Folktingsordförande Gestrin, Svenska dagens huvudfest i Korsholm

08.11.2013 kl. 11:11
Folktingsordförande Christina Gestrins tal på Svenska dagens huvudfest i Korsholms kulturhus 6.11.2013.
Ärade folktingsmedaljmottagare, ärade tidigare statsminister Paavo Lipponen, bästa festpublik,Det är en stor glädje och ära för mig att få hälsa er välkomna till Svenska Dagens huvudfest, som i år går av stapeln i Korsholm.

Senaste sommar fick jag en bok i present under ett besök i svenska Österbotten. Boken: Vasaregionen – tusentals lyckliga berättelser, är en unik pamflett om en befolkning och en region i Finland som med stolthet berättar att de hör till de lyckligaste människorna i världen. Det låter kanske skrytsamt, men det är inte så läsaren skall uppfatta påståendet, som verkligen kan bevisas statistiskt. Faktum är att den här regionen klarat sig bra under hela det ekonomiskt turbulenta 2000-talet och att det finns ett konstant sug på arbetskraft.  Den växande energiteknologisektorn är en starkt bidragande orsak till detta, men också Österbottningarnas vana att sysselsätta sig själva som företagare.

Öppenhet mot omvärlden är ett särdrag som kan förknippas med lyckokänslan.  Stora människomassor emigrerade en gång till Amerika och till Sverige, men under de senaste åren har riktningen varit den motsatta. Svenska Österbotten drar till sig arbetskraft från hela världen och har varit en föregångarregion då det gällt att ta emot och integrera flyktingar.  Här är det också möjligt för invandrare att integreras på svenska vilket inte varit fallet på andra håll i landet pga myndigheternas motstånd. Folktinget har därför beslutat att som ett tyngdpunktsområde i verksamheten arbeta för att öppna möjligheten för invandrare att välja mellan en integrationsväg på svenska eller på finska.

Svensk- och tvåspråkigheten fungerar exemplariskt i Österbotten och här är parallellspråkighet inte ovanligt. Det innebär att var och en talar sitt eget språk i umgänget på arbetsplatser och möten och t.o.m. i hemmet. En modell som på många andra håll också kunde tillämpas, men som bara fungerar om det finns en genuin respekt för den mindre språkgruppens rätt till sitt eget språk.
I Folktingets nya befolkningsprognos, skriven av Fjalar Finnäs, konstateras att finlandssvenskarnas antal ökar i Finland med 300-400 personer per år och att ökningen är störst i Korsholm, Vasa och kommunerna norrut. Det bådar gott för framtiden. Det är också en viktig påminnelse till statliga och kommunala beslutsfattare om att svenska strukturer har stor betydelse för svenskans framtid i Finland.

De pågående förvaltningsreformerna är till denna del en utmaning. Folktingets uppgift är att aktivt följa med reformarbetet och bevaka den svenska befolkningens rättighet till service på svenska och till inflytande på olika nivåer i samhället. Alla reformer bör genomgå språkliga konsekvensbedömningar och villkoret vi ställer är att förändringar i förvaltningsstrukturer inte får försvaga den grundlagsenliga rätten till service på svenska eller finska.

Att kunna påverka sin egen omgivning är viktigt för människors lyckokänsla. Det är också en grundläggande princip i ett samhälle som fungerar enligt demokratiska principer. Därför är det inte alls förvånande att reaktionerna blev kraftiga då regeringen senaste sommar meddelade att man för 10 stadsregioner i Finland är beredd att ta till tvångsåtgärder för att utreda kommunfusioner. Vasaregionen, som har en stor betydelse för Österbotten och hela Svenskfinland är en av dessa stadsregioner. Frivilliga utredningar är att föredra och kommunernas rätt att säga sista ordet om kommunfusioner är en viktig princip som bör respekteras. Jag önskar att kommunerna i Svenskfinland själva aktivt skall verka för strukturer som på lång sikt allra bäst garanterar servicen på nationalspråken och samtidigt ger goda förutsättningar för kommunerna att bibehålla en god ekonomi.

Riksdagen inleder snart behandlingen av ett medborgarinitiativ vars syfte är att avskaffa den obligatoriska undervisningen i svenska. Diskussionen i sociala medier och i massmedier som pågått i kölvattnet av medborgarinitiativet har ofta varit kränkande och hotfull. Också andra minoriteter har under de senaste åren känt av ett hårdare och intolerantare klimat. Som förälder har det varken varit lätt eller tacksamt att förklara för barn och ungdomar, som känt av den negativa språkkampanjen, vad som ligger bakom den. Diskussionen har också väckt uppseende i de övriga nordiska länderna. I samband med Nordiska rådets session i Oslo, varnade Finlands ambassadör i Norge, Maimo Henriksson, å det kraftigaste för följderna av den negativa diskussionen om svenska språket i Finland och uppmanade finländarna att inse nyttan av svenskan som en bro mellan Finland och de övriga nordiska länderna.  De nordiska länderna bildar ett starkt ekonomiskt område som ger unga goda möjligheter till arbete, vilket är särskilt värdefullt under en tid då ekonomin är svag.

Det här är en argumentering som vi också för fram på Folktingets nya webbplats där vi har en faktasida med de vanligaste fördomarna och frågorna om svenska språket i Finland, och svar på dessa. Vi har också med glädje konstaterat att diskussionen tagit en positivare vändning under den senaste tiden. Tongivande opinionsbildare, inte minst Paavo Lipponen, har försvararat Finlands tvåspråkighet och vikten av vår nordiska tillhörighet. Jag vill också specifikt nämna Helsingin Sanomat, som tydligt tagit ställning i språkfrågan.

Mina damer och herrar,
Ett litet land kan inte isolera sig från omvärlden och Norden är vår närmaste referensgrupp. De nordiska språken är alla små språk som talas inom geografiskt sett små områden. Vi vinner alla på att stöda bruket av alla de nordiska språken inom ett så stort geografiskt område som möjligt. Sverigefinnarnas sak är vår sak, samernas sak är vår sak och i gengäld kan vi också förvänta oss att finlandssvenskarnas sak skall vara av gemensamt nationellt och nordiskt intresse.

Med dessa ord vill jag än en gång hälsa er hjärtligt välkomna till Folktingets Svenska Dagens huvudfest i kulturhuset i Korsholm. Samtidigt vill jag passa på att gratulera nya Korsholm som firar 40 år i år. Jag önskar er en glad kväll och ger nu ordet till kommundirektör Rurik Ahlberg.