UTBILDNING

Inom utbildningen arbetar Folktinget med att trygga tillgången till dagvård och utbildning på svenska på alla utbildningsnivåer. Utbildning är en förutsättning för att vi ska kunna förvalta och föra vidare vårt svenska modersmål till följande generationer.

 

Folktingets utbildningsutskott jobbar med att:

• bevaka utbildningssituationen och vad som sker på utbildningsfältet i Svenskfinland,
• ta initiativ i olika utbildningsfrågor,
• lämna utlåtanden om regeringspropositioner som är aktuella inom utbildningssektorn och som berör det svenska i Finland,
• bevaka undervisningen i svenska som det andra inhemska språket,
• hålla kontakt med myndigheter inom utbildningssektorn,
• hålla kontakt med olika utbildningsaktörer inom allt från småbarnspedagogik till universitet.

Aktuella frågor inom utskottet är att:

• följa upp hur yrkesutbildningsreformen slår ut i Svenskfinland,
• ordna en tredje uppföljande rundabordsdiskussion med de svenskspråkiga yrkesutbildningsanordnarna om behov finns,
• följa med hur ändringen om lagen om grundläggande utbildning, de regionala språkförsöken framskrider,
• arrangera en två dagars utbildningskonferens där den ena dagen fokuserar på tvåspråkiga skolor och den andra dagen på yrkesutbildningen .

Folktinget anser att staten bör värna om och stärka våra nationalspråk, svenska och finska, inte försvaga dem genom att gå in för regionala språkförsök utan obligatoriska studier i det andra nationalspråket.

 

Folktinget anser att tillräckligt många bör ha kunskaper i svenska så att de som arbetar hos olika myndigheter kan betjäna alla sina kunder även på svenska. Ålänningarna är oroade för hur språkförsöket kommer att påverka landskapet och dess kontakter med de statliga myndigheterna.

Finland som är ett tvåspråkigt land har ansvar för att sköta det självstyrda Åland på svenska. Ålands sak är hela Finlands sak.

Folktinget betonar att kunskaper i svenska öppnar dörrar till Norden och ger klara fördelar  i kontakten med de övriga nordiska länderna.

Folktinget framhåller att erfarenhet och statistik visar att valfrihet inte har gynnat språkinlärningen i Finland. För att tillgodose de finsk- och svenskspråkigas bildningsmässiga och samhälleliga behov på det sätt som avses i grundlagen, bör nationalspråken finska och svenska fortsättningsvis vara obligatoriska. Folktinget poängterar att lösningen på bristande kunskaper i svenska inte är att färre elever läser svenska, utan att språkundervisningen stärks och utvecklas.