Bästa Folktingsdelegater och inbjudna gäster,
Välkomna till sessionen som den här gången ordnas i Borgå.
Klichén ”vi lever i spännande tider” är väldigt träffande för det politiska läget vi just nu befinner oss i.
Igår klockan 17 offentliggjorde Juha Sipilä resultatet av regeringssonderingen. Det skulle vara oärligt av mig att säga att den föreslagna regeringssammansättningen lämnar mig lugn och oberörd. Vi är vana vid att SFP, Folktingets största parti, i gott samförstånd med andra regeringsmedverkande partier, har sett till att viktiga skrivningar om att garantera landets tvåspråkighet och service på båda språken, ingår i regeringsprogrammet.
För första gången på 36 år är SFP inte med om att axla regeringsansvar. Inte heller SDP, Folktingets näst största parti med en aktiv svensk partiavdelning FSD, är med om att skriva regeringsprogram. Vi i Folktinget vänder oss därför idag särskilt till det kommande statsministerpartiet Centerpartiet och till Samlingspartiet med våra krav och förväntningar på regeringsprogrammet.
Det tredje regeringspartiet, Sannfinländarna är det enda riksdagspartiet som inte ställt upp kandidater i Folktingsvalet. Sannfinländarna med sin erkänt populistiska stil, har haft en negativ inställning till bl.a. den obligatoriska skolsvenskan. Jag hoppas innerligt att den nya situationen Sannfinländarna befinner sig i innebär en försonligare inställning till den svenskspråkiga befolkningen i Finland och till Finlands tvåspråkighet. Därför inbjuder vi det Sannfinnländska partiets ledning till Folktinget för att bekanta sig med Folktingets verksamhet och lagstadgade uppgifter. Vårt land har inte råd med och är inte betjänt av motsättningar mellan befolkningsgrupper. Alla måste få känna sig trygga i Finland, oberoende av vilket språk, etnicitet eller nationalitet man har. De finlandssvenska barnen och ungdomarna skall inte behöva oroa sig för en negativare attityd till det svenska i Finland. Min hälsning och vädjan till den kommande regeringen är att bevisa att den oro många idag känner, är obefogad.
Bästa Folktingssession,
Folktingets styrelse godkände inför riksdagsvalet 10 valteser som vi vill se genomförda under regeringsperioden 2015-2019. Vi betonar regeringens ansvar för att båda nationalspråken är livskraftiga också i framtiden. År 2017 firas Finlands 100 års jubileumsår och vi påminner om att Finland från början av sin självständighet varit ett föregångarland genom att definiera sig som ett öppet land med två likvärdiga nationalspråk. Finland har byggts upp tillsammans, och landets två nationalspråk och Ålands särställning har gett vårt land en internationell erkänsla.
Folktinget anser att den nationalspråksstrategi som statsminister Katainens regering godkände i december 2012, och som bygger på Folktingets Ahtisaari-rapport, måste få en fortsättning under inkommande regeringsperiod. Folktinget föreslår att nationalspråksstrategins ikraftvarande förlängs och att en handlingsplan med konkreta åtgärder utarbetas. Vi vill överlag betona rikedomen av språklig mångfald och språkkunskaper, vilket vi med många konkreta exempel understryker i våra valteser i riksdagsvalet.
Bästa Folktingsledamöter,
Den föregående riksdagen har på grund av, eller tack vare, medborgarinitiativet om att slopa den obligatoriska svenskundervisningen i skolan, satt sig in i betydelsen av Finlands tvåspråkighet grundligare än någon riksdag gjort på länge. Omröstningen om skolsvenskan i plenum var solklar. En bred majoritet stödde en fortsatt obligatorisk undervisning av svenska i den finskspråkiga skolan. Resultatet var en lättnad för dem som värnar om Finlands tvåspråkighet och nordiska förankring. Folktinget anser att den gedigna riksdagsbehandlingen i både grundlagsutskottet och kulturutskottet och beslutet i plenum om att förkasta medborgarinitiativet, betyder att frågan bör anses avgjord och slutbehandlad. Den kommande regeringen skall inte gå emot riksdagens beslut, det skulle vara ett missbruk av demokratin.
Den grundliga genomgången av skolsvenskan väckte frågor om behovet av att förnya och modernisera metoderna i språkundervisningen. Folktinget väckte frågan redan i Ahtisaari rapporten 2011.
Nu upplever vi att det finns ett klart momentum för att reformera undervisningen i nationalspråken. Folktinget har föreslagit en tidigareläggning av undervisningen i nationalspråken. Det ska vara intressant att lära sig svenska och finska, och eleverna ska uppleva att de har nytta av undervisningen och får använda sig av språket i vardagen. En positiv utvecking har skett i språkbadsundervisningen, bla genom att en språklärarutbildning har startat. Språkundervisning enligt en s.k. Tandem modell bör utvecklas där det är möjligt. Det kan handla om ansikte mot ansikte möten eller virtuella möten med hjälp av modern teknik. Skolklasser i svenska skolor både i Finland och Sverige kunde ha en vänklass i finska skolor, och klasserna borde träffas regelbundet. Jag hoppas på kreativa lösningar där idrott, musik, film och teater används som metoder för att bygga vänskap över språk- och nationsgränser.
Det är dags att vända blad och komma bort från den negativa diskussion som talar om tvång, och i stället fokusera på möjligheterna och nyttan av studier i svenska. Nu ska vi gå från tal till handling, och genomföra de många goda förslag som lagts fram i olika arbetsgrupper och utredningar.
Grundlagen slår fast att finskan och svenskan är landets nationalspråk. Språklagstiftningen ger båda språken ett starkt skydd och båda språkgrupperna samma rättigheter. Teori och praktik fungerar tyvärr inte alltid lika bra. Folktinget har under de senaste åren systematiskt närmat sig de olika ministerierna. Vi har träffat ministrar och ansvariga tjänstemän vid Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finansministeriet och Inrikesministeriet. I början av veckan träffade vi kanslichefen vid Inrikesministeriet för att diskutera brister och lösningsmodeller i fråga om utbildning och betjäning inom polisväsendet, gräns- och sjöbevakningsväsendet och nödcentralerna. I allmänhet har Folktinget bemötts konstruktivt och positivt och vi har också sett att besöken haft en konkret effekt. Folktinget har också under det gångna året gett utlåtanden och hörts av ministerier och riksdagen i många aktuella lagförändringar och reformer. Tack vare ett sakkunnigt och aktivt kansli och hängivna förtroendevalda har både träffar och skrifter gett ett bra resultat.
Senaste vecka ordnade Folktinget i samarbete med Sverigefinländarnas delegation och Finlands ambassad i Stockholm ett lyckat seminarium om den finska skolan i Sverige och den svenska skolan i Finland. För tredje året i rad träffades föreningar, myndighetsrepresentanter och politiker för att tillsammans diskutera metoder och åtgärder för att stärka Sverigefinländarnas möjligheter att använda och få service på finska i Sverige. Folktingets stöd till Sverigefinländarna har uppskattats och samarbetet har utvecklats och konkretiserats. I år deltog bl.a. undervisningsministerns statssekreterare i seminariet och flera tjänstemän från departement och kommuner samt riksdagsledamöter representerande fyra partier.
Slutligen vill jag ännu berätta om hur arbetet med Folktingets integrationsforum har utvecklat sig. Forumet har upplevts som nyttigt då det möjliggör för medlemmarna att träffas och utbyta tankar om vad som är problematiskt och vilka åtgärder som behövs för att förbättra situationen med svenskspråkig integration. De största problemen berör informationsspridningen, t.ex. hur kommunerna informerar och möjliggör för barn i invandrarfamiljer att gå i svenskt daghem och svensk skola, hur arbets- och näringsbyråerna informerar om svenskspråkig integrationsutbildning och beaktar invandrarnas individuella behov och önskemål, hur myndigheterna följer upp arbetsplatsstatistiken för att visa på sysselsättningsmöjligheter för dem som integrerats på svenska och hur utländska studerande och olika invandrargrupper ges möjlighet till språkundervisning som beaktar personernas individuella kunskapsnivå och inlärningsförutsättningar.
Det är helt uppenbart att det finns utmaningar och behov av att förenhetliga, koordinera och befrämja integrationen av invandrare på svenska. Folktinget har enligt mitt tycke en given uppgift i att vara med om att utveckla och underlätta integrationen på svenska.
Ärade Folktingsdelegater,
Mycket har skett sedan vår session i Helsingfors för ett år sedan. Och vi har en intressant, utmanande och spännande tid framför oss. Finland är inte färdigt. Jag vill tacka alla för ett innehållsrikt och aktivt verksamhetsår. Som det heter på rikssvenska – gör skillnad – Folktinget har gjort skillnad och skall fortsätta med det.
Med dessa ord förklarar jag Folktingssessionen öppnad.