De svenskspråkiga i Finland väntas bli fler

08.04.2020 kl. 12:00
Tankesmedjan Magma och Folktinget har publicerat en befolkningsprogos för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Prognosen presenterades i en direktsändning 8.4.





SE SÄNDNINGEN GENOM ATT KLICKA HÄR 


Den svenskspråkiga befolkningen i Finland förväntas öka med ett par tusen personer fram till år 2040. Det visar en befolkningsprognos som publiceras av tankesmedjan Magma och Folktinget idag (8.4). I rapporten analyserar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi, utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990–2018 och ger en riktgivande befolkningsprognos på kommunnivå fram till år 2040.

Skillnaden mellan olika delar av Svenskfinland är stor. Ökningen beräknas vara störst på Åland, där den
svenskspråkiga befolkningen kommer att växa med 17 procent, alltså nästan 4 400 personer. En tydlig ökning sker också i Sibbo (28 %), Grankulla (18 %), Larsmo (16 %) och Åbo (14 %).

Vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av svenskspråkig befolkning, kommer ändå att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal. Den kraftigaste minskningen av antalet svenskspråkiga förväntas ske i Hangö (-26 %), följt av Pyttis (-16 %), Kristinestad (-16 %), Kaskö (-14 %), Lovisa (-13 %), Lappträsk (-13 %), Kimitoön (-12 %), Raseborg (-12 %), Lojo (-10 %) och Korsnäs (-10 %). (Ser mer i karta 1.)

– De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är åldersstrukturen och intern migration, förklarar Jan Saarela. Kommuner med en förmodat stor inflyttning och ung befolkning, så som på Åland, är de som överlag förväntas öka sin svenskspråkiga befolkning.

Förlorarna i detta hänseende är många kommuner på fastlandet som inte gränsar till en större stad, speciellt om de har en ogynnsam åldersstruktur och en förmodat stor utflyttning.

De svenskspråkiga kommer i något högre grad än tidigare att vara bosatta i städer eller regioncentra. Men Saarela konstaterar att svenskspråkiga har ett annat flyttbeteende än finskspråkiga – urbaniseringen är inte lika kraftig och man flyttar nästan uteslutande inom det geografiska område som utgör  Svenskfinland.

Saarela poängterar att den stora omvälvningen i befolkningsstrukturen i Svenskfinland kommer att utgöras av det ökande antalet och den ökande andelen personer med annat modersmål än finska eller svenska.

– Det är ofrånkomligt att den språkliga verkligheten förändras på många plan i Svenskfinland, säger Saarela. Huruvida en del av immigranterna integreras på svenska eller på finska, som nu nästan uteslutande är fallet, är en viktig fråga för Svenskfinland.

Hela Befolkningsanalys-rapporten kan läsas genom att klicka här.

Se Tabell 1.Den svenskspråkiga befolkningen och befolkningen med annat modersmålän svenska och finska – befolkningsstruktur och -förändringar kommunvis