Folktingets utlåtande om vårdreformen

25.09.2020 kl. 07:46
Folktinget har idag gett ett utlåtande om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet till social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet.

I nuläget finns stora utmaningar när det gäller tillgången till svenskspråkiga social- och hälsotjänster, vilket har konstaterats bland annat i Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen, Europarådets expertkommittérapporter, Språkbarometern och i en utredning gjord av landskapsberedningsprojektet Nyland 2019. 

Av de planerade vårdlandskapen kommer åtta att vara tvåspråkiga i enlighet med språklagen. Dessa är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland, Kymmenedalen och Helsingfors (med uttrycket tvåspråkigt vårdlandskap avser vi för enkelhetens skull också Helsingfors stad). Den svenskspråkiga befolkningen på närmare 290 000 personer är i huvudsak utspridd på dessa åtta vårdlandskap. 

Eftersom den svenskspråkiga befolkningens andel är liten i de flesta av dessa tvåspråkiga vårdlandskap, kommer det att behövas särskilda åtgärder för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att ordna en likvärdig social- och hälsovård på finska och svenska. Utkastet till lagförslag innehåller skrivningar, som kan utgöra en bra grund för detta. Följande helheter är enligt Folktinget de mest centrala när det gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Mer detaljerade kommentarer finns i svaren till remissfrågorna (se bilagan). 

Nationalspråksnämnden 

I och med att ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården överförs från kommuner och samkommuner till vårdlandskap, blir det ansvariga området större och den språkliga minoritetens relativa andel minskar i de flesta tvåspråkiga vårdlandskap. Detta i sin tur kan leda till att den svenskspråkiga befolkningens möjlighet till inflytande i beslutsfattandet försämras. Förslaget att införa en nationalspråksnämnd i varje tvåspråkigt vårdlandskap är därför nödvändigt. För att nämnden ska kunna fullfölja de välmotiverade och ambitiösa uppgifterna som föreslås i bestämmelsen, bör den ha verklig insyn i vårdlandskapets verksamhet, faktiska möjligheter att påverka vårdlandskapets beslutsfattande och tillräckliga tjänstemannaresurser. Nämndens ordförande bör vara medlem i vårdlandskapets styrelse, för att säkerställa kopplingen till beslutsfattandet i vårdlandskapets.


Samarbetet mellan de tvåspråkiga vårdlandskapen

Det obligatoriska samarbetsavtalet mellan 
tvåspråkiga vårdlandskap ger goda förutsättningar för vårdlandskapen att trygga tillgången till vissa svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster. Det kan möjliggöra tillgång till sådana tjänster som i dag inte fungerar eller som fungerar bristfälligt på svenska. Detta förutsätter dock att avtalet utformas på ett ändamålsenligt sätt. Största delen av de social- och hälsovårdstjänster som vårdlandskapen ansvarar för att ordna omfattas emellertid inte av avtalet, varmed avtalssamarbetet i sig inte är tillräckligt för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster. Eftersom utkastet till lagförslag innehåller också andra frivilliga samarbetsformer, vill vi betona möjligheten att använda sig av dessa för att trygga tillgången till tjänster på svenska till exempel i vårdlandskap vars svenskspråkiga befolkning är mycket liten, såsom Kymmenedalen, Vanda-Kervo och Mellersta Österbotten. 
 
Enligt förslaget kan det obligatoriska samarbetsavtalet omfatta samarbete och arbetsfördelning kring de tjänster som Kårkulla producerar idag samt andra tjänster. I nuläget finns det ett stort antal tjänster som finns att tillgå på svenska endast på ett fåtal orter eller på en enda ort i hela landet. Det finns också tjänster som inte alls finns att tillgå på svenska. För att dylika tjänster i fortsättningen ska kunna tillhandahållas och utvecklas, är det nödvändigt att vårdlandskapen avtalar om samarbete och arbetsfördelning kring dessa tjänster. Genom att samarbeta kan vårdlandskapen utnyttja ett större befolkningsunderlag. I utkastet till lagförslag nämns som exempel tjänster inom barnpsykiatrin och missbrukarvården, men behovet av samarbete är stort även för olika typer av funktionshinderservice, vissa tjänster inom barnskyddet och inom den specialiserade geriatrin. Det är också viktigt att vårdlandskapen i avtalet säkerställer att de klienter som hittills fått service via Kårkulla, även i fortsättningen har tillgång till tjänster på eget språk och i en svenskspråkig miljö. 

Överföringen av Kårkullas verksamhet till vårdlandskapen 

När specialomsorgsdistrikten upplöses, är det naturligt att Kårkulla samkommuns verksamhet överförs till de tvåspråkiga landskapen. Överföringen motsvarar syftet med integration av social- och hälsovård, jämlikhet mellan klientgrupper och inkludering i närsamhället. Även om vi i huvudsak understöder förslaget att dela upp Kårkullas verksamhet mellan de tvåspråkiga vårdlandskapen, är vi oroliga över hur kontinuiteten i verksamheten ska tryggas, eftersom det finns risker både med avseende på tillgången till service för klienterna och med avseende på vårdlandskapens förutsättningar att upprätthålla motsvarande service på svenska. Därför är det viktigt att verksamheten noggrant behandlas i det obligatoriska samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga vårdlandskapen. 

Räddningsväsendet 

För att de språkliga rättigheterna ska kunna förverkligas inom de tvåspråkiga vårdlandskapens räddningsväsende är det nödvändigt att behovet av heltidsanställd räddningspersonal som kan svenska tillgodoses. En av räddningsväsendets viktigaste uppgifter är att förebygga olyckor; att handleda, ge råd till samt upplysa invånare och andra aktörer om deras skyldigheter enligt räddningslagen. En förutsättning för detta är att räddningsväsendet i tvåspråkiga vårdlandskap har språkkunnig personal i tillräcklig omfattning, som kan sköta dessa uppgifter på enskilda invånares språk, finska eller svenska. Tillgången till räddningsutbildning på svenska bör tryggas genom lagstiftningsåtgärder.

Slutligen

Med noggrann planering av servicenätverket, samarbete med andra vårdlandskap, utveckling av digitala tjänster och en tvåspråkig förvaltning finns det goda förutsättningar för de tvåspråkiga vårdlandskapen att förbättra tillgången till tjänster på svenska, förutsatt att finansieringen motsvarar omfattningen av landskapens uppgifter.  

Vänligen,
Helsingfors, 24.9.2020

Sandra Bergqvist            
folktingsordförande            

Christina Gestrin
folktingssekreterare        
        
Johanna Lindholm            
sakkunnig i social- och hälsovårdsfrågor        

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden                

Klicka här för att läsa Folktingets svar på remissfrågorna 
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250