Svenska synpunkter viktiga då utbildning planeras

29.09.2011 kl. 11:26
Folktingets utbildningsutskott konstaterar att det inom undervisningsministeriet har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att förnya timfördelningen inom den grundläggande utbildningen. I gruppen som består av tjänstemän saknas svensk representation. Utbildningsväsendet är uppdelat enligt språkgrupp och läroplansgrunderna för svensk- och finskspråkig utbildning är inte identiska. Därför är det av största vikt att den svenskspråkiga befolkningen är företrädd i arbetsgruppen. Folktinget kommer därför att vända sig till undervisningsminister Jukka Gustafsson med en anhållan om att arbetsgruppen kompletteras.

Regeringsprogrammet lyfter kraftfullt fram att utbildningen ska dimensioneras så att arbetskraften inom utbildning och vård kan säkras under kommande år. Folktingets utbildningsutskott vill betona vikten av att en tillräckligt stor andel av vårdpersonalen i framtiden är svenskspråkig eller svenskkunnig med tanke på att språklagens krav på service på de inhemska språken ska uppfyllas. Redan nu är svenskspråkiga underrepresenterade inom personalen inom hälso- och sjukvård. Problemet tenderar att eskalera eftersom behovet av arbetskraft inom vården väntas öka med 15-20 procent fram till år 2025. Det här kräver aktiva insatser både på arbetsplatserna inom vården och inom de utbildningsinstitutioner som utbildar arbetskraften för vårdsektorn.

Folktingets utbildningsutskott betonar vikten av att mål för antalet som påbörjar den svenskspråkiga yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen också införs i utvecklingsplanen för utbildning och forskning som ska fastställas av statsrådet i december. I den versionen av planen som är på remiss för tillfället ingår endast nationella mål för utbildningen.

För mera information, kontakta:
Ordförande för Folktingets utbildningsutskott Märta-Lisa Westman, tfn 050-560 4883