Utlåtande om statens närvaro i regionerna

19.02.2021 kl. 09:02
Folktinget har gett ett utlåtande om ett utkast till regeringsproposition med förslag till lag om grunderna för tillgången till statliga tjänster och placeringen av funktioner

Hänv. VN/22443/2020

1 § Lagens syfte och tillämpningsområde

1 § föreskriver om de allmänna målen i fråga om ordnandet av tillgången till statliga tjänster och placeringen av statliga enheter och funktioner. Lagförslaget gäller statens central-, regional- och lokalförvaltning i sin helhet. Syftet är att lagstiftningen och planeringen utgår från hela landets behov och nyttan av statlig närvaro. 

I förslaget beaktas samhällsutvecklingen och förändringarna i verksamhetsmiljön under 2000-talet. Till förändringarna i verksamhetsmiljön räknas bland annat digitaliseringen av offentliga tjänster och ett minskat antal besök vid de statliga myndigheternas verksamhetsställen.
 
Enligt 122 § i grundlagen ska det eftersträvas en indelning i sinsemellan förenliga områden när förvaltningen organiseras, så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. Det konstateras att denna bestämmelse styr beslutsfattandet och planeringen i anknytning till statliga myndigheters placering och tillgången till tjänster. 

Folktinget understryker att förvaltningens centrala grunduppgift att tillgodose språkliga rättigheter och övriga grundläggande rättigheter kvarstår när samhället utvecklas och förändras. Folktinget hänvisar vidare till 1 § 3 mom. i lagförslaget. Enligt detta svarar en myndighet som omfattas av lagens tillämpningsområde för att tillgången till tjänster har ordnats i enlighet med lagen, även om det gäller en tjänsteuppgift som myndigheten har överfört till en aktör utanför lagens tillämpningsområde.

Folktinget konstaterar att myndigheten har ett uttryckligt ansvar för att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses, även om en tjänsteuppgift överförs till en aktör utanför lagens tillämpningsområde. Detta bör för tydlighetens skull skrivas in i specialmotiveringen till 1 § 3 mom.  

2 § Mål

2 § anger de mål som ska beaktas, när staten ordnar tillgången till tjänster och placerar enheter och funktioner. Tillgången till tjänster omfattar hela servicestrukturen, både det fysiska nätverket av tjänster och elektroniska tjänster samt till exempel telefontjänster. 
Enligt lagförslaget ska statens uppgifter skötas på ett resultatrikt sätt. Folktinget konstaterar att skyldigheten att sköta uppgifterna på ett resultatrikt sätt erbjuder flera tolkningsmöjligheter. Det är viktigt att nya bestämmelser inte ger utrymme för sådana sparåtgärder, exempelvis nedläggning av enheter, som påverkar förverkligandet av språkliga rättigheter. 

Grundlagsexperten, professor Kaarlo Tuori, har särskilt framhållit att man inte kan motivera en begränsning av skyldigheten att säkerställa lagstadgade språkliga rättigheter med ekonomiska synpunkter (utlåtande till Folktinget 13.2.2013).

Vidare konstaterar Folktinget att tillgången till personal som kan finska och svenska har en central betydelse för myndigheternas möjligheter att kunna tillgodose språkliga rättigheter. När ett ministerium planerar att inrätta en enhet bör därför språkförhållandena på placeringsorten utgöra en viktig faktor i bedömningen. 

Tillgången till lika tjänster på finska och svenska är en förutsättning för att de språkliga rättigheterna ska kunna tillgodoses fullt ut i digitaliseringen av offentliga tjänster. Därtill har var och en rätt att enligt behov få digitalt stöd på finska eller svenska för att kunna använda de elektroniska tjänsterna. Vidare är det viktigt att en klient också framöver kan välja mellan att använda digitala tjänster eller att besöka ett verksamhetsställe. Folktinget konstaterar att denna jämlikhetsprincip har en central betydelse, eftersom det också framöver kommer att finnas personer, som inte har digitala kunskaper eller som i övrigt saknar möjligheter att använda digitala tjänster.

3 § Riksomfattande plan

Enligt 3 § 1 mom. ska statsrådet för sin mandatperiod utarbeta en plan, som baseras på en förvaltningsövergripande helhetsbild av behovet av och tillgången till statliga tjänster samt placeringen av enheterna och funktionerna. Planen innehåller även utvecklingsmål i fråga om detta. 

3 § 2 mom. anger att planen kan innehålla mål och utvecklingsåtgärder också för ordnandet av samservice. Enligt specialmotiveringen har samservice inom den offentliga förvaltningen en stor betydelse med tanke på utvecklandet av servicestrukturen och placeringen av funktioner.
Enligt språklagen (423/2003) ska myndigheterna i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter tillgodoses i praktiken (23 § 1 mom.). En enskild person ska inte behöva kräva att hans eller hennes språkliga rättigheter ska tillgodoses. En myndighet får inte be en person använda ett annat språk än det som personen själv önskar använda. För att denna serviceprincip ska kunna genomföras i praktiken måste myndigheterna se till att deras anställda har tillräckliga språkkunskaper (RP 92/2002 rd, s. 88–89). 
Folktinget hänvisar till att samservicen är en serviceform som sannolikt får en allt större vikt för invånarna framöver, vilket innebär att myndigheterna ska se till att det finns en tillräcklig språklig beredskap för detta. Den riksomfattande planen kommer att utgöra ett styrinstrument för myndigheternas beslutsfattande och planering. Det är därför viktigt att planen drar upp klara riktlinjer för hur språkliga rättigheter och skyldigheter ska beaktas både i utvecklandet av servicestrukturen, såsom samservicen, och placeringen av funktioner. 

4 § Organ

4 § 1 mom.  innehåller förslag till bestämmelser om det organ som ska stödja statsrådet vid planering, uppföljning och samordning. I praktiken kommer organets uppgifter att anknyta till beredningen av den riksomfattande planen. Organet ska bestå av representanter för alla ministerier, Folkpensionsanstalten, Finlands Kommunförbund med flera. Organet ska höra bland annat landskapsförbunden och eventuella självstyrande områden som är större än kommuner. 
Folktinget föreslår att Kommunförbundets sakkunnigorgan för svenska ärenden har representation i organet. Det är av väsentlig betydelse att organet kan ta tillvara den samlade expertis som Kommunförbundet har gällande de svensk- och tvåspråkiga kommunerna med tanke på beredningen av den riksomfattande planen. Även Folktinget ställer sig gärna till förfogande i egenskap av lagstadgad organisation (lag om Svenska Finlands folkting 1331/2003), med uppgift att främja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter i landet. 
Därtill ser Folktinget det som viktigt att organet hör berörda kommuner, inte minst eftersom samservicen inom den offentliga förvaltningen baseras på samarbete mellan kommunerna och de statliga myndigheterna.    

5 § Behörighet

5 § anger att behörigheten att besluta om placeringen av statliga enheter och funktioner hör till det ministerium som styr förvaltningsområdet. Avsikten är att beslutsfattandet ska utvecklas, så att det grundar sig på en tillräcklig konsekvensbedömning. 
Folktinget hänvisar på nytt till att 122 § i grundlagen styr beslutsfattandet och planeringen i anknytning till statliga myndigheters placering och tillgången till tjänster. Detta innebär med avseende på 17 § i grundlagen att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens rätt till tjänster på det egna språket ska tillgodoses enligt lika grunder.

I sin utlåtandepraxis har grundlagsutskottet understrukit att en övergripande bedömning av de språkliga konsekvenserna är ett måste, särskilt när de administrativa omläggningarna påverkar språkgruppernas faktiska möjligheter att få tjänster på sitt eget språk (bl.a. GrUB 1/2010 rd). 
Med hänvisning till detta kommenterar Folktinget förslaget i 5 § 4 mom: ”Innan beslut om placering av statliga enheter och funktioner och om tillgången till kundtjänster vid en enhet fattas, ska beslutets verkningar bedömas...”. Det föreslagna momentet förutsätter följaktligen en konsekvensbedömning, vilket i enlighet med grundlagsutskottets riktlinjer omfattar en bedömning av språkliga konsekvenser.

Därtill framhåller Folktinget att justitieministeriets anvisning för bedömning av språkliga konsekvenser (46/2016) har en direkt relevans för propositionsutkastet i sin helhet och särskilt för 5 §. Syftet med anvisningen är att den ska iakttas vid beredningen av lagar samt författningar på lägre nivå, i synnerhet vid beredning av ändringar i förvaltningen. 

Helsingfors den 10 februari 2021


SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Sandra Bergqvist        
folktingsordförande        

Christina Gestrin
folktingssekreterare

Kristina Beijar
sakkunnig i förvaltningsärenden