Folktinget anser att alla kommuner bör åläggs att erbjuda eleverna en subjektiv rätt till studier i A-svenska. Elevernas rätt att i skolan läsa det andra inhemska språket som A-språk får alltså inte begränsas varken av boningsort eller av elevgruppstorlek eller den kommunala ekonomin, utan tvärtom ska eleverna uppmuntras att läsa det andra inhemska som långt språk.
- Undervisningen i A- och B-svenska bör tidigareläggas, alla forskningsresultat pekar på att ju tidigare språkinlärningen påbörjas desto lättare lär sig eleverna, säger Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson.
- Redan i dagvården ska barnen ha rätt till språkduschar, korta sång- och lekstunder på det andra inhemska. Metoder som språkbadsdaghem och – skolor är utmärkta, säger Henriksson.
Folktinget konstaterar i sin skrivelse att det råder en allvarlig diskrepans mellan grundlagens och språklagens teoretiska målsättningar om nationell fungerande tvåspråkighet och de praktiska språkkunskaper som de facto finns.
- För att kunna upprätthålla ett fungerande jämlikt tvåspråkigt samhälle behövs det människor som kan tala varandras språk och förstår varandra utan svårigheter.
- Alla ska ha rätt att ta del av landets kulturarv både vad det gäller landets historia och båda språk. Det ska vara en självklar del av det livslånga lärandet och allmänbildningen, säger Henriksson.
För mera information, kontakta:
Folktingets ordförande Anna-Maj Henriksson, tfn 050-512 2377
Biträdande folktingssekreterare Viveca Lahti, tfn 050-337 5320
Skrivelsen i sin helhet hittar du här