- Tvåspråkiga skolor kan låta bra då det framkastas som idé, men som underlag för diskussionen krävs att begreppet tvåspråkig skola definieras. Därefter kan man närmare granska alternativet och bedöma vart det leder, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
- I dag är den svenskspråkiga skolan den viktigaste kulturbärande institutionen för finlandssvenska barn och är för många det enda stället utanför hemmet där barnen obehindrat kan tala sitt eget modersmål. Den svenskspråkiga skolans framtid får inte äventyras, säger Gestrin.
En levande tvåspråkighet förutsätter att den finskspråkiga befolkningen kan använda svenskan i praktiken. Folktingets arbetsutskott anser, att regeringen därför i snabb takt bör förverkliga regeringsprogrammets positiva skrivningar och ta fasta på följande:
- språkbadsundervisningen bör utökas och utvecklas genom att större ekonomiska resurser anvisas för verksamheten så att utbudet bättre motsvarar efterfrågan,
- fler språkbadslärare bör utbildas,
- metoderna för undervisningen i nationalspråken bör utvecklas så att tyngdpunkten ligger på kommunikationsfärdigheter. Det innebär att även lärarutbildningen och -fortbildningen bör uppdateras.
- inledandet av svenskundervisningen i de finska skolorna bör tidigareläggas,
- finskspråkiga skolor borde erbjuda modersmålsinriktad svenska enligt modell från de svenskspråkiga skolor som redan erbjuder modersmålsinriktad finska
Språkbadsskolorna ger möjlighet att integrera båda språken i skolvardagen. Här måste såväl kommunerna som statsmakten vara lyhörda för det växande intresset och anslå mera medel för ändamålet, säger Folktingets ordförande Christina Gestrin.
För ytterligare information:
Folktingsordförande Christina Gestrin, tfn 050 511 3121
Folktingssekreterare Markus Österlund, tfn 040 836 7686