Folktinget har gjort en skrivelse till Statsrådets kansli

09.03.2020 kl. 14:11
Skrivelsen handlar bland annat om att vidta språklig konsekvensbedömning i lagberedningen. Skrivelsen riktades till understatssekreterare Timo Lankinen vid
Statsrådets kansli.

Folktinget vänder sig till statsrådets kansli och uppmanar regeringen:

- att vidta brådskande åtgärder för att stärka och utveckla den språkliga konsekvensbedömningen i lagberedningen
- att med snabb tidtabell genomföra en efterhandsutvärdering av de långsiktiga språkliga konsekvenserna av strukturreformerna inom polisförvaltningen och tingsrättsväsendet. Detta behov av utvärdering gäller också andra strukturreformer som har utförts stegvis och upprepade gånger inom en kort tidsperiod i landet.
- att vidta nödvändiga åtgärder på basis av utvärderingen för att den svenskspråkiga och den finskspråkiga befolkningens språkliga rättigheter och rättsskydd ska kunna tillgodoses enligt lika grunder.

Folktinget motiverar sina yrkanden i det följande.

Förhandsbedömning av språkliga konsekvenser

Reformtakten inom den statliga förvaltningen i Finland har varit intensiv under flera decennier, men en ny forskningsrapport visar att de språkliga konsekvenserna sällan bedöms på förhand i regeringens propositioner. Regeringen har genomfört tiotals strukturreformer inom region- och lokalförvaltningen, vilket har resulterat i förändringar i myndigheternas områdesindelningar, ansvarsområden och uppgifter. Flera myndigheter har dessutom omorganiserats upprepade gånger under en kort tidsperiod. Strukturreformerna i landet berör även rättsväsendet.

Riksdagens grundlagsutskott har fastslagit att de språkliga konsekvenserna ska bedömas vid beredningen av administrativa reformer. En övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (GrUB 1/2010 rd). Om en administrativt fungerande områdesindelning kan definieras på flera alternativa sätt, förutsätter skyldigheten att tillgodose de grundläggande rättigheterna att man väljer det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna (GrUU 21/2009 rd m.fl.).

Folktinget hänvisar till att en grundlig bedömning av språkliga konsekvenser synliggör språkliga rättigheter och skyldigheter samt ger information om olika alternativa lösningar, vilket förbättrar lagstiftningens kvalitet. När regeringen genomför strukturella reformer flera gånger under en kort tidsperiod försvåras emellertid förutsättningarna att bedöma språkliga konsekvenser på sikt i lagberedningen.

En färsk forskningsrapport, Ihmisvaikutusten arviointi hallituksen esityksissä, visar att språkliga konsekvenser bedömdes i endast tre procent av regeringens samtliga propositioner år 2017. År 2013 identifierades språkliga konsekvenser i två procent och år 2009 i sex procent av propositionerna. Som helhet sett bedöms språkliga konsekvenser i mycket liten utsträckning i regeringens propositioner. (Kati Rantala m.fl. 2019, s. 65)

Folktinget konstaterar att forskningsresultatet ger en bekymmersam bild av lagberedningens kvalitet med avseende på språkliga konsekvensbedömningar. Till följd av detta ber Folktinget regeringen vidta brådskande åtgärder för att stärka och utveckla bedömningen av språkliga konsekvenser i lagberedningen.

Efterhandsutvärdering av språkliga konsekvenser

Den intensiva reformtakten i landet och det faktum att språkliga konsekvensbedömningar ofta inte har ingått i regeringens propositioner påverkar sålunda lagberedningens kvalitet. I praktiken innebär detta bland annat en risk för att språkliga rättigheter och skyldigheter inte beaktas i tillräcklig utsträckning i lagstiftningen.

Folktinget understryker att regeringen bör fästa stor vikt vid en efterhandsutvärdering av de språkliga konsekvenserna av strukturreformer som har genomförts stegvis och upprepade gånger inom en kort tidsperiod. Folktinget lyfter fram omstruktureringarna av polisförvaltningen och tingsrättsväsendet som exempel på detta.

Polisförvaltningen. Antalet polisinrättningar i landet minskade från 90 till 24 år 2009 (Pora I). Samtliga tvåspråkiga polismyndigheter med svenska som majoritetsspråk lades ned och i stället inrättades regionala enheter med svenska som arbetsspråk inom vissa tvåspråkiga polisinrättningar med finska som majoritetsspråk. Antalet polisinrättningar minskade ytterligare från 24 till 11 år 2014 (Pora III). Enligt statsrådets förordning om polisinrättningarnas distrikt finns det i nuläget fem regionala enheter inom tre tvåspråkiga polisinrättningar (415/2013).

De regionala enheterna har enligt förarbetena till lagen om ändring av polisförvaltningslagen (497/2009) inrättats för att trygga den svenskspråkiga servicen. De kan också tilldelas ett särskilt ansvar för att utveckla den svenskspråkiga servicen inom hela polisinrättningens område. Riksdagens förvaltningsutskott har understrukit att de regionala enheterna bör ha sådana resurser och sådan kompetens och ställning att de också i praktiken kan trygga den finsk- och svenskspråkiga servicen (FvUB 7/2009 rd).

Folktinget konstaterar att de regionala enheterna emellertid saknar beslutsrätt och klart definierade uppgifter, vilket är en förutsättning för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag att trygga och utveckla polisservicen på svenska. Enheternas befogenheter varierar därtill mellan de tre polisinrättningarna. Vidare har tjänstemän/uppgifter överförts från de regionala enheterna till övriga polisstationer inom respektive polisinrättning i strid med de bestämmelser som antogs i samband med Pora-reformen, vilket ytterligare försvagar de regionala enheternas ställning.

Folktinget ser det som nödvändigt att regeringen utvärderar de långsiktiga språkliga konsekvenserna av polisförvaltningsreformens olika skeden (Pora I och III) i brådskande ordning och vidtar behövliga åtgärder för att säkerställa de regionala enheternas formella och faktiska förutsättningar att trygga och utveckla polisservicen på svenska.

Tingsrättsväsendet. Antalet tingsrätter minskade från 51 till 27 år 2010. Efter reformen fanns det åtta tvåspråkiga tingsrätter på fastlandet, varav endast en tingsrätt hade svenska som majoritetsspråk inom domkretsen. Antalet tingsrätter minskade ytterligare från 27 till 20 i början av år 2019. De tvåspråkiga tingsrätternas antal minskade från åtta till fem, av vilka samtliga tingsrätter har finska som majoritetsspråk inom domkretsen. Ålands tingsrätt är svenskspråkig.

Västra Nylands tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt hade fram till början av år 2019 en stor svenskspråkig befolkningsandel inom respektive domkrets. Reformen ledde emellertid till att Västra Nylands tingsrätt, med administrativt kansli i Raseborg, sammanslogs med Esbo tingsrätt. Östra Nylands tingsrätt, med administrativt kansli i Borgå, sammanslogs med Vanda tingsrätt och två finskspråkiga tingsrätter. Reformen ledde vidare till att landets enda tingsrätt med svenska som majoritetsspråk, Österbottens tingsrätt, sammanslogs med Mellersta Österbottens tingsrätt, varvid majoritetsspråket inom domkretsen blev finska.

Finlands domareförbund tog ställning till beredningen av strukturreformen i flera utlåtanden (12.12.2016, 29.3.2017) och konstaterade att reformen äventyrar förverkligandet av grundläggande språkliga rättigheter i södra Finland. Med detta syftade domareförbundet på de förslag, som gällde dåvarande Västra Nylands tingsrätt och Östra Nylands tingsrätt, och som senare antogs av riksdagen.

Domareförbundet konstaterade vidare att en sammanslagning också får konsekvenser för arbetsspråket. Vid Österbottens tingsrätt och Västra Nylands tingsrätt ändras arbetsspråket från svenska till finska. Vid Östra Nylands tingsrätt ändras arbetsspråket från finska och svenska till enbart finska. Överföringen av den tvåspråkiga kanslipersonalen från Raseborg och Borgå försvåras dessutom betydligt på grund av det långa pendlingsavståndet till de administrativa kanslierna i Esbo och Vanda. Därtill leder minskningen av antalet tingsrätter och sessionsplatser till att tillgången till rättstjänster försämras.

Riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att det krävs ”aktiva insatser för rättstryggheten från det allmänna för att de grundläggande fri- och rättigheterna ska tryggas” (GrUU 29/2014 rd). Riksdagen förutsatte 22.11.2017 att regeringen ska bevaka effekterna av den senaste omstruktureringen av tingsrätterna med särskilt fokus på bland annat den regionala tillgången till rättssäkerhet och fullföljandet av de språkliga rättigheterna. Regeringen ska lämna lagutskottet en utredning i de här frågorna senast år 2022.

Folktinget framhåller att det är av central vikt att regeringen utvärderar de långsiktiga språkliga konsekvenserna av omorganiseringen år 2010 och av den senaste strukturreformen år 2019. Folktinget uppmanar därför regeringen att utifrån kravet på aktiva insatser för rättstryggheten vidta nödvändiga åtgärder för att trygga de grundläggande språkliga rättigheterna. 


Helsingfors den 9 mars 2020

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Sandra Bergqvist 
ordförande
                               
Markus Österlund                                                
folktingssekreterare

Mats Brandt
ordförande, Folktingets förvaltningsutskott

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden