Utlåtande om förslag till lag om särskild service med anledning av funktionshinder och lag om ändring av socialvårdslagen

30.06.2017 kl. 11:21
De språkliga rättigheterna är viktiga inom social- och hälsovården, och speciellt inom service som riktar sig till personer med funktionsnedsättning, då dessa ofta är i en utsatt ställning.

Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om särskild service med anledning av funktionshinder och lag om ändring av socialvårdslagen

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 30.6.2017

Hänvisning: Begäran om utlåtande 17.5.2017

UTLÅTANDE

Svenska Finlands folkting tackar för möjligheten att ge ett utlåtande om slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget ställning endast till frågor som berör de språkliga rättigheterna.

Allmänt

De språkliga rättigheterna är viktiga inom social- och hälsovården, och speciellt inom service som riktar sig till personer med funktionsnedsättning, då dessa ofta är i en utsatt ställning.

I nuläget tillgodoses inte den enskildas grundlagstryggade rätt till handikappservice på svenska och finska enligt lika grunder i tillräcklig utsträckning.  I likhet med annan social- och hälsovård råder det stora brister i många tvåspråkiga kommuners svenskspråkiga service till personer med funktionsnedsättning. Däremot har det inte förekommit problem med svenskspråkig service när det gäller personer som hör till det enspråkigt svenska specialomsorgsdistriktet och får service på basis av nuvarande specialomsorgslag.

När det handlar om tvåspråkiga serviceproducenter är ledningen ofta medveten om klientens språkliga rättigheter, men trots det förekommer det brister i informationsgången till den personal som dagligen arbetar med klienterna. Fastän det är den tvåspråkiga organisationens ansvar att säkerställa vård på båda nationalspråken i enlighet med språklagstiftningens bestämmelser, är det personalen inom vårdenheterna som i praktiken ska iaktta de språkliga skyldigheterna och ge service på svenska och finska.

Personalen måste göras medveten om skyldigheten att självmant ge vård och service på båda nationalspråken samt höra klienten på dennas språk, finska eller svenska. För att språkbestämmelserna ska vara så tillgängliga för personalen som möjligt, är det viktigt att de finns nämnda inom den lag som konkret berör ramarna för personalens arbetsuppgifter.

Kommentarer till lagtexten

Utkastet är formulerat utgående från att den under riksdagsbehandling varande regeringspropositionen 15/2017 med förslag bland annat till landskapslag och lag om ordnande av social- och hälsovård träder ikraft. I förslaget till lag om ordnande av social- och hälsovård regleras de språkliga rättigheterna i 6 § om servicespråk. Denna bestämmelse utgör grunden för de språkliga rättigheterna i den nu aktuella lagen.  Förevarande utkast saknar dock hänvisning till nämnda bestämmelse.
Avsaknaden av språkbestämmelser i speciallagstiftning motiveras ofta med att gällande bestämmelser redan finns i tillämpliga allmänna lagar. Det är visserligen inte nödvändigt att inkludera en särskild språkbestämmelse i lagförslaget. Däremot är det problematiskt att det i lagförslaget inte finns en informativ hänvisning till ovan nämnda språkbestämmelser. En informativ hänvisning till allmän lag kan enligt Lainkirjoittajan opas (Justitieministeriets publikation 37/ 2013) vara nyttig om man inte skäligen kan anta att den som bestämmelserna riktar sig till känner till i ärendet tillämplig lagstiftning i sin helhet.

Med hänvisning till de språkliga brister som i nuläget råder inom stora delar av funktionshinderservicen, anser Folktinget att det finns skäl att i lagförslaget inkludera en informativ hänvisning till 6 § om servicespråk i lagen om ordnande av social- och hälsovård. 

Kommentarer till de allmänna motiveringarna

I och med social- och hälsovårds- och landskapsreformen upphävs specialomsorgsdistrikten och landskapet tar över ansvaret att ordna funktionshinderservicen i sin helhet. Denna förändring i servicestruktur blir särkskilt märkbar för den svenskspråkiga befolkningen då de svenskspråkiga tjänsterna för en betydande del av målgruppen i huvudsak ordnats av det gränsöverskridande specialomsorgsdistriktet Kårkulla. 

I förevarande utkast stadgas inte närmare om ordnande av funktionshinderservice. Med beaktande av att social- och hälsovårds- och landskapsreformen i praktiken innebär att specialomsorgsdistriktet Kårkulla splittras och serviceansvaret övergår till de enskilda landskapen, anser Folktinget ändå att frågan om ordnande av service är relevant också i detta sammanhang. Det är fråga om att den närmare servicestrukturen för svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning i praktiken kommer att ha en avgörande roll för huruvida målgruppen får tillgång till fungerande tjänster på svenska samt huruvida lagens syfte enligt utkastets 1 § kommer att uppnås också för den svenskspråkiga befolkningen.

Mot bakgrund av detta anser Folktinget att det är en brist att de språkliga konsekvenserna av förslaget enbart ytligt utretts ur ett juridiskt perspektiv. Utredningen av de språkliga konsekvenserna bör fördjupas till denna del.   

Svenska Finlands folkting

Markus Österlund
Folktingssekreterare

Erik Munsterhjelm
Sakkunnig inom social- och hälsovård