Skrivelse till justitiekanslern

18.11.2014 kl. 08:49
Folktinget har den 14 november 2014 lämnat en skrivelse till justitiekanslern, där behovet av språkbestämmelser i lagstiftningen lyfts fram.

Justitiekansler
Jaakko Jonkka

 

Ärende: Språkbestämmelser i lagstiftningen

Svenska Finlands folkting har erfarit att ministerierna inte till alla delar uppmärksammar vikten av bestämmelser om språkliga rättigheter och skyldigheter i lagberedningen. Folktinget ser allvarligt på detta sakförhållande och framhåller att avsaknaden av språkbestämmelser kan få konsekvenser för säkerställandet av de språkliga rättigheterna enligt grundlagen.

Riksdagens grundlagsutskott har lyft fram vikten av att de språkliga rättigheterna beaktas i beredningen av administrativa reformer och konstaterar: ”En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk.” (GrUB 1/2010 rd – B 1/2009 rd, s. 6). Justitieministeriet har gett anvisningar om bedömningar av språkliga konsekvenser vid lagberedning och beredning av förvaltningsbeslut, som finns på ministeriets webbplats.

Folktinget har emellertid noterat att dessa juridiska riktlinjer ofta inte beaktas tillräckligt inom olika beredningsprocesser. Detta leder i så fall till att det saknas väsentlig information om hur förslagen påverkar den finsk- och svenskspråkiga befolkningens faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk enligt lika grunder. Till följd av detta synliggörs inte språkliga rättigheter och skyldigheter enligt grundlagen, och behovet av språkbestämmelser framträder sålunda inte heller i beredningen.

Flera aktuella lagförslag har en central betydelse för produktionen av tjänster till medborgarna, men saknar likväl språkbestämmelser antingen helt eller i en tillräcklig omfattning. Exempel på sådana är förslaget till lag om stärkt självbestämmanderätt för socialvårdens klienter och för patienter (RP 108/2014 rd), förslaget till socialvårdslag (RP 164/2014 rd) och utkastet till kommunallag (VM065:00/2012). En orsak till avsaknaden av språkbestämmelser är att dessa anses vara obehövliga, framför allt med hänvisning till de språkbestämmelser som ingår i språklagen.

Folktinget tar avstånd från detta synsätt och hänvisar till följande auktoritativa ställningstaganden, som visar att språkbestämmelser är nödvändiga med avseende på en effektiv tillämpning av lagstiftningen:

- Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ska de bestämmelser som är väsentliga för tillgodoseendet av grundläggande fri- och rättigheter utfärdas genom lag. Det här gäller också språkliga rättigheter (professor Kaarlo Tuori, utlåtande till Folktinget 13.2.2013).
- I regeringens proposition med förslag till ny språklag konstateras att det finns behov av språkbestämmelser i speciallagstiftningen. Motiveringen till detta är att tjänstemän och andra anställda inom respektive förvaltningsområde lättare finner de bestämmelser som uttryckligen gäller dem (RP 92/2002 rd, s. 52).
- Professor Markku Suksi har med hänvisning till kommunallagen konstaterat att det uppenbarligen endast är uttryckliga krav i lagstiftningen som får avsedda konsekvenser på kommunal nivå när det gäller tryggandet av de språkliga rättigheterna (artikeln Två språk i kommunalförvaltningen – möjligheter enligt kommunallagstiftningen. Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland, 5/2012).

Folktinget konstaterar vidare att den planerade omformningen av kommunstrukturen och social- och hälsovårdsstrukturen ställer det allmänna inför nya utmaningar gällande uppgiften att trygga medborgarnas språkliga rättigheter i praktiken. Eftersom lagstiftningen bör beredas utifrån ett långsiktigt framtidsperspektiv är det väsentligt att de språkliga rättigheterna och skyldigheterna preciseras genom tydliga förpliktelser också inom ramen för nya förvaltningsstrukturer.

Med hänvisning till dessa ställningstaganden anser Folktinget att det finns ett klart behov av att utveckla lagstiftningen med avseende på bestämmelser om språkliga rättigheter och skyldigheter samt att ytterligare befästa betydelsen av språkliga konsekvensbedömningar. Vi ber därför justitiekanslern vidta behövliga åtgärder med anledning av denna skrivelse.

Helsingfors den 14 november 2014

 

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin                                                          ordförande

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250