Utlåtande om den nya domstolslagen

16.06.2014 kl. 14:20
Folktinget har gett ett utlåtande om betänkandet "Den nya domstolslagen", som har utarbetats av en arbetsgrupp på uppdrag av Justitieministeriet.
Justitieministeriet
                                                   

Hänv:            Justitieministeriets begäran om utlåtande 28.4.2014

OM 13/31/2011, OM036:00/2011

Ärende:        Den nya domstolslagen

Arbetsgruppen för domstolslagen har utarbetat ett förslag till gemensam lag om domstolar och domstolarnas personal i form av en regeringsproposition. Denna ingår i betänkandet ”Den nya domstolslagen” (JM, Betänkanden och utlåtanden 26/2014). Svenska Finlands folkting tar i det följande ställning till förslaget och lyfter också fram övriga omständigheter av betydelse för ärendet.

Utgångspunkt

De strukturella reformerna i samhället och underskottet i den offentliga ekonomin påverkar samhällsutvecklingen och därmed också domstolarnas verksamhet. Utöver detta är lagstiftningen ständigt föremål för utveckling, vilket har lett till att det finns behov av att se över lagstiftningen om domstolsväsendet från ett helhetsperspektiv.

Domstolarna ska under alla förhållanden säkerställa parternas rätt till en rättvis rättegång. Justitieombudsmannen har fastslagit att det är särskilt viktigt att de språkliga rättigheterna förverkligas vid en rättegång, eftersom de beslut som fattas under rättegången i olika avseenden har en stor betydelse för parterna och deras rättigheter (Dnr 2938/4/04, 28.6.2006).

Av särskild betydelse är därför de domartjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språkkunskaper som ingår i förslaget. Redan i nuläget har alla tvåspråkiga tingsrätter åtminstone en sk. språkdomare. Enligt förslaget kan det i fortsättningen finnas språkdomare också vid övriga tvåspråkiga domstolar i landet. Av de tvåspråkiga underrätterna har numera endast en, Österbottens tingsrätt, svenska som majoritetsspråk. Landskapet Ålands domstolar är svenskspråkiga.

Folktinget tar ställning till enskilda lagförslag i det följande.

Domartjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språk vid tvåspråkiga tingsrätter (12 kap.)

Enligt förslaget ska det vid tvåspråkiga tingsrätter finnas ett tillräckligt antal domartjänster med utmärkta kunskaper i befolkningsminoritetens språk och nöjaktiga kunskaper i majoritetens språk inom domkretsen. Antalet tjänster vid varje tvåspråkig tingsrätt föreskrivs genom förordning av statsrådet. Denna bestämmelse motsvarar gällande bestämmelser i tingsrättslagen.

Folktinget understöder förslaget om att bestämmelsen överförs till den nya domstolslagen. Domarna måste ha mycket goda kunskaper i både finska och svenska för att kunna leda en process där parterna har olika språk, och bestämmelsen har därför betydelse för domstolarnas möjligheter att säkerställa rättstjänster på finska och svenska enligt lika grunder. Folktinget understryker det viktiga i att antalet språkdomartjänster bestäms utifrån språkförhållandena och de faktiska behoven, så att tingsrätterna har en beredskap att trygga den språkliga minoritetens behov av rättstjänster på sitt eget språk i varje enskilt fall. Folktinget anser att det behövs en grundlig bedömning av det faktiska behovet av rättstjänster på svenska som underlag för statsrådets beslut om antalet språkdomartjänster.

Folktinget konstaterar vidare att det är bekymmersamt att svenskspråkiga personer ibland väljer att avstå från sin lagstadgade rätt att använda svenska i brottmål, tvistemål och ansökningsärenden vid tvåspråkiga tingsrätter, bl.a. för att försäkra sig om att han eller hon blir förstådd (Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013, s. 73). Folktinget ber Justitieministeriet vidta åtgärder för att trygga svenskspråkiga personers lagstadgade rätt att använda svenska vid domstolarna.

Domartjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språk vid övriga tvåspråkiga domstolar (12 kap.)

Enligt förslaget kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om domartjänster med särskilda behörighetsvillkor gällande språk också vid tvåspråkiga förvaltningsdomstolar, specialdomstolar och hovrätter. Domstolarna kan i enlighet med egen behovsprövning lämna en framställning om en språkdomartjänst till Justitieministeriet.

Folktinget understöder förslaget om språkdomartjänster vid de nämnda tvåspråkiga domstolarna. Folktinget konstaterar att en starkare språklig kompetens främjar möjligheterna att trygga de språkliga rättigheterna också inom domkretsar där den svenskspråkiga befolkningens andel är liten. Som exempel kan nämnas att Östra Finlands förvaltningsdomstol har endast en tvåspråkig kommun, Pyttis, inom domkretsen fr.o.m. 1.4.2014, och att domstolen ställer sig positiv till en språkdomartjänst i sitt utlåtande till Justitieministeriet (4.6.2014).

Samtidigt hänvisar Folktinget till att bristen på svenskkunniga domare utgör ett problem inom rättsväsendet. De faktiska möjligheterna att rekrytera domare med utmärkta kunskaper i svenska är begränsade, vilket kan få konsekvenser för möjligheterna att tillsätta dessa domartjänster i praktiken.

Språkavdelningar (10 kap.)

Enligt förslaget upphävs de bestämmelser i tingsrättslagen och språklagen, med stöd av vilka en tvåspråkig tingsrätt kan inrätta en avdelning där handläggningsspråket är minoritetsspråket inom tingsrättens domkrets. Som orsak anges att behovet av att inrätta sådana avdelningar vid tingsrätterna har varit litet. Den svenskspråkiga befolkningens rättigheter tryggas i praktiken genom ett tillräckligt antal domare och annan personal som kan svenska.

Folktinget understöder förslaget om att bestämmelsen upphävs. De tvåspråkiga tingsrätterna utöver Egentliga Finlands tingsrätt har inte använt sig av möjligheten att inrätta en språkavdelning. Också Egentliga Finlands tingsrätt understöder förslaget i sitt utlåtande till ministeriet (6.6.2014).

Biträdande domare och domarutbildning (20 kap.)

Enligt förslaget inrättas tjänster som biträdande domare för en treårsperiod vid alla domstolar, förutom vid tingsrätterna och de högsta domstolarna. De biträdande domarna deltar i beredningen och avgörandet av rättskipningsmål och -ärenden. De deltar också i det utbildningsprogram som enligt förslaget planeras av en domarutbildningsnämnd. Biträdande domares språkkunskaper motsvarar de behörighetsvillkor som ställs på domare, dvs. utmärkta kunskaper i befolkningsmajoritetens språk och nöjaktiga kunskaper i minoritetens språk inom domkretsen.

Förslaget om domarutbildningen är rätt allmänt utformat, och Folktinget tar därför inte ställning till förslaget i detalj. Folktinget understryker emellertid det viktiga i att de tvåspråkiga domstolarna fäster särskild uppmärksamhet vid sökandenas faktiska kunskaper i svenska, när de rekryterar jurister till tjänsten som biträdande domare. Folktinget konstaterade tidigare att domarna i praktiken måste ha mycket goda kunskaper i både finska och svenska för att kunna leda en process med både finsk- och svenskspråkiga parter. Det vore därför viktigt att en del av domarutbildningen ordnas på svenska och att utbildningen ger de biträdande domarna faktiska färdigheter att handlägga mål också på svenska.

Domarförslagsnämnden (22 kap.)

Enligt förslaget tillsätter statsrådet domarförslagsnämnden för fem år i sänder. Nämnden har till uppgift att bereda tillsättningen av domartjänster.

Folktinget framhåller att det är väsentligt att domarförslagsnämnden fäster avseende både vid de formella behörighetsvillkoren gällande språkkunskaper och vid de sökandes faktiska kunskaper i svenska. Enligt Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 (s. 74) är detta också fallet.

Folktinget hänvisar till att dispens inte kan beviljas från behörighetsvillkoren för domartjänst. Detta gäller följaktligen också de lagstadgade behörighetsvillkoren gällande språkkunskaper.

Övrig personal (21 kap.)

Föredragande. Förslaget innehåller en förteckning över domstolarnas föredragande. Föredragandes uppgift är att bereda eller föredra mål eller ärenden som avgörs av domstolen. Behörighetsvillkoren gällande språkkunskaper för föredragande motsvarar de behörighetsvillkor som gäller domare.

Folktinget hänvisar till att domstolarnas föredragande har en viktig ställning vid domstolarna, eftersom de deltar i rättskipningen. Föredragandens faktiska kunskaper i svenska har därför en stor betydelse för tvåspråkiga domstolars möjligheter att säkerställa en rättvis rättegång.

Kanslipersonal. Kanslipersonalens behörighetsvillkor fastställs vid behov i domstolens arbetsordning. Det har visat sig vara svårt att rekrytera svenskkunniga tingssekreterare eller annan kanslipersonal till vissa tvåspråkiga tingsrätter (Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013, s. 76).

Folktinget konstaterar att enskilda personer ofta kommer i kontakt med domstolarnas kanslipersonal i första hand, när de vänder sig till en domstol. Också kanslipersonalens språkkunskaper har därför en väsentlig betydelse. Folktinget understryker att domstolarna ska försäkra sig om att den personal som anställs har de språkkunskaper som arbetsuppgifterna kräver.

Enligt förslaget stiftas separata lagar om domstolspraktik och tingsrätternas nämndemän.

Lag om domstolspraktik

Enligt förslaget utför tingsnotarierna domstolspraktik och deltar i behandlingen och avgörandet av rättskipningsmål och -ärenden. Praktikperioden ska ge tingsnotarierna insikt i rättskipningen vid tingsrätter, hovrätter och förvaltningsdomstolar. Tingsnotarierna har motsvarande behörighetsvillkor gällande språkkunskaper som domarna.

Folktinget hänvisar till att svenskkunniga tingsnotarier har rätt att utföra sin domstolspraktik på svenska. I nuläget har således en underrätt, Österbottens tingsrätt, svenska som majoritetsspråk, och de åländska domstolarna är svenskspråkiga. Det har emellertid kommit till Folktingets kännedom att antalet svenskspråkiga praktikplatser vid domstolarna inte räcker till, vilket är oroväckande med hänvisning till att domstolsväsendet behöver domare som kan båda språken. Folktinget ber Justitieministeriet överväga åtgärder för att komma tillrätta med denna problematik.

Lag om tingsrätternas nämndemän

Enligt förslaget ska de nämndemän som väljs i kommunen så rättvist som möjligt representera bland annat de språkliga förhållandena i kommunen.

Folktinget understryker att det är av central vikt att nämndemännen kan tillägna sig yttranden på både finska och svenska under en domstolsbehandling, eftersom de har personlig rösträtt och verkar under domaransvar. Nämndemännens språkkunskaper räcker emellertid inte alltid till för att de i praktiken ska kunna följa med rättegångar där en eller flera parter är svenskspråkiga. Det finns således ett tydligt behov av nämndemän som har goda faktiska kunskaper i både finska och svenska vid de tvåspråkiga tingsrätterna. Folktinget har tidigare uppmärksammat Justitieministeriet och Finlands Kommunförbund på detta ärende.

Folktinget noterar därför med tillfredsställelse att Justitieministeriet i sitt brev till tingsrätterna och kommunstyrelserna upprepade gånger har lyft fram kommunfullmäktiges skyldighet att fästa mera uppmärksamhet vid nämndemännens språkkunskaper, senast år 2012 (20.12.2012, 8/31/2012). Det råder emellertid fortfarande brist på nämndemän som behärskar både finska och svenska vid de tvåspråkiga tingsrätterna (Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013, s. 75).

Folktinget ber därför Justitieministeriet överväga möjligheten att ställa behörighetsvillkor gällande språkkunskaper på de personer som utses till nämndemän vid tvåspråkiga tingsrätter.

Domstolarnas domkretsar

Statsrådets förordning om den språkliga indelningen av ämbetsdistrikt och självstyrelseområden upphävdes 1.1.2004, förutom till den del som gäller kommunernas språkliga status. I förordningen ingick bl.a. den språkliga indelningen av hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och tingsrätterna.

Folktinget framhåller att det till följd av detta saknas lättillgänglig information om den språkliga indelningen av domstolarnas domkretsar i nuläget. Folktinget föreslår därför att statsrådets förordningar om domstolarnas domkretsar kompletteras med den språkliga indelningen av domkretsarna.

Slutord

Folktinget konstaterar att förslaget om att domare med utmärkta kunskaper i befolkningsminoritetens språk kan placeras också vid övriga tvåspråkiga domstolar än tingsrätterna har ett viktigt syfte med tanke på säkerställandet av de språkliga rättigheterna.  Bristen på svenskkunniga domare kan emellertid få konsekvenser för domstolarnas möjligheter att rekrytera domare med utmärkta kunskaper i svenska i praktiken. Det är därför motiverat se över möjligheterna att öka antalet praktikplatser för svenskkunniga tingsnotarier. Vidare bör behovet av svenskkunniga domare ges speciell uppmärksamhet, ifall lagförslaget om att inrätta tjänster som biträdande domare samt domarutbildningen bereds vidare.

Folktinget hänvisar till att den juridiska utbildningen på svenska har en särställning med avseende på behovet av svenskkunniga domare och övriga jurister inom rättsväsendet. Folktinget lyfter speciellt fram den tvåspråkiga juristutbildningen i Vasa, som ordnas av juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Denna genuint tvåspråkiga utbildning är ett exempel på hur man kan säkerställa tillgången till språkkunnig domstolspersonal. Den rättsnotarieutbildning som ordnas av Åbo Akademis rättsvetenskapliga institution har samma syfte.

Riksdagens lagutskott har lyft fram vissa åtgärder för att trygga de språkliga rättigheterna vid tingsrätterna, till exempel språkundervisning för tingsdomarna. För att fler språkkunniga personer ska vilja bli domare är det också viktigt att domarkarriären är attraktiv, till exempel med avseende på lönerna. Dessutom påpekar utskottet att de språkliga rättigheterna inte bara gäller tingsrätterna, utan att de bör utvärderas från ett vidare perspektiv för alla domstolar (LaUB 9/2009 rd).

Folktinget ber slutligen Justitieministeriet:

- vidta åtgärder för att säkerställa svenskkunniga juristers möjligheter att avlägga domstolspraktik.
- uppmärksamma behovet av svenskkunniga domare i förslaget om biträdande domare och inom domarutbildningen.
- överväga bestämmelser om behörighetsvillkor gällande språkkunskaper för nämndemän vid tvåspråkiga tingsrätter.
- utföra en bedömning om behovet av rättstjänster på svenska som underlag för statsrådets beslut om språkdomartjänster.
- utöver detta vidta särskilda åtgärder för att trygga svenskspråkiga personers lagstadgade rätt att använda sitt eget språk vid de tvåspråkiga tingsrätterna och övriga domstolar.

 

Helsingfors den 12 juni 2014

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

 

Christina Gestrin                                       folktingsordförande                                  

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250