Tidigare statsminister Paavo Lipponen, festtal på Svenska dagens huvudfest i Korsholm

08.11.2013 kl. 11:13
Tidigare statsminister Paavo Lipponens festtal som han höll på Svenska dagens huvudfest i Korsholms kulturhus 6.11.2013.
Det glädjar mig stort att få tala vid Svenska dagens huvudfest i Korsholm. Här i Österbotten finns den största koncentrationen av svenskspråkiga I Finland, en livskraftig region med lysande framtidsutsikter.

Här har råkar jag ha djupa rötter. Min morfarsfarfars far Johan Henrik Ingman kom till Österbotten med sin bror mot slutet av 1700-talet. De hade lämnat familjens stamgård i Pojo och blivit landtmätare. De grundade två grenar av släkten Ingman, och jag tillhör den som bosatte sig i Toholampi, där jag har rötter på den finska sidan och därigenom är jag släkt med Esko Aho.
På andra sidan Kvarken, i Härnösand, bor min äldsta dotter med sin familj. Och äldsta dottern i min nuvarande familj studerar vid Lunds Universitet.
Sverige och svenskheten har spelat en stor roll i mitt liv sedan jag först besökte Sverige på egna fötter och ensam från finska Pello över Torneälven 70 år sedan.
Låt oss ta exemplet vår 20 -åriga studentdotter i Sverige. Hon gav – utan att vi visste om det på förhand – ett uttalande till Sveriges radios finska program om sina studier och sade at hon är så glad och nöjd att hon hade studerat svenska i skolan i Helsingfors.
Språkdebatten i Finland – hoppas vi behöver inte tala om språksstriden  - har varit något oanalytisk. Det finns flera aspekter som borde tas  hänsyn till i frågan om det svenska språket och språkfrågan allmänt.
Möjligheten att studera i Sverige och andra nordiska länder då man har kunskap i svenskan representerar den s. k. nyttoaspekten. Till samma kategori hör möljigheterna att arbeta i Norden och naturligtvis att ha bättre förutsättningar att få sysselsättning i både den offentliga och private sektorn i hemlandet.
De är båda dessa marknader – studie- och arbetsmarknaden – som är mycket outnyttjade av finskspråkiga ungdomar och arbetssökare. Man skulle föreställa sig, att man skulle uppmuntra att använda dessa möjligheter, i stället att försöka argumentera att man behöver inte svenska i studier och arbetslivet.
EKs ställningstaganden och opinionsundersökningar har tolkats totalt fel i medierna. I en färsk undersökning frågades medlemsföretag om framtida språkbehov efter 50 år, och där kommer upp språk som portugisiska. Det är helt i ordning, men skulle vi rekommendera att studera portugisiska nu? Jo, varför inte, men enligt en tidigare utfrågning anser EKs medlemsföretag, att kunskap i svenskan kommer på andra plats som rekryteringsgrund efter engelskan, med siffrorna nittio och femtio procent, överlägset före alla andra språk.
Våra ekonomier i Finland och Sverige har blivit mer och mer integrerade på företagsplanet. Detta har förstärkt vår ekonomi, kapitalet i Sverige är ju pålitligare än I de flesta andra länderna.  Finländska företag har stora möjligheter i on- och offshoreversamhet i Norge, bara man kunde tala svenska. Varför inte satsa ordentligt i svenskkurser för anställda i små- och medelstora företag?

Ett initiativ som borde uppmärksammas är ett konferensprogram som syftar till att öka finskspråkiga företagsrepresentanteras kompetens i svenska. De tre businessänglar som star bakom programmet anser, att även då företagsspråket är engelska (styrelserummet), så är det viktigt att kunna konversera med svenska kunder eller samarbetspartners på svenska. 
                                                                               x       x       x
Nyttoaspekten står i nära relation till jämlikhetsaspekten. Skulle svenskan bli ett valbart ämne, så skulle tusentals elever lämna den bort, emedan barn vars föräldrar är själva bättre utbildade skulle välja också svenskan. Därigenom skulle i all sannolikhet de flesta studenterna förlora betydande studie- och arbetsmöjligheter som en option för framtiden, vilket skulle bara öka skillnader mellan barnen och ungdomar. Alltså, förstärka utvecklingen tillbaka till klassamhället.
Svenska nu –kampanjen  syftar till att göra det svenska språget bättre tillgänlig till eleverna genom upplevelser av levande svenska. Svensklärarna är väl medvetna om behovet att utveckla svenskundervisningen och det pågår ett sådant utvecklingsarbete.
Det verkliga problemet med språk i skolorna är det att valbarheten betyder mindre studier i språk, alltså inte studierna i det svenska språket. Antalet elever som väljer främmande språk har rasat. En liten ökning i studier i spanskan visar vad det handlar om, eller skulle företagen rekommendera spanskan före svenskan?
Studier i det ryska språket borde främjas, men man bör inte dela Finlands skolelever på regional basis genom att ställa svenskan mot ryskan. Studie- och arbetsmarknaderna är riks- och Nordenomfattande också för elever i Östra Finland som skall inte predestineras att stanna i sin region.
Jag undrar varför har man varit så passiva i främjandet av studier i det ryska språket. Det har sedan länge funnits statliga pengar för ändamålet. Man bör kunna ha mindre elevgrupper för ryska i kommunerna var som hälst i Finland och samarbeta kommunerna emellan för att skapa sådana grupper.
                                                                              x       x       x
Språkfrågan har en vidare betydelse för det finska folket, både finsk- och svenskspråkiga. Det är en ödesfåga för vår identitet och tillhörighet till den nordiska familjen.
Vi upplever som bäst en period av en allmän andlig regression i Finland, som har en bakgrund i den ekonomiska krisen och samhällsutvecklingen. I en kris söker man enkla lösningar och syndabockar. Slopa svenskan, så löses våra problem - detta kommer direkt från populismens handbok, där ideen är att vilseleda folk. I sådana sidor upprätthåller man illusionen om renfinskheten, något som aldrig existerat och aldrig kommer att existera. Denna trend leder till en återvändsgränd, till andlig isolation från den nordiskt-västerländska kulturen som har skapat framgångslandet Finland.
Programserien Suomi on ruotsalainen retade många med sin huvudtes. Det var intressant att samtliga experter som intervjuades ansåg, att Finland är svenskt. Men man kan uppfatta denna sanning på fel sätt. Det handlar ju om det västerländska kulturarvet, som har kommit till Finland genom Sverige och om den proressiva, relativt demokratiska staten och förvaltningen vi ärvt från den svenska tiden. Lagtinget, vars 150 årsminnet vi firar i år, var inte en rysk utan svensk institution. Att Finland blev inte en del av det feodala Europa, var helt avgörande för vår historia upp till i dag – bara observer var de baltiska och östeuropeiska folken hamnade.
Juhani Seppänen slutade sin programserie med orden: Suomi on suomalainen. Finland är unikt bland världens länder p.g.a. sin särskilda, kulturellt integrerade tvåspråkighet, en som borde ge oss en stark identitet och självförtroende. Annars överlever Finland inte på lång sikt i den globaliserande världen.
En annan förutsättning för Finlands fortsatta framgång – vi är ju enligt Newsweek världens bästa land – är anpassning till ett mångkulturellt Finland. Det blir den stösta utmaningen för oss och därför behöver vi den starka identitet som vi har med vår tvåspråkiga tradition.
                                                                         x       x       x
Vi skall här i landet både uppskatta svenskhetens betydelse för Finlands framgång och värna om de 300 000 svenskspråkiga  finländarnas rättigheter att använda sitt modersmål och få service på svenska hos myndigheterna, skolor och alla andra sämmhälleliga tjänster. I det pågående reformarbetet bör hänsyn tas till de svenskspråkigas situation, även här i Vasatrakten – mer vill jag inte inblanda mig i den aktuella debatten om social-, hälso- och kommunfrågor här
                                                                         x       x       x
Jag sade att vi har inte någon ordentlig språkstrid. Sådana har vi haft if i Finlands historia, en av de märkligaste, heftigaste och mest långvariga över simning.
Historikern Max Engman har skrivit en uppsats om den stora striden I Helsingfors Simsällskap under åren 1916-21, då simidrotten splittrades i Helsingfors och Helsingin Uimarit grundades. HSS var den ända simföreningen i staden under två decennier. Det uppsod ett stort bråk över vilken simstil som skulle övas: bröstsim eller crawl/freestyle. Crawl, som kom från Australien, var revolutionerande och dåförtiden överlägset snabbaste simstilen.
Utan att undeskatta språkfrågans betydelse anser Engman, att splittringen förorsakades av meningskiljaktigheter mellan förespråkare av bröstsim och crawl. De konservativa svenskspråkiga föredrog bröstsim och de finskspråkiga, en yngre generation, ville hälst träna crawl.
Jag råkar vara en freestylare och dålig i bröstsim, men det har ingenting med språket att göra. Mina bästa tider simmade jag på amerikanska.
                                                                              x       x       x
Låt oss hällre ta upp en annan kulturgren, litteratur och poesi. Det blir tio år i år sedan jag hittade en liten bok i Akademiska bokhandeln i Helsingfors: Samlade dikter av Edith Södergran. Den käraste poesiboken jag har. Jag ber få citera hennes poem Till de starka, som jag tycker passar i dagens tema:

 


Flyn i ensamheten! Varen män!                                                                                                                                                                    Bliven icke dvärgar med hopkrympta lemmar.                                                                                                                                            Bliven icke fångar med sammanbitna tänder.                                                                                                                                                  Bliven icke örnar sjuka i kedjor och band.                                                                                                     
Lären eder stå som furorna på klipporna i bränningens                                                                                                                    brand.                                                                                                                                                                                                                       Lären eder följa stjärnornas oskrivna lag.                                                                                                                                                      Helgon och hjältar, smidiga kroppar, växen till pelare i                                                                                                                        sanningens tempel                                                                                                                                                                                      Lären eder stiga som vågorna i stormen.                                                                                                                                                    Räcken bröder handen, världen blir en annan.                                                                                                                                    Höstsorgedagarna äro för alltid förbi.

                                                                    x       x       x
Mina Damer och Herrar,
Hyvät Naiset ja Herrat,
Toivotan teille mitä parhainta ruotsalaisuuden päivää ruotsinsuomalaisen räppärin Jesse Piisisen tämän päivän Helsingin Sanomissa improvisoimin sanoin, räppäämättä:
Ai nyt vai? Svenska dagen är viktigt för oss/att prata språk/och skratta föstås/låt oss njuta av svenska i dag/och hoppas att alla/har det bra.