Klagomål till justitiekanslern gällande magistratsreformens konsekvenser

04.06.2014 kl. 10:42
Magistratsreformens konsekvenser för de tvåspråkiga magistratsenheterna i landet har lett till att Folktinget har lämnat in ett klagomål till justitiekanslern.

Till justitiekanslern

Ärende: Förslag av en arbetsgrupp vid Östra Finlands regionförvaltningsverk om att lägga ner sju tvåspråkiga magistratsenheter i landet


Svenska Finlands folkting (nedan Folktinget) ber justitiekanslern ta ställning till huruvida ett förslag om att lägga ner sju tvåspråkiga magistratsenheter i landet beaktar de språkliga rättigheterna och skyldigheterna enligt grundlagen samt förpliktelsen att bedöma språkliga konsekvenser med stöd av 31 § 1 mom. i förvaltningslagen. Folktinget lyfter också fram övriga omständigheter av betydelse för ärendet.  

En arbetsgrupp vid magistraternas styrnings- och utvecklingsenhet vid Östra Finlands regionförvaltningsverk har i en slutrapport om en partiell nedskärning av magistraternas servicenätverk (Maistraattien toimipisteverkon supistaminen, 19/2014) gett förslag om att lägga ner 16 magistratsenheter i landet. Sju av dessa magistratsenheter är tvåspråkiga: enheterna i Jakobstad, Kristinestad, Pargas, Raseborg, Lojo, Borgå och Kotka. Fyra av de berörda enheterna finns på orter där majoritetens språk är svenska.

Folktinget framhåller att arbetsgruppen inte har beaktat de tvåspråkiga magistratsenheternas betydelse för säkerställandet av de språkliga rättigheterna i förslaget. Folktinget anser att förslaget, om det antas, får uppenbara konsekvenser för magistratsservicen på svenska på lokal nivå. Detta leder i så fall till att de faktiska förutsättningarna för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna på finska och svenska enligt lika grunder försämras.

Folktinget hänvisar vidare till att flera stora reformprojekt av betydelse för magistraternas framtid är aktuella för närvarande, bland annat en eventuell anslutning av magistraterna till regionförvaltningsverken. Folktinget anser att det inte är befogat att fatta beslut om en nedläggning av enskilda magistratsenheter, innan det finns en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser och ett helhetsperspektiv där samtliga förslag kan vägas mot varandra.

Folktinget framlägger ytterligare synpunkter i det följande.

Språklig konsekvensbedömning

Riksdagens grundlagsutskott har fastslagit att de språkliga rättigheterna ska beaktas vid beredningen av administrativa reformer. En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd).

Enligt Justitieministeriets anvisningar ska de språkliga konsekvenserna utredas vid beredningen av förvaltningsbeslut som förändrar organisationen eller ämbetsindelningen eller verksamhetsställets placering. Detta sker med hänvisning till myndighetens utredningsskyldighet med stöd av 31 § 1 mom. i förvaltningslagen (www.jm.fi/bedömning av språkliga konsekvenser). Ministeriet framhåller särskilt att den som bereder författningsförslag ska bedöma vilka konsekvenser förslaget får för förverkligandet av de språkliga rättigheterna såväl inom den närmaste framtiden som flera decennier framåt i tiden.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande konstaterat att bestämmelserna i grundlagen och språklagen förutsätter att både den finsk- och den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter tryggas. På samma grunder och med stöd av 31 § i förvaltningslagen är det också vid beredningen av ett kommunalt beslut som kan antas ha, eller som uppenbart kommer att ha inverkan på de språkliga rättigheterna, viktigt att bedöma hur beslutet eller olika beslutsalternativ kan antas utfalla för respektive språkgrupp (HFD 128/2012).

I statsrådets principbeslut om en nationalspråksstrategi (20.12.2012) konstateras att de språkliga konsekvenserna av förvaltningsreformer och lagstiftningsprojekt ska bedömas. Konsekvensbedömningens resultat ska beaktas på behörigt sätt när reformerna genomförs, så att man kan säkerställa ett lagenligt slutresultat.

Folktinget konstaterar att arbetsgruppen emellertid inte har bedömt de faktiska språkliga konsekvenserna av förslaget. Justitieministeriet har i sitt utlåtande om slutrapporten (11.4.2014, 4/33/2014) lyft fram frågor som borde ha ingått i bedömningen, t.ex. den nuvarande situationen samt förändringarnas inverkan på personalens språkkunskaper, rekryteringen av språkkunnig personal, vilket arbetsspråk som används i praktiken och en utvärdering av den faktiska tillgången till språklig service.

Arbetsgruppen har inte heller beaktat tillgången till magistratsservice i tillräcklig utsträckning, så som skärgårdsförhållanden, långa avstånd och bristande kommunikationsmöjligheter. Folktinget ser det därför som viktigt att beredningen också analyserar förslagets konsekvenser med stöd av lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981). Detta gäller i synnerhet Pargas, Raseborg, Borgå och Kotka, som är skärgårdskommuner eller har skärgårdsdelar inom kommunen. För Kristinestads del bör långa avstånd beaktas.

Tjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språkkunskaper

Den senaste magistratsreformen trädde i kraft år 2012 och ledde till att samtliga magistrater med svenska som majoritetens språk (Vasa magistrat, magistraten i Åboland och Raseborgs magistrat) överfördes till större verksamhetsområden där majoritetens språk är finska. I syfte att trygga magistratsservicen på svenska infördes bestämmelser om ett visst antal tjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språkkunskaper i förordning av statsrådet (412/2011) och i Finansministeriets förordning (569/2011). I ministeriets förordning preciseras att dessa särskilda behörighetsvillkor gäller tjänster vid enheten i Raseborg (magistraten i Västra Nyland), enheten i Pargas (magistraten i Sydvästra Finland) och enheterna i Vasa, Jakobstad och Kristinestad (magistraten i Västra Finland).

Enheterna i Raseborg och Pargas med en stark svenskspråkig kompetens handlägger därtill svenskspråkiga ärenden som överförs från andra magistratsenheter inom respektive verksamhetsområde, vilket även gäller enheten i Borgå. Även magistratsenheten i Jakobstad har en central betydelse, bl.a. med tanke på den starka svenska majoriteten inom området.

Arbetsgruppen anser emellertid i slutrapporten att antalet tjänster som förutsätter särskilda kunskaper i svenska kunde sättas i relation till övriga personalminskningar vid magistraterna och minskas i samma omfattning (s. 25).

Folktinget framhåller att arbetsgruppen inte utgår från säkerställandet av språkliga rättigheter, utan använder behovet av personalminskningar av ekonomiska orsaker som måttstock för sitt resonemang. Detta kan därför inte användas som argument för att minska antalet svenska tjänster vid magistratsenheterna.

Ställningstaganden av vissa remissinstanser

Folktinget konstaterar att både statliga och övriga remissinstanser har uttryckt farhågor för att arbetsgruppens förslag kan komma att påverka säkerställandet av invånarnas språkliga rättigheter i sina utlåtanden till Finansministeriet (VM142:00/2012).

Enligt Justitieministeriets utlåtande (11.4.2014, 4/33/2014) riskerar arbetsgruppens förslag försvaga invånarnas möjligheter att få service på svenska i praktiken (”Vaarana on, että mahdollisuudet saada palveluita ruotsiksi käytännössä heikkenisivät.”). Ministeriet understryker också att besluten om enheterna bör fattas först sedan magistraternas ställning har definierats utifrån de strukturpolitiska riktlinjerna (dvs. en eventuell anslutning av magistraterna till regionförvaltningsverken) och de riktlinjer som gäller projektet Kundservice 2014.

Finlands Juristförbund hänvisar i sitt remissvar (7.4.2014) till tryggandet av de språkliga rättigheterna och framhåller att många starkt svenskspråkiga enheter sedan magistratsreformen år 2012 har kunna specialisera sig på service för svenskspråkiga kunder inom magistratens hela verksamhetsområde. Juristförbundet konstaterar att den svenskspråkiga servicenivån försvagas i praktiken, om sådana magistratsenheter läggs ner. 

Också flera organisationer som deltog i arbetsgruppens beredning tar upp frågan om servicen på svenska i sina utlåtanden: att arbetsgruppen fattade förhastade beslut i fråga om den svenskspråkiga servicen (Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, 7.4.2014) och att förslaget med stor sannolikhet leder till en faktisk försvagning av den svenskspråkiga servicen inom det södra kustområdet (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade, 6.5.2014).  

Projektet Kundservice 2014

Finansministeriet avser ersätta magistratsenheterna med samservice eller med den offentliga förvaltningens gemensamma kundservice (Kundservice 2014), som är under beredning. Avsikten är att den gemensamma kundservicen erbjuder biträdande kundservicefunktioner, så som allmän vägledning och rådgivning, medan magistraterna också framöver handlägger och avgör alla substansärenden.

Ministeriet inleder pilotverksamhet gällande Kundservice 2014 på fem orter i landet hösten 2014. En av dessa pilotorter är tvåspråkig, Pargas stad. Ministerarbetsgruppen Halke har 28.5.2014 fattat beslut om att framskjuta författningsberedningen gällande projektet till hösten 2015. De första kundserviceställena inleder sin verksamhet år 2016.

Folktinget framhåller att det vore synnerligen viktigt att den fortsatta beredningen inte tar ställning till nedläggningar av enskilda magistratsenheter, innan det finns en grundlig bedömning av de tvåspråkiga enheternas betydelse för den svenska servicen på lokal nivå och en utvärdering av språkliga och övriga konsekvenser av den kommande pilotverksamheten. Till följd av detta anser Folktinget att Finansministeriet eller de enskilda magistraterna inte på förhand bör vidta åtgärder, som leder till att enskilda tvåspråkiga magistratsenheter läggs ner längre fram.

Det har emellertid kommit till Folktingets kännedom att magistratsenheten i Åbo (magistraten i Sydvästra Finland) har sagt upp hyreskontraktet för enheten i Pargas från 1.10.2014 med hänvisning till den kommande pilotverksamheten i Pargas stad. Detta innebär följaktligen att enheten läggs ner samma datum. Folktinget hänvisar till att detta förfarande inte baseras på en lagstadgad bedömning av Pargasenhetens betydelse för den svenskspråkiga servicen och invånarnas tillgång till magistratsservicen på lokal nivå. Folktinget anser vidare att det inte är berättigat att lägga ner magistratsenheten med hänvisning till att pilotverksamheten inleds samma höst i Pargas och att författningarna är under beredning. Pilotverksamheten kommer att utvärderas i början av sommaren 2015 och författningsberedningen har uppskjutits till hösten 2015.

Även om det finns ett stort ekonomiskt behov av att reformera statsförvaltningen anser Folktinget att det är av yttersta vikt att staten upprätthåller tilltron till god förvaltning, så att samtliga reformer föregås av tillräcklig planering och beredning, samt att reformerna är i linje med de ändamål man vill uppnå.

Folktinget framhåller med hänvisning till ställningstagandena i detta klagomål att det är befogat att senarelägga den beredning som gäller nedläggningen av magistratsenheterna tills pilotverksamheten har utvärderats, varefter det finns reella möjligheter att ta ställning till vilka alternativ som bäst säkerställer de språkliga rättigheterna.

Svenska Finlands folkting ber justitiekanslern uppfölja lagligheten till alla delar i fråga om detta klagomål. Eftersom ärendet har lämnats till Koordineringsgruppen för regionalisering ber vi justitiekanslern handlägga ärendet i skyndsam ordning.

 

Helsingfors den 3 juni 2014

 

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

Christina Gestrin                                 ordförande                                               

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

 

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250