Utlåtande om förnyade anvisningar

22.10.2019 kl. 12:31
Folktinget har gett ett utlåtande till statsrådets kansli gällande förslaget till förnyade anvisningar om effektiverad kommunikation för statsförvaltningen

Hänv:     Begäran om utlåtande från statsrådets kansli 13.9.2019, VN/6152/2019

Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (1331/2003) ställning till aspekter som har betydelse för den svenskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter. 

Förslaget innehåller centrala principer för statsförvaltningens kommunikation under normala förhållanden, i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Det ligger också till grund för olika förvaltningssektorers mera specifika kommunikationsanvisningar.

Folktingets ställningstagande

Folktinget konstaterar det viktiga i att anvisningarna för statsförvaltningens kommunikation ses över i takt med samhällsutvecklingen och förändringarna i medievärlden. Förslaget finns emellertid inte i svenskspråkig version. Detta är anmärkningsvärt med tanke på anvisningarnas betydelse för landets befolkning, bl.a. när det gäller rätten till en trygg livsmiljö. Samtliga remissinstanser borde därför ha haft samma möjlighet att ta del av förslaget på sitt arbetsspråk, finska eller svenska. Förslaget innehåller inte heller skrivningar om landskapet Åland, och Folktinget förutsätter att detta åtgärdas i den fortsatta beredningen.    

Principer för statsförvaltningens kommunikation (2.1)

Förslaget innehåller information om de centrala lagar, som styr statsförvaltningens kommunikation. Utöver grundlagen ingår bland annat språklagen i denna förteckning. Vidare preciseras de grundläggande fri- och rättigheter som kommunikationen baseras på. Dessa är yttrandefrihet, jämlikhet, rätt att delta och påverka, rättsskydd samt rätt till eget språk och egen kultur. 

Folktinget konstaterar att det är befogat att komplettera de nämnda grundläggande fri- och rättigheterna med ytterligare en bestämmelse av central betydelse, dvs. grundlagens 22 § om respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna. 

Folktinget föreslår därför följande tillägg:
-    att det allmänna ska se till att de grundläggande fri- och rättigheterna tillgodoses (22 § i grundlagen). 

Grundlagens bestämmelser om språkliga rättigheter och skyldigheter preciseras i språklagen. En av dessa bestämmelser är 32 § 1 mom., enligt vilken information som är väsentlig för individens liv, hälsa och säkerhet samt för egendom och miljön ska ges på finska och svenska i hela landet. Folktinget ser det som angeläget att också denna bestämmelse ingår i principerna för statsförvaltningens kommunikation. 

Folktinget föreslår således följande tillägg: 
-    att det behöriga ministeriet ska se till att information som är väsentlig för individens liv, hälsa och säkerhet samt för egendom och miljön ges på båda nationalspråken i hela landet (32 § 1 mom. i språklagen). 

Justitieministeriet konstaterar att all information som tvåspråkiga myndigheter riktar till allmänheten ska ges på finska och svenska (32 § i språklagen). Tvåspråkiga myndigheter ska se till att både den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens behov av information tillgodoses. Väsentlig information ska ges samtidigt på båda språken. Språklagen gäller all informationsverksamhet, oberoende av vilket medium eller vilken informationskanal som används (justitieministeriets rekommendation OM 7/58/2015). 


Kommunikationen ska vara tillgänglig och objektiv (2.2)

Enligt förslaget ska myndigheterna och tjänstemännen ansvara för att kommunikationen är neutral, oberoende och objektiv. I kommunikationen används olika kommunikationskanaler, som tar hänsyn till målgrupp och syfte. Myndigheterna ska bl.a. försäkra sig om att medborgarna har jämlika möjligheter att få information med hjälp av nättjänster, som är lätt tillgängliga. 

Folktinget framhåller det viktiga i att myndigheterna försäkrar sig om att olika målgrupper nås av informationen och behandlas jämlikt också i språkligt hänseende, exempelvis personer som inte använder Internet eller sociala medier. 

Folktinget föreslår:
-    att anvisningarna kompletteras med klara riktlinjer för myndigheternas kommunikation med avseende på att olika målgrupper ska erhålla informationen på finska och svenska enligt lika grunder. 
 
I förslaget konstateras att det väsentliga materialet i myndigheternas kommunikation ska finnas tillgängligt på finska och svenska. Också behovet av lättläst språk ska beaktas i kommunikationen. Därtill rekommenderas tolkning på finskt teckenspråk vid informationsmöten om störningssituationer i landet. 

Folktinget understryker även det viktiga i att myndigheterna använder ett sakligt, klart och begripligt språk i kommunikationen i enlighet med förvaltningslagen (434/2003). Vidare hänvisar Folktinget till att teckenspråkslagen (359/2015) gäller både det finska och det finlandssvenska teckenspråket, vilket innebär att myndigheterna ska främja möjligheterna för dem som använder teckenspråk att få information på sitt eget språk.  

Folktinget föreslår:
-    att formuleringen om teckenspråk kompletteras med en rekommendation om att tolkning på både finskt och finlandssvenskt teckenspråk ska ordnas vid informationsmöten om störningssituationer i landet.  


Principer för kommunikationen i störningssituationer och under undantagsförhållanden (2.4)

I förslaget betonas vikten av att myndigheterna har uppdaterade anvisningar för sin kommunikation. Dessutom ska myndigheterna genom regelbunden utbildning försäkra sig om att den personal som ansvarar för kommunikationen upprätthåller sin kompetens. 
 
Folktinget understryker betydelsen av:
-    att myndigheterna i sina egna anvisningar preciserar hur den muntliga och skriftliga kommunikationen på finska och svenska ordnas i störningssituationer och under undantagsförhållanden. 
-    att de kommunikationsansvariga ges möjlighet att upprätthålla sina kunskaper i svenska genom riktad språkutbildning. Information om språklagstiftningen bör ingå i den utbildning som ordnas för personalen.
-    att myndigheterna försäkrar sig om att det finns tillgång till översättartjänster dygnet runt.   
  

Kommunikationen ska planeras och utvärderas (2.5) 

I förslaget hänvisas till att en välfungerande kommunikation förutsätter planering och utvärdering. Genom attitydundersökningar kan myndigheterna utreda befolkningens åsikter om det rådande läget och även bedöma vilken beredskap befolkningen har inför eventuella störningssituationer. 

Folktinget konstaterar att behovet av en systematisk och målinriktad planering är särskilt tydligt under de förhållanden som anvisningarna gäller. Myndigheterna bör redan i början av planeringsprocessen försäkra sig om att det finns en tillräcklig språklig beredskap och att övriga villkor för den språkliga kommunikationen kan förverkligas också i praktiken. 

I utvärderingen bör myndigheterna analysera hur den språkliga kommunikationen har fungerat under olika skeden av händelseförloppet och fatta beslut om hur utvecklingsbehoven implementeras i kommunikationsanvisningarna och den fortsatta verksamheten. 

Folktinget understöder förslaget om att myndigheterna genom attitydundersökningar kan utreda befolkningens åsikter om rådande läge och beredskap inför eventuella störningssituationer. Oberoende av om det gäller post-, telefon- eller webbenkäter ska myndigheterna se till att det finns ett svenskspråkigt sampel, så att också den svenskspråkiga befolkningens åsikter kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Vid sådana mätningar är det angeläget att man även frågar efter befolkningens erfarenheter av hur myndigheternas information på finska och svenska har fungerat i störningssituationer i tidigare sammanhang. 

Helsingfors den 9 oktober 2019


SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Markus Österlund    
folktingssekreterare        
            
Mats Brandt        
ordförande
Folktingets förvaltningsutskott                    

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250