Folktinget har gett ett utlåtande till finansministeriet om revideringen av statens regionförvaltning. I utlåtandet kräver Folktinget att förslagen prövas i förhållande till grundlagens 17 § och 122 §.
Folktinget hänvisar också till tre sakkunnigutlåtanden av professorerna Olli Mäenpää, Markku Suksi och Kaarlo Tuori, som i sina utlåtanden identifierar problem med förslagen i förhållande till grundlagen.
Folktinget understryker att de grundläggande språkliga rättigheterna måste ges prioritet i förslag som gäller ändrade förvaltningsgränser.
Landskapet Mellersta Österbottens inriktning
Folktinget konstaterar entydigt att landskapet Mellersta Österbotten bör hänföras till samma verksamhetsområde som landskapet Österbotten. Om Mellersta Österbotten hänförs norrut uppstår en splittring, som får långtgående konsekvenser för hela regionen.
Folktinget understryker att både språkliga och många andra tunga sakargument talar för att det tvåspråkiga landskapet Mellersta Österbotten bör samarbeta söderut. Landskapen Mellersta Österbotten och Österbotten bildar ett samarbetsområde med många kulturella, språkliga, ekonomiska och administrativa band. Karleby är centralort i Mellersta Österbotten, och både Karleby stad och de statliga myndigheterna i regionen har fastslagit att landskapets samarbetsriktning bör vara söderut.
Vasa i stället för Seinäjoki
Folktinget motsätter sig förslaget om att en central med samtliga huvudfunktioner för närings-, trafik- och miljöfrågor placeras i Seinäjoki. Detta leder i så fall till att vissa ansvarsområden överförs från Vasa till Seinäjoki. Folktinget konstaterar att det inte är sannolikt att centralen i Seinäjoki lyckas rekrytera personal med både sakkunskap och tillräckligt goda kunskaper i svenska. Förslaget om att inrätta en central i Seinäjoki är därför varken rationellt eller ändamålsenligt ur språklig synvinkel. Folktinget föreslår i stället att en central med samtliga huvudfunktioner placeras i Vasa.
Språkliga konsekvenser
Folktinget påpekar att det saknas en analys av faktiska språkliga konsekvenser av förslagen. Vidare påtalar Folktinget att texten saknar språkstatistik som beskriver de förändringar i förhållandet mellan andelen svensk- och finskspråkiga personer som uppkommer till följd av förslagen. Språkstatistiken har relevans med tanke på t.ex. landskapet Mellersta Österbotten.
Folktinget understryker det viktiga i att språkliga konsekvenser beaktas vid lagberedning.
Folktingets utlåtande i sin helhet finns som bilaga.
Dessutom bifogas sakkunnigutlåtanden av professorerna Olli Mäenpää, Markku Suksi och Kaarlo Tuori. Samtliga utlåtanden granskar förslagen i förhållande till de grundläggande språkliga rättigheterna i grundlagen.
För mera information, kontakta:
Folktingets ordförande Ulla-Maj Wideroos, tfn 050-511 3141
Förvaltningsutskottets ordförande Bo-Sanfrid Höglund, tfn 050-557 6020
Sakkunnig i förvaltningsärenden, Kristina Beijar, tfn 050-522 9763