Det finländska samhället genomgår för närvarande den mest intensiva förvaltningsmässiga strukturreformen under efterkrigstiden. Så gott som alla centrala förvaltningsfunktioner, både statliga och kommunala, är föremål för en grundlig granskning och genomgår en betydande reform. Det gäller såväl den kommunala servicestrukturen och kommunindelningen, som polisförvaltningen, rättsväsendet i form av tingsrättsreformen samt den statliga regionalförvaltningen överlag.
I alla dessa reformer är utgångspunkten att skapa bättre förutsättningar för Finland att möta framtiden och att på längre sikt kunna garantera en effektiv, ekonomiskt hållbar och samtidigt jämlik service för alla medborgare.
Styrelsen för Svenska Finlands folkting vill fästa särskild uppmärksamhet vid vikten av att en kontinuerlig service på landets båda nationalspråk, finska och svenska, garanteras när de förvaltningsmässiga reformerna genomförs.
Folktingets styrelse anser att det bästa sättet att uppnå detta, är att skapa språkliga särlösningar för områden där det svenska språket är starkt. Enhetliga svenskspråkiga förvaltningslösningar till exempel inom polisförvaltningen och tingsrättsindelningen, innebär att det finns en självständig svenskspråkig förvaltning, vilket också på längre sikt garanterar den svenskspråkiga servicen.
Folktinget uppmanar beslutsfattarna i riksdag och regering att använda sig av möjligheterna att skapa enhetliga förvaltningslösningar på språklig grund och därmed trygga den enskilda individens rätt till service på sitt modersmål.
Därtill kräver Folktinget att den berörda myndigheten, helt enligt gällande regeringsprogram, i varje enskild förvaltningsreform skall genomföra en grundlig språkkonsekvensbedömning. Detta för att i tid kunna upptäcka de problem för den språkliga servicen som reformen kan medföra. Resultatet av konsekvensbedömningen bör också fungera som förpliktigande styrinstrument i det fortsatta reformarbetet.
Styrelsen för Svenska Finlands folkting