Ordförande Gestrin öppningstal vid Folktingets session

05.04.2014 kl. 10:18
Folktingets ordförande Christina Gestrins öppningstal vid Folktingets session i Helsingfors 5.4.2014.

Ärade talman Eero Heinäluoma, bästa Folktingsledamöter, inbjudna gäster

Vi har ett aktivt verksamhetsår bakom oss och minst lika stora utmaningar framför oss.
Folktinget har aktivt följt med de pågående stora reformerna; kommunstrukturreformen, social- och hälsovårdsreformen och polisförvaltningsreformen och lagstiftningsarbetet där den språkliga dimensionen har en betydelse, så som förnyandet av kommunallagen, kommunindelningslagen, ändring av språklagen. Folktinget har också riktat skrivelser till behörigt ministerium beträffande bl.a. utbildningen av sjöbevakare på svenska, svenskspråkiga fångars rättigheter, frågor med anslutning till läroplansarbetet och behovet av att uppdateras svenskt utbildningsmaterial.

Många av de aktuella frågorna har behandlats av Folktingets nytillsatta styrelse och utskott som alla med stor energi tagit sig an arbetet. Som ordförande för Folktingets styrelse kan jag inte annat än vara nöjd över det digra arbetet. Resultaten av arbetet leveraras i små portioner, och Folktinget kan sällan skylta som den stora segraren. Det gör inte Folktingets roll mindre viktigt. Genom ett tvärpolitiskt samarbete mellan de olika partierna fungerar vi både som väckarklocka och vakthund, då det behövs. Kontakten till regeringen är nära och dem utnyttjar vi utan att blygas, då situationen kräver det.

Folktinget har också en viktig uppgift att informera om det svenska i Finland. För andra året deltog Folktinget i Suomi Areena i Björneborg och mottogs väl även denna gång. Vad är mera belönande än att få höra av Björneborgssvenskarna att synligheten och intresset för det svenska i Björneborg har ökat och att märka att alla våra evenemang lockar en bred publik.

Vi skall givetvis vara på plats i Björneborg också i sommar och denna gång också lyfta upp frågeställningar utanför det språkliga. Temat för Suomi Areena är hållbar utveckling och Folktinget kommer att bidra till debatten genom att för sin del betona grön tillväxt, miljö och natur som kokurrensfaktorer för Finland. Det finns fina exempel på arbete för en hållbar utveckling i Svenskfinland. I Vasaregionen finns Nordens största energikluster med en mängd företag som utvecklar energieffektiv teknologi och annan avancerad miljöteknologi. På Åland har man satsat stort på vindkraft och bl.a. drivit en busslinje med bränsle gjort på fiskrens. Där det finns en öppen inställning till omvärlden föds nya framtidsinriktade idéer vars positiva effekter kan gynna hela vårt land.

I år har Folktinget en ny samarbetspartner med på Suomi Areenan, nämligen Nordiska Ministerrådet. Folktinget gläder sig åt att få bidra till att Suomi Areena nu också får en Nordisk dimension, liksom motsvarigheten i de andra Nordiska länderna, Almedalen och på Bornholm.

Bästa Folktingsledamöter,
Vårdreformen har varit på allas läppar under de senaste åren. Folktinget var tidigt ute med att tillsätta en specialistgrupp under Mats Brommels ledning för att se över de svenska strukturerna i vårt land.

I en ordning, som avviker från det normala regeringsarbetet, kom regerings- och oppositionspartierna nyligen överens om att den fortsatta beredningen utgår från att fem regionala områden ansvarar för organiserandet av social- och hälsovården. Områdena bildas i form av samkommuner. Kommunerna deltar i serviceproduktionen och finansierar tjänsterna.

En parlamentarisk arbetsgrupp har tillsatts för att bereda förslaget vidare. Ett förslag skall redan presenteras i slutet av maj.

Folktinget anser att det finns uppenbara risker att den svenska servicen försvagas då områdena blir mycket stora och kommunernas demokratiska inflytande minskar. Därför måste den fortsatta planeringen också ta fram en struktur för hur social- och hälsovården skall organiseras på svenska.  Också idag finns det brister i tillgången till grundlagstryggad social- och hälsovård på svenska. Dessa brister bör korrigeras i samband denna vårdreform. Många problem kunde lösas genom en bättre planering i kommunerna så att en svenskspråkig klient styrs till ett svenskspråkigt vårdteam och genom att beakta språkkunskaper under hela rekryteringsprocessen av vårdpersonal.

Folktinget anser att det behövs ett uttryckligt riksomfattande ansvar för att koordinera och samordna den svenskspråkiga social- och hälsovård för personer med särskilda behov som kräver ett brett befolkningsunderlag. Psykvård, missbrukarvård, handikappservice, specialomsorg, barnskyddsverksamhet och vård av personer med minnessjukdomar är exempel på sådana vårdformer som bör koordineras gemensamt.

Samkommunen Kårkulla är i dag det enda lagstadgade samarbetsorgan inom social- och hälsovården som omfattar alla tvåspråkiga och enspråkigt svenska kommuner. Den här samordnande funktionen behövs fortfarande. Dessutom är Kårkulla en viktig serviceproducent.

Den föreslagna modellen för social- och hälsovården innebär att en del av argumenten för en långtgående kommunstrukturreform måste omprövas. Jag vill ändå understryka att det för kommuner kan finnas goda skäl att gå vidare med fusionsutredningar utgående från framtidsscenariet i kommunen. Många kommuner kämpar med ekonomiska underskott och en ogynnsam demografi. Folktinget vill i detta sammanhang betona att tvåspråkiga och svenskspråkiga kommuner även i framtiden skall kunna betjäna sina invånare minst lika bra och helst bättre på kommunens officiella språk och att en utredning som gäller de språkliga rättigheterna bör ingå i fusionsutredningarna.

Folktinget understryker att kommunernas självbestämmanderätt måste respekteras. Den proposition om tvångssammanslagningar av kommuner som regeringen har berett är i ljuset av regeringens senaste linjedragningar onödig.  Regeringen gör därför klokast i att nu dra tillbaka lagförslaget. Också den föreslagna metropolförvaltningen kommer i ett nytt ljus, ifall vårdreformen genomförs enligt den nyaste modellen. Städerna i huvudstadsregionen kan inte tömmas på uppgifter, kommuninvånarnas rätt till inflytande genom sina förtroendevalda fullmäktigeledamöter får inte kringskäras.  

För den svenskspråkiga befolkningens möjligheter till inflytande ger de nuvarande kommungränserna i metropolområdet större inflytande än något av de andra alternativen som framförts under de senaste åren.

En fråga som just nu är aktuell är möjligheten att starta en svenskspråkig lärarutbildning i Helsingfors. Bristen på behöriga lärare i Nyland och huvudstadsregionen har länge varit ett problem och det råder en stor enighet om att detta måste åtgärdas vilket också Folktingets styrelse konstaterat i sitt svar på två motioner som lämnats in till sessionen.

Regeringen har i samband med rambudgetens behandling beslutat reservera extra anslag för fler studieplatser och nu öppnas eventuellt en möjlighet av vika ett anslag för en lärarutbildning i Helsingfors. Den chansen får högskolorna inte missa. Det positiva är att det nu ser ut som om både Åbo Akademi och Helsingfors universitet har ett starkt intresse för att starta en svenskspråkig lärarutbildning i Helsingfors och på basen av rektor Mattinens och biträdande rektor Panulas uttalanden framskrider planeringen i god anda. Hur ansvarsfördelningen i praktiken i detalj görs bör vi överlåta åt högskolorna.

Vår signal bör dock vara klar och tydlig. Varje barn skall ha rätt till en högklassig undervisning och till behöriga lärare, oberoende av var i Svenskfinland barnet bor. Lärarutbildningen måste följa med sin tid och beakta de regionala utmaningarna. Den tvåspråkiga och mångspråkiga miljön som många barn de facto lever i alla våra regioner måste beaktas i undervisningen, utan att för det ge avkall på den svenskspråkiga skolans uppgift att stöda barnets kunskaper i svenska och barnets finlandssvenska identitet.

Bästa Folktingsledamöter,
Om några veckor inleds behandlingen av ett medborgarinitiativ som syftar till att göra svenskan till ett valbart ämne i skolundervisningen.

Folktinget har följt med  föreningen Vapaa kielivalinta r.y:s kampanjer. Föreningen framför vilseledande och kränkande påståenden som att den obligatoriska svenskundervisningen äventyrar det finländska välfärdssamhället. Nu vill föreningen dela ut detta material i skolorna, vilket Folktinget anser att är oacceptabelt.

Folktinget har skickat ett brev till Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen där vi kräver att Utbildningsstyrelsen ger rekommendationer för hur skolorna ska gå tillväga vid bedömning av material som man ombeds dela ut.
I brevet frågar vi vad UBS och ministeriet ämnar göra för att förhindra att felaktig information sprids i våra skolor.
Vi påminner också om att regeringens Nationalspråkstrategi från år 2012 slår fast att tvåspråkigheten är en rikedom och att det är naturligt att alla barn lär sig nationalspråken i den grundläggande utbildningen samt att de två nationalspråken ger och främjar välfärd och en hög utbildningsgrad hos medborgarna, vilket även är en stor fördel i samarbetet med de övriga Nordiska länderna.

Bästa Folktingsdelegater och ärade talman Eero Heinäluoma,
Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Folktingets session och ser fram emot intressanta diskussioner.

 

 

 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250