sk. primetime, dvs. kl. 17.00-21.00 på den nya kanalen.
  • Det utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland som vi har haft sedan slutet av 1980-talet måste fortsätta. Delar av SVT:s programutbud bör kunna ses av hela befolkningen i Finland på tablå-TV.

 

Helsingfors den 7 oktober 2016

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

Thomas Blomqvist                             Markus Österlund

Folktingsordförande                         Folktingssekreterare

 

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250