Folktinget: Vårdreformen bristfällig gällande svensk service

14.10.2014 kl. 12:48
Folktinget har idag gett sitt utlåtande om regeringens utkast till lag om ordnandet av social- och hälsovården. Folktinget välkomnar skrivningarna om tryggande av vård på svenska, men beklagar att de inte är tillräckliga för att trygga vården i praktiken. Folktinget riktar också kritik mot att lagförslaget saknar en bedömning av de språkliga konsekvenserna, trots att strukturreformen har långtgående konsekvenser för tillgången till svenskspråkig social- och hälsovård.

Idag finns många tvåspråkiga kommuner som inte uppfyller invånarnas rätt till social- och hälsovård på svenska och finska enligt lika grunder. Den här reformen utgör en unik möjlighet att skapa en lösning för de omfattande brister som råder i tillgången till grundlagstryggad vård på svenska. Denna möjlighet har regeringen inte tagit vara på. Regeringen bör i det fortsatta arbetet och i motiveringarna till lagen stärka paragraferna om hur språket ska beaktas i organiserandet av social- och hälsovården.

Fem social- och hälsovårdsområden, som bildas i form av samkommuner, föreslås ansvara för ordnandet av hela social- och hälsovården.

- Lagförslaget leder till att kommuninvånarnas möjlighet att påverka beslutsfattandet blir mycket liten. Den svenskspråkiga befolkningens möjlighet att påverka utformandet av den svenskspråkiga vården blir marginell, säger folktingsordförande Christina Gestrin.

I utkastet till proposition föreslås att det inrättas en nämnd för minoritetens språk i tvåspråkiga social- och hälsovårdsområden, samt i tvåspråkiga kommuner och samkommuner som har produktionsansvar. Nämnden ska bland annat utreda, bedöma och fastställa behovet av tjänster för den språkliga minoriteten.

- Eftersom nämnden saknar bindande beslutanderätt säkerställer den inte den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att påverka sin social- och hälsovård, fortsätter Gestrin. Folktinget anser därför att nämnden måste tilldelas ett eget resultatområde, inom vilket den har beslutanderätt och budgetansvar, konstaterar Gestrin.

Social- och hälsovård på eget språk är viktigt för de flesta. Speciellt viktig är emellertid en obruten vård- och servicekedja på eget språk för personer med särskilda behov, såsom barn, personer med minnessjukdom, psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller funktionsnedsättning, samt för enspråkigt svenska personer som inte behärskar finska.

- För dessa grupper med särskilda behov anser jag att vi behöver en riksomfattande koncentration av vården på svenska. Ett exempel på sådan koncentration idag är samkommunen Kårkulla, som huvudsakligen ordnar specialomsorg för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning. Kårkulla är en viktig serviceproducent vars expertis bör tillvaratas, säger Gestrin.

Folktinget anser också att det är en stor brist att utkastet till proposition har skickats på remiss trots att en genomgående bedömning av grundlagsenligheten inte har gjorts, och trots att finansieringsmodellen inte är klar.  Detta är inte förenligt med principerna för god lagstiftning och förvaltningsgrund.

Utlåtandet i sin helhet hittas HÄR.

För ytterligare frågor eller information, vänligen kontakta:

Christina Gestrin, 050 511 3121

Markus Österlund, 040 836 7686