Skrivelse om språkliga konsekvensbedömningar i lagberedningen

31.12.2018 kl. 09:30
Folktinget har sänt en skrivelse om språkliga konsekvensbedömningar i ministeriernas lagstiftningsarbete till understatssekreterare Timo Lankinen på statsrådets kansli

Understatssekreterare Timo Lankinen,
Statsrådets kansli              

Bästa Timo Lankinen,

Svenska Finlands folkting vänder sig till er gällande konsekvensbedömningarna av lagförslag i ministeriernas lagstiftningsarbete, särskilt gällande bedömningar av språkliga konsekvenser. Folktingets högsta beslutande organ antog vid sin session år 2018 en motion om att Folktinget bör uppmärksamma statsrådet på dessa frågor.

I denna skrivelse föreslår Folktinget att rådet för bedömning av lagstiftningen vid statsrådets kansli får en stärkt roll genom att rådets sammansättning breddas med en expert på språklagstiftningen. Vi ser detta som ett led i arbetet med att förbättra kvaliteten på lagberedningen med avseende på individens språkliga rättigheter och tillgodoseendet av dessa.

Justitiekansler Tuomas Pöysti har konstaterat att det moderna synsättet på de grundläggande fri- och rättigheterna innebär att man fokuserar på individen. Men detta synsätt omfattar också en mera vidsträckt synvinkel, där man identifierar risker och strukturer som eventuellt kan medföra problem för tillgodoseendet av individens rättigheter (Justitiekanslerns i statsrådet berättelse för år 2017, s. 24).

Folktinget hänvisar till att språkliga rättigheter och skyldigheter ska ha en central ställning i beredningen av lagar samt författningar på lägre nivå. Ministeriernas beredning bör grundligt bedöma de språkliga konsekvenserna av olika alternativa förslag och välja de förslag som tryggar svensk- och finskspråkiga personers språkliga rättigheter enligt lika grunder. Justitieministeriets anvisning om bedömning av språkliga konsekvenser (46/2016) är av central betydelse för detta ändamål.

Folktinget fäster för egen del stor uppmärksamhet vid bedömningen av språkliga konsekvenser i reformprojekt och lagförslag, när vi ger utlåtanden till ministerier och riksdagens utskott. Dessa konsekvensbedömningar varierar emellertid till form och innehåll i regeringens propositioner, och det saknas ofta en sakenlig bedömning av konsekvenser för de språkliga rättigheterna. Till följd av detta finns det en risk för att information av väsentlig betydelse inte finns tillhanda under beredningsprocessen, vilket kan resultera i beslut som till och med försämrar tillgången till tjänster på svenska.

Under de senaste åren har riksdagen behandlat flera reformer, som med stor säkerhet får konsekvenser för den svenskspråkiga befolkningens rätt till tjänster på sitt eget språk. Dessa är bland annat:

  • den sk. jourreformen, där den svenskspråkiga majoritetsbefolkningen i landskapet Österbotten är hänvisade till Södra Österbottens centralsjukhus i Seinäjoki för omfattande jour dygnet runt
  • tingsrättsreformen, som leder till att tre tvåspråkiga tingsrätter läggs ner och majoritetsspråket vid Österbottens tingsrätt ändras från svenska till finska
  • valfrihetsreformen som, om den antas, leder till att serviceproducenternas språkliga skyldigheter blir otydligare och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna kan försvåras, i synnerhet i glesbygden
  • landskapsreformen som, om den antas, leder till att den svenskspråkiga befolkningens demokratiska rättigheter försämras och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna försvåras i de tvåspråkiga landskap där minoritetens språk är svenska.

Regeringens beslut om att tillsätta ett organ för att förbättra kvaliteten på lagberedningen och särskilt konsekvensbedömningarna var därför en viktig markering. Folktingets förvaltningsutskott och social- och hälsopolitiska utskott hade förmånen att höra Leena Linnainmaa, som är vice ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen, som sakkunnig vid ett möte i februari 2018. Folktingets utskott lyfte vid detta möte starkt fram behovet av grundliga språkliga konsekvensbedömningar i lagberedningen.

Folktinget hänvisar till att rådet i sin verksamhet främst har tagit ställning till bedömningar av ekonomiska konsekvenser i regeringens propositioner. Utöver detta vore det enligt Folktingets mening angeläget att rådet som nytt insatsområde tar ställning till bedömningar av språkliga konsekvenser utifrån justitiekanslerns ställningstagande i denna skrivelse och justitieministeriets anvisning för samma ändamål.

Med hänvisning till detta föreslår Folktinget:

- att statsrådet, när det tillsätter rådet för bedömning av lagstiftningen inför nästa verksamhetsperiod, utser en expert på språklagstiftningen till medlem i rådet

- att rådet fastställer i sin arbetsordning att ställningstaganden om språkliga konsekvensbedömningar i regeringens propositioner, och vid behov i andra typer av författningar, utgör ett särskilt insatsområde i rådets verksamhet.

Helsingfors den 31 december 2018  

SVENSKA FINLANDS FOLKTING

Thomas Blomqvist, ordförande                                   

Markus Österlund, folktingssekreterare

Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden