Utlåtande om Istanbulkonventionen

23.08.2013 kl. 14:16
Folktinget har gett ett utlåtande till utrikesministeriet om betänkande om ikraftsättandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
Ärende:  Utlåtande om betänkande om ikraftsättandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Hänvisning: Utrikesministeriets begäran om utlåtande, HEL5956-13, 27.6.2013.

UTLÅTANDE

Svenska Finlands folkting är en lagstadgad intressebevakarorganisation för det svenska språket och den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Folktinget har fått begäran att ge utlåtande om betänkandet om ikraftsättandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (härefter konventionen). Folktinget fokuserar i sitt utlåtande endast på de aspekter som berör de språkliga rättigheterna.

Allmänt

Betydelsen av de grundläggande språkliga rättigheterna accentueras i svåra livssituationer. Kvinnor som är utsatta för våld eller hot om våld har i en krissituation inte nödvändigtvis förmåga att påtala sina rättigheter och behov. Rätten och behovet av att få använda sitt eget språk blir särskilt viktigt i en sådan situation. Vi ser det därför som angeläget och viktigt att de språkliga rättigheterna behandlas under ratificeringsprocessen, för att bättre garantera att de ansvariga myndigheterna uppfyller sina skyldiheter enligt språklagstiftningen, både i planeringen och i utförandet av de åtgärder konventionen förpliktar till.

Till Folktingets kännedom kommer med jämna mellanrum klagomål om socialvårdstjänster som inte fungerar i enlighet med språklagstiftningens bestämmelser. I dag har ansvariga myndigheter stora svårigheter att leva upp till språklagens bestämmelser och socialvårdslagstiftningens språkbestämmelser. De språkliga rättigheterna tillgodoses inte tillräckligt väl. Detta har man starkt påtalat även i Statsrådets berättelser om tillämpningen av språklagstiftningen (2006, 2009 och 2013) och i internationella expertbedömningar, såsom Europarådets expertkommittés rapport om tillämpningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (2012).

Språkliga rättigheter och privata tjänsteproducenter

När det gäller organisationer och privata bolag som kommunala (eller statliga) myndigheter köper tjänster av är problematiken stor vad gäller tjänsteproducenternas skyldigheter enligt språklagstiftningen. Ett privat bolag eller en organisation är inte bundna av språklagstiftningen då de erbjuder privata tjänster till konsumenter. Däremot ska en kommun som köper tjänster av ett bolag eller en organisation försäkra sig om att språklagstiftningen iakttas när bolaget eller organisationen sköter myndighetsuppgifter. Det här är av stor relevans vid inrättandet av de skyddshem och telefonjourer som konventionen kräver.

Om en myndighet genom ett beslut, någon annan myndighetsåtgärd eller ett avtal ger en offentlig förvaltningsuppgift i uppdrag till den privata aktören, är myndigheten skyldig att försäkra sig om att den privata aktören ger sådan språklig service som förutsätts i språklagens bestämmelser om myndigheter. Detta gäller endast den del av den privata aktörens verksamhet som utgör en offentlig förvaltningsuppgift, dvs. en uppgift som är baserad på lag.

När en kommun köper till exempel socialvård av en privat aktör, handhar denna aktör en offentlig förvaltningsuppgift, och är således skyldig att ge motsvarande språkliga service till den som kommunen är skyldig att ge. Det är då kommunen som är skyldig att säkerställa att den privata aktören förverkligar klienternas språkliga rättigheter.


Skyddat boende och hjälptelefon

Konventionen förpliktar medlemsstaterna att inrätta ett tillräckligt antal skyddade boenden. Såsom det i betänkandet konstateras drivs majoriteten av de existerande skyddshemmen av organisationer inom tredje sektorn. I de fall kommunen ger en betalningsförbindelse till den skyddsbehövande personen, har kommunen samtidigt skyldighet att försäkra sig om att det skyddade boendet har beredskap att bemöta klienten på dennas språk, finska eller svenska.

Konventionen förpliktar medlemsstaterna att inrätta en gratis hjälptelefon som fungerar dygnet runt. Det framgår ur betänkandet att både kommuner och organisationer inom tredje sektorn i nuläget har hjälptelefoner, men det finns ingen som uppfyller de villkor som konventionen ställer. I betänkandet behandlas därför olika alternativ för att upprätta en sådan hjälptelefon. Det konstateras att tjänsten kan produceras av en medborgarorganisation, men att staten har det slutliga ansvaret för tjänstens lämplighet och kontinuitet. Dessutom ska ansvaret för koordineringen av hjälptelefonen ligga hos en myndighet.

Folktinget konstaterar här att det är bra att tredje sektorn producerar tjänster såsom skyddshem och telefonstöd, men det myndighetsansvar som överförs på organisationerna genom att kommunerna köper deras tjänster kan vara problematiskt. Till exempel finns det brister i kommuners information till de privata aktörerna om vilka språkliga skyldigheter som gäller.

När speciallagstiftningen inom socialvården reformeras krävs enligt betänkandet ny lagstiftning om tryggandet av skyddshem. Folktinget anser att en hänvisning till språklagen (423/2003) och socialvårdslagens (710/1982) språkparagraf 40 § (eller motsvarande bestämmelse i den nya socialvårdslag som planeras träda i kraft från och med 2015) bör tas med i den nya lagstiftningen. På så sätt förtydligas myndighetens skyldighet att garantera att det inom skyddshemsverksamheten finns beredskap att ge service på båda nationalspråken i enlighet med språklagstiftningen.

När det gäller hjälptelefonen anser Folktinget att man i betänkandet borde ha behandlat vilka lagstiftningsåtgärder som krävs inför inrättandet av den riksomfattande hjälptelefonen och fördelandet av ansvar för hjälptelefonverksamheten mellan tjänsteproducenten, staten och annan myndighet.

 

Helsingfors, 23.8.2013

 

Vänligen,

Svenska Finlands folkting


Christina Gestrin  
Folktingsordförande  

Markus Österlund
Folktingssekreterare

Johanna Lindholm
Språkskyddssekreterare
Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250