Undervisnings- och kulturministeriet
Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den
Hänvisning: meddelande på ministeriets hemsida om möjlighet att ge utlåtande 8.11.2016, OKM/41/010/2016
UTLÅTANDE
Svenska Finlands folkting har tagit del av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den. I enlighet med sitt lagstadgade uppdrag tar Folktinget främst ställning till frågor som berör de aspekter av utkastet som gäller de språkliga rättigheterna och den svenskspråkiga befolkningens rätt och möjligheter till utbildning på sitt eget språk.
Inledning
Utkastet till lag om yrkesutbildning och utkastet till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet finns tillgängliga på svenska på ministeriets webbplats http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/koulutuspolitiikka/vireilla_koulutus/ammatillinenkoulutus/index.html?lang=sv
På nämnda webbplats har meddelats att också det svenskspråkiga utkastet till
regeringsproposition skall finnas tillgängligt på webbplatsen vecka 46. Till dags dato har utkastet inte funnits på svenska.
Folktingets lagstadgade uppgift är att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter, att arbeta för att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden samt att främja det svenska språkets ställning i Finland. Folktinget skall särskilt bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses vid handläggningen av ärenden i myndigheter. Folktinget förutsätter därför att alla handlingar i anslutning till lagförslag och lagberedningsprocesser bör finnas tillgängliga både på svenska och på finska.
Svenska Finlands folkting upptas inte i förteckningen över organisationer som ministeriet automatiskt sänt begäran om utlåtande till. Folktinget uppmanar ministeriet att foga Folktinget till förteckningen över organisationer som ministeriet i fortsättningen begär in utlåtanden av i dylika ärenden.
Allmänt om förslaget till lag om yrkesutbildning och vissa lagar som har samband med den
Målet med yrkesutbildningsreformen, som skall träda i kraft den 1.1.2018, är att förnya, förenhetliga och effektivera yrkesutbildningen. Reformen är nödvändig med tanke på att de ekonomiska resurser som står till förfogande och eftersom kompetensbehoven i arbetslivet/samhället ändrar allt fortare.
I lagutkastet finns enligt Folktinget många bra saker. Stadganden som syftar till att förenkla förvaltningen kring yrkesutbildningen och förenhetliga den till en smidig och fungerande helhet är välkomna. Förvaltningen kommer att luckras upp, överlappningar avlägsnas, hinder mellan grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning raseras, examensstrukturen revideras, en kontinuerlig ansökningstid införs, inlärningen i arbetslivet utökas, ett gemensamt sätt att avlägga examen införs och bestämmelser kring de studiesociala förmånerna revideras till att omfatta även vuxenstuderande som studerar med målsättning att avlägga grundexamen.
I reformen finns också aspekter som ger anledning till oro. Folktinget anser det synnerligen bekymmersamt att stora ekonomiska nedskärningar inom utbildningssektorn verkställs redan år 2017 medan själva utbildningsreformen träder i kraft först år 2018. Yrkesutbildningsreformen och finansieringen av yrkesutbildningen borde koordineras.
Finansieringen och den svenskspråkiga yrkesutbildningens verksamhetsförutsättningar i framtiden
Verkligheten för den svenskspråkiga yrkesutbildningen ser i grunden annorlunda ut jämfört med den finskspråkiga yrkesutbildningen. Den svenskspråkiga minoritetsbefolkningen är geografiskt utspridd, volymerna är små och de regionala behoven ser olika ut i Svenskfinland.
En direkt följd av nämnda faktorer är att antalet sökande till svenskspråkiga yrkesutbildningar är färre jämfört med motsvarande situation inom den finskspråkiga yrkesutbildningen. Undervisningsgrupperna är mindre och därmed mera kostnadskrävande.
Den nya finansieringsmodellen resulterar sannolikt i att anordnarnätverket blir glesare. Tillgängligheten på yrkesutbildning kommer att bli sämre för den svenskspråkiga befolkningen. Det geografiska avståndet mellan hem- och studieort blir längre, utbildningsutbudet blir smalare, kostnadskrävande utbildningsinriktningar (examina) riskerar bli indragna oberoende av om det är vettigt eller inte med tanke på sysselsättningen när utbildningsanordnare tvingas skära i kostnaderna. För svenskspråkig yrkesutbildning bör basfinansieringen vara högre än 50 %.
Alla har oberoende av språk rätt till en god yrkesutbildning. Folktinget framhåller att det allmänna ska tillgodose både den svenskspråkiga och finskspråkiga befolkningens språkliga och kulturella behov enligt lika grunder. Eftersom svenskan är jämställd med finskan i grundlagen bör verksamhetsförutsättningarna på svenska tryggas genom lag.
Resultatfinansiering är som tanke en bra sak och genomströmningen är en bra prestationsmätare, men det kan finnas en risk i att utbildningsanordnarna i jakten på resultatfinansiering (läs: god genomströmning) sänker kraven för att få studerande igenom sina studier inom förväntad studietid och därmed säkra resultatfinansiering, men med sämre renommé och kvalitet på utbildningen som följd. Kan detta vara ett hot mot regeringens tillväxtambitioner i det finländska samhället?
Antalet studerande med olika former av inlärningsutmaningar ökar hela tiden. Dessa studerande behöver oftast mera stöd och längre tid för att slutföra sina studier. Finns det en risk i att kraven på den enskilda individen blir så stora att hen inte klarar av pressen och avbryter sina studier med marginalisering och utslagning från samhället som följd?
Folktinget anser att sysselsättning och fortsatta studier i högskola bör väga lika tungt då prestationsfinansieringen fastställs.
Språkkrav för rektor
I regeringspropositionen om andra stadiets yrkesutbildning föreslås ändringar gällande rektorernas behörighet. I lagförslaget föreslås att rektorer i tvåspråkiga läroanstalter inte längre skall behöva behärska det andra nationalspråket fullständigt. Denna ändring innebär en försämring för minoritetsspråket. Folktinget yrkar på att språkkraven för rektorer hålls på nuvarande nivå. Rektorn utövar makt i förhållande till eleverna (9 kapitel) och kan inte sköta sina administrativa uppgifter utan fullständiga kunskaper i elevernas språk.
Lagförslagets grundlagsenlighet
Lagförslagets grundlagsenlighet har en stor betydelse för Finlands svenska befolkning och Folktinget. Propositionen saknar ett kapitel om förhållandet till Finlands grundlag.
Tillståndsparagraferna 21 och 23 i lagförslaget skall förankras i 16 och 17 § i Finlands grundlag:
- 16 § 2 mom: ”Det allmänna skall, enligt vad som närmare bestäms genom lag, säkerställa lika möjligheter för var och en att oavsett medellöshet enligt sin förmåga och sina särskilda behov få även annan än grundläggande utbildning samt utveckla sig själv.”
- 17 § 2 mom: ”Det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.”
§ 21 och 23 ger i sin nuvarande form ministeriet fria händer utan att förplikta ministeriet att bevilja ett tillstånd som bidrar till att de språkliga och kulturella rättigheterna förverkligas. Ministeriet skall se till att de språkliga och kulturella rättigheterna förverkligas.
Konsekvenser för den svenskspråkiga befolkningen
Folktinget påpekar att en konsekvensbedömning av lagförslaget med fokus på verkningarna för den svenskspråkiga befolkningen och den svenskspråkiga yrkesutbildningen inte har tagits fram i samband med lagberedningsarbetet och lagförslaget. En konsekvensbedömning bör göras och den bör ta fasta på följande frågeställningar: Vad kommer reformen att innebära för den svenskspråkiga befolkningen i stort? Hur skall man trygga förutsättningarna för de svenskspråkiga i Finland att få utbildning på svenska som de enligt grundlagen har rätt till? Hur skall man med (troligtvis) färre utbildningsanordnare, färre utbildningslinjer, ett mindre utbildningsutbud och längre geografiska avstånd trygga tillgängligheten till svenskspråkig yrkesutbildning i framtiden?
Konsekvensbedömningen skall innehålla kunskap om alternativa beslut samt följderna av dem. Bedömningen skall fungera som underlag för beslutsfattandet.
En god konsekvensbedömning förbättrar lagstiftningens kvalitet och förhindrar att en ojämlik situation mellan de finsk- och svenskspråkiga språkgrupperna uppkommer.
Folktinget anser att en skrivning om att det svenskspråkiga anordnarnätverket tryggas även i framtiden bör tas in i lagförslaget.
Utlåtandets centrala innehåll
- Folktinget förutsätter att alla handlingar i anslutning till lagförslag och lagberedningsprocesser bör finnas tillgängliga både på svenska och på finska.
- Folktinget ber att undervisnings- och kulturministeriet fogar Folktinget till listan över organisationer som ministeriet begär in utlåtande av i dylika ärenden.
- Folktinget anser att lagutkastet innehåller många bra element. Stadganden som syftar till att förenkla förvaltningen kring yrkesutbildningen och förenhetliga den till en smidig och fungerande helhet är välkomna.
- Folktinget anser det synnerligen bekymmersamt att stora ekonomiska nedskärningar inom utbildningssektorn verkställs redan år 2017 medan själva utbildningsreformen träder i kraft först år 2018.
- Verkligheten för den svenskspråkiga yrkesutbildningen ser i grunden annorlunda ut jämfört med den finskspråkiga yrkesutbildningen. Eftersom svenskan är jämställd med finskan i grundlagen bör verksamhetsförutsättningarna på svenska tryggas i lagen. Basfinansieringen för svenskspråkig yrkesutbildning bör vara högre än 50 %.
- Folktinget anser att sysselsättning och fortsatta studier i högskola bör väga lika tungt då prestationsfinansieringen fastställs.
- Folktinget yrkar på att behörighetskraven gällande språkkrav för rektorer hålls på nuvarande nivå.
- Grundlagen bör följas. Folktinget föreslår att ett kapitel om förhållandet till Finlands grundlag intas i propositionen.
- Folktinget yrkar på att en konsekvensbedömning, med fokus på det svenska, av lagförslaget görs
Helsingfors, 19.12.2016
Vänligen,
Svenska Finlands folkting
Thomas Blomqvist
Folktingsordförande
Markus Österlund Folktingssekreterare
Camilla Grundström
Biträdande folktingssekreterare och sakkunnig