Skrivelse om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning

14.01.2013 kl. 11:38
Folktinget har riktat en skrivelse till inrikesminister Päivi Räsänen om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning.

Inrikesminister
Päivi Räsänen

 

Bästa minister,

Svenska Finlands folkting vänder sig till er med anledning av att gränsbevakningsväsendet utreder möjligheterna att överföra utbildningen vid Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildningscentral i Esbo till Imatra.

Folktinget vill lyfta fram det viktiga i att Inrikesministeriet utför en grundlig bedömning av vilka språkliga konsekvenser ett sådant beslut kan få, eftersom utbildningen för gräns- och sjöbevakare i så fall överförs från en tvåspråkig till en enspråkigt finsk utbildningsort. Folktinget motiverar sin ståndpunkt närmare i det följande.

Betydelsen av språkliga konsekvensbedömningar har lyfts fram i flera auktoritativa ställningstaganden under de senaste åren. Grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 21/2009 rd) och justitiekanslerns beslut (OKV/1370/1/2009) gällande reformen av statens regionförvaltning omfattade krav på en språklig konsekvensbedömning. Grundlagsutskottet konstaterade i sitt betänkande om statsrådets språkberättelse (GrUB 1/2010 rd) att en övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk. Det nyaste ställningstagandet på hög politisk nivå utgörs av statsrådets principbeslut om nationalspråksstrategin (20.12.2012). I detta fastslås att statsrådets åtgärder för regeringsperioden 2011-2015 omfattar en förpliktelse att utföra språkliga konsekvensbedömningar i framtida projekt som en del av förvaltningsreformer och lagberedningsprojekt. Justitieministeriet tillhandahåller anvisningar om språkliga konsekvensbedömningar som ska användas för detta syfte.

Folktinget understryker att ett eventuellt beslut om att lägga ner utbildningen för gräns- och sjöbevakare i Esbo får betydande konsekvenser för gränsbevakningsväsendets möjligheter att erbjuda likvärdig service på finska och svenska i framtiden. Folktinget ber därför ministeriet ta ställning till bland annat följande frågor i den fortsatta beredningen:

1. Hur ser ministeriet på Gräns- och sjöbevakningsskolans möjligheter att rekrytera svenskkunniga sökande från de svensk- och tvåspråkiga områdena i Finland och från landskapet Åland, om utbildningen koncentreras till den enspråkigt finska orten Imatra?
2. Hur ser ministeriet på Gräns- och sjöbevakningsskolans möjligheter att i praktiken överföra tjänster som innehas av svenskspråkiga personer från Esbo till Imatra och vid behov rekrytera ytterligare svenskspråkig personal till Imatra?
3. Hur påverkas gränsbevakningsväsendets möjligheter att tillgodose behovet av svenskkunnig personal inom exempelvis Ålands sjöbevakningsområde, ifall det visar sig att antalet åländska och övriga svenskkunniga studerande minskar?
4. Hur påverkas gränsbevakningsväsendets beredskap att fungera likvärdigt på finska och svenska på längre sikt, om det sker förändringar i enlighet med de frågeställningar som diskuteras ovan?

Folktinget har tidigare hört representanter för Västra Finlands sjöbevakningssektion inom sin verksamhet (4.5.2012) och fått information om att myndigheten har en välfungerande språklig beredskap inom sitt ansvarsområde. En betydande del av personalen är tvåspråkig, och man har också kunnat bistå andra myndigheter med service på svenska. Utbildningen för gräns- och sjöbevakare i Esbo lyftes fram som en viktig utgångspunkt för den språkliga beredskapen.

Som jämförelse med detta hänvisar Folktinget till att Räddningsinstitutets utbildning i Kuopio inte säkerställer behovet av svenskkunniga jourhavande vid nödcentralerna. Folktinget ser den enspråkigt finska utbildningsorten som en starkt bidragande orsak till detta, eftersom orten saknar en tvåspråkig samhällsstruktur. Vi noterar emellertid med tillfredsställelse att Räddningsinstitutet ordnar utbildning på regional nivå de närmaste åren och förlägger utbildningen bland annat till Vasa (Inrikesministeriets brev till Folktinget, SMDno/2012/451). Beslutet att välja en tvåspråkig utbildningsort kommer högst sannolikt att säkerställa möjligheterna att rekrytera sökande med faktiska kunskaper i både finska och svenska och att trygga tillgången till språkkunniga jourhavande på regional nivå.

Svenska Finlands folkting hänvisar slutligen till de erfarenheter som utbildningssituationen i Kuopio har gett. Vi ber Inrikesministeriet fästa vikt vid att en överföring av utbildningen för gräns- och sjöbevakare till en enspråkigt finsk ort får allvarliga konsekvenser för Gräns- och sjöbevakningsskolans möjligheter att rekrytera svenskkunniga sökande och därmed för gränsbevakningsväsendets möjligheter att fungera likvärdigt på finska och svenska i framtiden.

Helsingfors den 7 januari 2013

SVENSKA FINLANDS FOLKTING


Christina Gestrin 
folktingsordförande  

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden