Folktinget kommenterar regeringens nya riktlinjer om vårdreformen

14.10.2020 kl. 12:10
Regeringen presenterade igår sina nya riktlinjer för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Riktlinjerna har också betydelse för den svenskspråkiga servicen. 

Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd med ganska omfattande uppgifter för att bevaka tillgången till tjänster på det mindre nationalspråket (det vill säga finska tjänster i Österbotten och svenska i de övriga tvåspråkiga områdena). Regeringen har förbättrat förslaget till bestämmelse om nationalspråksnämnden genom att ordföranden i nämnden nu föreslås få närvaro- och yttranderätt i välfärdsområdets styrelse.

- Det här är en fråga som både Folktinget och andra aktörer lyft fram i sina utlåtanden, så vi är nöjda med förslaget. Kopplingen till styrelsen är viktig för att nämnden ska ha verklig insyn i välfärdsområdets verksamhet och en smidig påverkningskanal, konstaterar folktingsordförande Sandra Bergqvist.   

- Finansieringen har varit ett orosmoln i de tvåspråkiga regionerna. Fungerande tvåspråkig service kräver också resurser. Därför uppskattar vi att regeringen bland annat föreslår en höjning av tvåspråkighetskoefficienten, fortsätter Bergqvist.

I förslaget till hur social- och hälsovården ska ordnas, finns två särskilda uppgifter med syfte att förbättra tillgången till kvalitativa tjänster på svenska. Regeringen har nu utsett de välfärdsområden som föreslås få de här uppgifterna.

Regeringen föreslår att Västra Nylands välfärdsområde ska få uppdraget att stöda utvecklingen av social- och hälsovården på svenska.  Uppdraget handlar om att stöda de olika välfärdsområdena i den svenskspråkiga forskningsbaserade utvecklingsverksamheten.

Vidare föreslår regeringen att Egentliga Finlands välfärdsområde ska få uppdraget att samordna samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena. De tvåspråkiga välfärdsområdena ska ingå avtal om samarbete och arbetsfördelning om vissa specifika social- och hälsovårdstjänster. Största delen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna omfattas inte av samarbetsavtalet, utan ska planeras som en del av den ordinarie verksamheten i varje tvåspråkiga välfärdsområde.

Samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena ska omfatta de experttjänster som Kårkulla idag erbjuder. Om välfärdsområdena anser att det är nödvändigt, exempelvis för att säkra tillgången till tjänster på svenska genom att utgå från ett större svenskspråkigt befolkningsunderlag, kan avtalet också omfatta annan service både för personer med intellektuell funktionsnedsättning och för andra klientgrupper. Behovet av samarbete är stort exempelvis när det gäller vissa specialiserade tjänster inom missbrukarvården, barnpsykiatrin, funktionshinderservicen, den specialiserad geriatrin och barnskyddet.

- Vi är mycket glada för den här uppmaningen till avtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena. Vi och våra samarbetsparter har länge arbetat för ett nationellt samarbete kring den här typen av tjänster på svenska, säger folktingssekreterare Christina Gestrin. Vi hoppas verkligen att de tvåspråkiga välfärdsområdena tar samarbetsmöjligheten på stort allvar, fortsätter Gestrin.

- Vi vill också betona att varje välfärdsområde har ansvar för att ordna och koordinera social- och hälsovården för sin egen befolkning. Att det skulle finnas ett nationellt uppdrag att koordinera den svenska social- och hälsovården är ett missförstånd, konstaterar Gestrin.