Allmänt
Finland är ett tvåspråkigt land. I grundlagens 17 § stadgas om rätten till eget språk och egen kultur. I paragrafen fastslås att landets nationalspråk är finska och svenska och att det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder
För den svenskspråkiga befolkningen är utbildning på det egna språket en förutsättning för att hålla språket och kulturen levande. Utbildningen på det egna språket skall omfatta all utbildning från förskola till vuxenutbildning.
För att den svenskspråkiga utbildningen skall kunna utvecklas på bästa möjliga sätt bör den behandlas som en helhet dvs. ”landskapet Svenskfinland”. På så sätt underlättas planeringen av de särskilda utbildningsbehoven.
Åtgärdsprogram för utbildningsmässig jämlikhet
Folktinget framhåller vikten av möjligheten till jämlik utbildning på alla stadier för bägge språkgrupperna.
Mål för utbildningsutbudet 2016
I utkastet till utvecklingsplan ingår endast nationella mål för utbildningsutbudet 2016.
Folktinget anser det synnerligen viktigt att påbörjarmålen för den svenskspråkiga yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen införs i utvecklingsplanen.
Nationell språkstrategi
Enligt planen ska Undervisnings- och kulturministeriet under år 2012 bereda en språkstrategi, där man fastställer mål och sätt att förverkliga en mångsidigare nationell språkreserv.
Folktinget understryker vikten av att denna språkstrategi beaktar den svenskspråkiga befolkningens rätt till utbildning och samhällsservice på svenska och att man genom strategin strävar till lösningar som befrämjar denna rätt.
Timfördelningen förnyas
Statsrådet ska ta ställning till förnyandet av timfördelningen inom den grundläggande utbildningen på våren 2012. Undervisningsministern har i augusti 2011 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att göra upp förslag till ny timfördelning inom den grundläggande utbildningen. I arbetsgruppen, som består av tjänstemän, saknas svensk representation.
Folktinget anser att arbetsgruppen omedelbart bör kompletteras med en svenskspråkig medlem. Förslaget till ny timfördelning bör beakta behovet av att tidigarelägga svenskundervisningen i de finska skolorna.
Elevvården utvidgas
Folktinget understöder planens mål om utvidgad elevvård och anser att lagen bör stiftas med det snaraste.
Utvecklandet av studentexamen
Folktinget framhåller vikten av att då studentskrivningarna förnyas till e-form bör det ske parallellt för båda språkgrupperna.
Folktinget anser att studentexamen ska ha som uppgift att mäta den allmänbildande utbildningen till vilken även språken hör.
Högskolornas strukturella utveckling påskyndas
I utkastet till utvecklingsplan ingår en punkt om bildande av ett Konstuniversitet genom att sammanslå Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan från och med år 2013.
Folktinget kräver att man i den fortsatta beredningen av det nya Konstuniversitetet både i regelverket och i praktiken beaktar behovet av undervisning på svenska. Folktinget utgår från att det också i övrigt skapas garantier för att verksamheten förblir tvåspråkig.
Lärarna och övrig personal
I planen konstateras att för att Finland också i fortsättningen ska vara en av världens mest kunniga nationer förutsätter det att man kontinuerligt utvecklar lärarutbildningen och att man tryggar tillgången till en kompetent och yrkeskunnig lärarkår.
Folktinget önskar framhålla att tillgången till svenskspråkig undervisningspersonal bör garanteras i hela landet. Framför allt behovet av yrkeslärare är stort, men brist råder också på ämneslärare, speciallärare och barnträdgårdslärare.
Folktinget anser det ytterst viktigt att den yrkespedagogiska forskningen stärks på den svenska sektorn.
Folktinget konstaterar att lärarfortbildningen bör ges klara mål och bättre verksamhetsförutsättningar. Det vore viktigt att grundutbildningen och fortbildningen kunde stöda varandra bättre än idag.
Svenska Finlands folkting
Christina Gestrin
Ordförande
Anders Björklöf
Bitr. folktingssekreterare