Allmänt
Enligt propositionen är avsikten att förtydliga och samla alla stadganden som nu tillämpas inom småbarnspedagogiken till en lag om småbarnspedagogik. Småbarnspedagogiken blir en allt tydligare del av utbildningssystemet och personalens utbildning avspeglas i de nya yrkesbeteckningarna som definieras i lagen.
Anordnande av småbarnspedagogik
Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen bildar en enhetlig, kontinuerlig verksamhet där småbarnspedagogiken är en del av utbildningssystemet. För att trygga de språkliga rättigheterna och för att uppnå en enhetlighet i utbildningslagstiftningen anser Folktinget att skrivningarna om språk i förslag till lag om småbarnspedagogik §§ 5 och 8 bör förtydligas så att de motsvarar andan i lagen om grundläggande utbildning §§ 4 och 10.
§ 5 Kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik
Folktinget yrkar på att 5 § förtydligas med en skrivning som betonar att de tvåspråkiga kommunerna bör ordna småbarnspedagogik separat för vardera språkgruppen (jämför lagen om grundläggande utbildning 4 §: ”En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen).
§ 8 Språk inom småbarnspedagogiken
I paragrafens andra moment sägs att tvåspråkiga kommuner och i samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner ska småbarnspedagogik ordnas på kommunens och samkommunens båda språk så att ”serviceanvändaren blir betjänad på det språk han eller hon väljer”, antingen finska eller svenska.
Uttrycket ”serviceanvändaren blir betjänad på det språk han eller hon väljer” är enligt Folktinget inte lämpligt av följande orsaker: det bör tydligt framgå att den så kallade ”servicen” uttryckligen handlar om småbarnspedagogik (serviceanvändare ersätts förslagsvis med brukare av småbarnspedagogik), att ordvalet betjänad inte är adekvat i sammanhanget (det handlar om undervisning) samt att det bör tydligt framkomma att det är vårdnadshavaren som beslutar om språkalternativ för sitt barn. Folktinget föreslår därför följande formulering: "Brukare av småbarnspedagogik får undervisning på det språk vårdnadshavaren väljer, antingen finska eller svenska".
Folktinget yrkar vidare på att undervisningsspråket definieras det vill säga att en skrivning om undervisningsspråk (jämför med lagen om grundläggande utbildning 10 § 1 mom) samt ett tillägg om att tvåspråkiga barn ska få småbarnspedagogik på det språk som vårdnadshavaren väljer för sitt barn tas in i paragrafen.
Informationsresurs för småbarnspedagogiken
I propositionen § 65 sägs ”i detta kapitel föreskrivs om informationsresursen inom småbarnspedagogiken, de uppgifter som ska registreras där, om förmedling av sådana uppgifter och om digitala tjänster i anslutning till den”. I propositionen finns allmänna stadganden om informationsresursen, men om de digitala tjänsterna finns ingen specifik information.
Beträffande digitala tjänster förutsätter Folktinget att
• att digitala tjänster ska fungera likvärdigt på de båda nationalspråken svenska och finska,
• att det genast från början, det vill säga då digitala tjänster planeras och utvecklas, bör finnas klara strategier för hur de digitala systemen ska byggas upp så att de båda språkgruppernas rätt till service och information på det egna språket tillgodoses,
• att de båda språkversionerna av en digital tjänst ska skapas samtidigt och,
• att den digitala tjänsten kan tas i bruk vid samma tidpunkt för de båda språkgrupperna.
Helsingfors, den 18 mars 2018
SVENSKA FINLANDS FOLKTING
Markus Österlund
folktingssekreterare
Camilla Grundström
sakkunnig