Utlåtande om läroplikten

16.11.2020 kl. 13:58
Folktinget har gett ett utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till läropliktslag och till lagar som har samband med den.

Hänv. RP 173/2020 rd

Tillgången till behöriga studiehandledare på svenska

Studiehandledningens och handledningens roll är central för att målsättningarna med läropliktslagen ska uppnås. Folktinget uttrycker sin oro över att det råder en stor brist på behöriga svenskspråkiga elev/studiehandledare i Svenskfinland. Enligt rapporten Lärarsituationen i Svenskfinland (Finlands svenska lärarförbund (FSL) 2019) är cirka 20 % av de svenskspråkiga elev/studiehandledarna obehöriga. Publikationen Lärarna och rektorerna i Finland 2019: Lärarbehovet nu och i framtiden som utbildningsstyrelsen publicerat hösten 2020 pekar på samma resultat. Enligt statistiken för lektorer och timlärare i huvudsyssla inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen år 2019 framkommer, att behörigheten totalt sett var lägst i till exempel fysik, elev- och studiehandledning, musik och bildkonst, eftersom andelen behöriga i de här ämnena var 79-83 %.

Regionförvaltningsverket, (RFV) svenska enheten för bildningsväsendet, har också utrett frågan 2020 genom att rikta en förfrågan till bildningsdirektörerna i kommunerna och rektorerna inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Resultatet av förfrågan visar att cirka 20 % av studie- och elevhandledarna är obehöriga. Behovet av studiehandledning ökar och trycket på att utbilda svenskspråkiga studiehandledare är stort.

Från Åbo Akademi utexaminerades 35 elev- och studiehandledare år 2013. Efter det har inga utbildningar för svenskspråkiga elev- och studiehandledare inletts trots att yrkesutbildnings- och gymnasiereformen, som också har studiehandledningen och handledningen i fokus, trätt i kraft.

Folktinget betonar att bristen på svenskspråkiga elev- och studiehandledare är stor och att flera svenskspråkiga behöriga studiehandledare bör utbildas för att målsättningarna i reformen ska kunna uppnås.

Elevhälsa/vård

Parallellt med läropliktsreformen pågår arbetet med social-och hälsovårdsreformen. I vårdreformen utgår man i detta skede ifrån att ansvaret för elevvården flyttas från kommunerna till de nya välfärdsområdena.

Folktinget poängterar att oberoende av vilken förvaltning som har ansvar för elevvårdstjänsterna är det av största vikt att elevvårdstjänsterna finns fysiskt närvarande i skolgemenskapen. Tjänsterna bör garanteras på både svenska och finska i tvåspråkiga kommuner samt för elever i svenskspråkiga skolor i de s.k. språköarna.

Utbildning som förbereder för examensutbildning

I propositionen föreslås att en ny typ av utbildning som förbereder för examensutbildning ska skapas. Utbildningsalternativet är viktigt för alla dem som inte ännu är mogna för andra stadiets utbildning och som behöver stärka sina grundläggande färdigheter eller som behöver hitta sin fortsatta utbildningsväg. Folktinget konstaterar att de svenskspråkiga undervisningsgrupperna sannolikt kommer att vara små, vilket ur ett ekonomiskt perspektiv kan vara utmanande.

Folktinget påpekar att det är viktigt att finansieringen säkras för den svenskspråkiga utbildningen som förbereder för examensutbildning.

Svenskspråkiga elever med funktionsnedsättning

I arbetet med läropliktiga personer med funktionsnedsättning är det viktigt att se till helheten, att beakta hela livssituationen, inte enbart funktionshindret. De läropliktiga bör få ändamålsenligt stöd (pedagogiskt stöd, hjälpmedel, tolktjänst, personlig assistans, rehabiliteringstjänster, stöd för boende, färdtjänst) och kommunerna tydliga och klara riktlinjer för hur de ska sköta uppgifterna. Då boendekommunen anvisar läropliktig lämplig studieplats ska man beakta utbildningsutbudet i området, avståndet mellan den läropliktiges hem och läroanstalten, trafikförbindelserna samt den läropliktiges behov av särskilt stöd.

Boendekommunen har inom ramen för styrnings- och tillsynsansvaret som uppgift att hänvisa läropliktig till utbildning på hens undervisningsspråk.

Folktinget poängterar att det bör finnas utbildningsplatser och andra ändamålsenliga tjänster för svenskspråkiga läropliktiga personer med funktionshinder.

 

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Christina Gestrin 
folktingssekreterare
 
Camilla Grundström
biträdande folktingssekreterare