Utlåtande om utkastet till grunder för gymnasiets läroplan

07.05.2015 kl. 10:59
Folktinget har gett ett utlåtande till Utbildningsstyrelsen om utkastet till grunder för gymnasiets läroplan.

Till Utbildningsstyrelsen

Ärende: Utlåtande om utkastet till grunder för gymnasiets läroplan 17/421/2015

 

Utbildningsstyrelsen har den 14 april 2015 begärt Svenska Finlands folktings (nedan Folktinget) utlåtande i ovan nämnda. Folktinget önskar avge följande utlåtande:

 

Allmänt

Gymnasieutbildningens mål är att stödja en harmonisk psykisk, fysisk och social utveckling hos de studerande samt främja deras respekt för livet, de mänskliga rättigheterna, en hållbar utveckling samt för miljömässig och kulturell mångfald. Utbildningen ska aktivt stöda jämlikhet och likställdhet i all verksamhet som bedrivs vid läroanstalten. Utbildningen ska stärka och fördjupa de studerandes allmänbildning i en föränderlig verksamhetsmiljö. Utbildningen ska också stärka de studerandes förmåga att uttrycka sig i skrift och i tal på de båda inhemska språken samt på andra språk. Studiemiljöerna ska berika den studerandes erfarenhetsvärld på flera områden samt vara pedagogiskt och funktionellt ändamålsenliga. Gymnasiets verksamhetskultur ska stödja den studerandes egen aktivitet och samverkan med andra samt främja samtliga studerandes möjligheter att delta i utvecklingen av studiemiljön och verksamhetskulturen.

I det föreliggande utkastet till grunder för gymnasiets läroplan har man enligt Folktingets uppfattning lyckats väl med att skapa grunder för nämnda mål. Det öppnar för möjligheter för utbildningsanordnarna att utveckla läroplanen för undervisning i det andra inhemska språket så att man betonar funktionella språkfärdigheter och språkundervisningen som en del av elevernas vardag och får dem inkluderade i utvecklingsarbetet. Också möjligheterna till ett utökat samarbete mellan svensk- och finskspråkiga gymnasier i form av valbara kurser och i fråga om undervisningen i de båda nationalspråken i form av tandemundervisning ökar, vilket är positivt.

 

Specifika kommentarer

4.6 Kieleen ja kulttuuriin liittyviä erityiskysymyksiä

Folktinget anser att det är positivt att man i undervisningen betonar vars och ens grundlagsenliga rätt till sitt eget språk och sin egen kultur, och att de studerande görs medvetna om sina språkliga och kulturella rättigheter i olika situationer. Främjandet av de studerandes förmåga att uppskatta olika språk och kulturer och att främja två- och flerspråkighet stärker de studerandes språkliga medvetenhet.

Folktinget understöder skrivningen om att undervisningsspråket i gymnasiets läroanstalter är antingen finska eller svenska.

Folktinget anser att det bör beredas möjligheter för studerande med invandrarbakgrund att påbörja en lärokurs i det andra inhemska språket i gymnasiet i de lokala läroplanerna där det är av behovet påkallat.

5.4 Toinen kotimainen kieli, ruotsi/finska

Folktinget omfattar de inledande styckena och önskar betona mångsidiga undervisningsmetoder och funktionella språkfärdigheter. Vi förespråkar utvecklandet av undervisningen i kommunikativ riktning och uppmuntrar till samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga gymnasier i undervisningen i det andra inhemska språket där detta är möjligt. Tandemundervisning är en möjlig form på orter där det finns såväl svenskt som finskt gymnasium. Folktinget förespråkar inrättande av sk. vänklasser i svenska/finska gymnasier i Finland men också till gymnasier i Sverige och de övriga nordiska länderna. Vi understryker vikten av att de studerande ges möjligheter att använda det andra inhemska språket i praktiken, i vardagliga situationer och på fritiden.

Beträffande målen för undervisningen vill Folktinget utöver det föreslagna, framföra behovet av kunskaper i svenska (finska) för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Redan nu, och allt oftare är universiteten tvungna att ordna särskilda kurser i svenska för studerande som börjar sina studier. Gymnasiets uppgift bör vara att åtgärda denna brist i kunskaperna i svenska. Insikten om finska och svenska språkens betydelse som nationalspråk och de möjligheter de erbjuder när det gäller fortsatta studier, arbetsliv och fritid kan inte betonas för mycket, inte heller svenskans betydelse och de möjligheter kunskaper i svenska ger i de övriga nordiska länderna.

5.13 Historia

Den fastställa timfördelningen för gymnasiet innehåller tre obligatoriska kurser och tre riksomfattande fördjupade kurser i historia. För samhällslära är kursernas antal motsvarande tre och en.

För att gymnasiets allmänbildande mål ska uppnås bör de studerande känna till sina rötter. Folktinget anser att en av de tre obligatoriska kurserna i historia bör behandla tiden före 1809 då Finland var en del av Sverige. Nu ingår denna kurs i de riksomfattande fördjupade kurserna och Folktinget anser att denna kurs – 5. Ruotsin itämaasta Suomeksi (H15) – bör ingå i de obligatoriska kurserna.

Det självständiga Finlands historia (H13) kunde ingå som en del i kursen i samhällslära, Suomalainen yhteiskunta (YH1). Sålunda skulle de obligatoriska kursernas antal fortsättningsvis vara 3 + 3.

Slutligen konstaterar vi att utkastet är en positiv helhet som med ovanstående kommentarer tillfredsställer Folktinget.

 

Helsingfors den 6 maj 2015

 

Svenska Finlands folkting


Christina Gestrin                                     
ordförande                                      

Anders Björklöf         
biträdande folktingssekreterare

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250