Utlåtande om nationell strategi för psykisk hälsa

14.11.2019 kl. 16:04
Folktinget har gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till nationell strategi för psykisk hälsa.

Hänvisning: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande, daterat 25.9.2019, STM/2776/2018

Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag ställning till förslaget med avseende på språkliga rättigheter.

Utlåtandet är strukturerat i enlighet med den elektroniska blankett som remissinstanserna ombetts fylla i. 

1) Riktlinjerna för området psykisk hälsa

1. Psykisk hälsa som kapital
Folktinget föreslår följande tillägg (understreckat) 
- punkt 7: Trygga förutsättningarna för civilsamhället, frivilliga och organisationer att ordna verksamhet som stöder den psykiska hälsan för olika befolkningsgrupper.
- punkt 8: Säkerställa att kommunerna arbetar omfattande och förvaltningsövergripande för att främja psykisk hälsa och nykterhet som en del av arbetet för att främja välbefinnande och hälsa. Betona vikten av att tvåspråkiga kommuners arbete sker på både finska och svenska. 
- punkt 9: Inleda forsknings- och utvecklingsverksamhet för att reda ut hur man värnar om det psykiska hälsokapitalet när samhället och omgivningen förändras. Trygga förutsättningarna för forskning- och utvecklingsverksamhet på både finska och svenska, samt säkerställa att väsentliga forskningsresultat översätts till svenska (och finska vid behov).  

2.Hur barns och ungas psykiska hälsa byggs upp i vardagen
Folktinget föreslår följande tillägg 
- punkt 1: Vid behov på legislativ väg skapa en struktur för att utveckla, införa, förankra, upprätthålla och uppdatera effektiva metoder för praktisk hjälp till familjerna, familjeförmåner och stöd för föräldraskapet. Erbjuda rätt stöd för det utvecklingsskede barn eller unga befinner sig i. Stödet bör erbjudas i deras närmaste omgivning på deras eget språk (finska eller svenska), till exempel i småbarnspedagogiken, skol- och studiemiljöerna samt social- och hälsotjänsterna. Till ett omfattande stöd hör också stöd för föräldrarnas parrelationer. Förbättra tillgången till både finsk- och svenskkunnig personal genom utbildnings- och personalpolitiska åtgärder.
- punkt 5: Garantera barn och unga mångsidiga möjligheter till kultur- och fritidsaktiviteter enligt sina egna intressen och oberoende av socioekonomisk ställning, vid behov genom författningar och bindande kvalitetskriterier.
- punkt 7: Säkerställa tillräckliga resurser för främjandet av psykisk hälsa på rådgivningsbyråer, i elev- och studerandevården och inom övrig service på basnivå för barn och unga och ett samordnat samarbete mellan yrkesgrupperna. Utöver förebyggande arbete bör de erbjuda korta interventioner som behövs i krissituationer. Förbättra tillgången till både finsk- och svenskkunnig personal genom utbildnings- och personalpolitiska åtgärder. Beakta den särskilda situationen för yrkesgrupper med svenskspråkiga klienter, exempelvis skolkuratorer som ambulerar mellan olika skolor, när resurserna säkerställs. 

3. Rätt till psykisk hälsa
Folktinget föreslår följande ändringar för att förbättra språket i punkt 6: 
Fastställa åtgärder för att trygga rätten för personer med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik att delta i studier och arbete enligt förmåga. Utvidga och etablera handlingsmodeller som stärker studie- och arbetslivsfärdigheterna och ökar deltagandet i arbetslivet.

4. Omfattande tjänster enligt människors behov
Folktinget föreslår att följande punkt läggs till i listan i rutan på s. 19: 
Tjänsterna motsvarar människors behov när man förvissar sig om att de finns på både finska och svenska i tvåspråkiga kommuner.

Folktinget föreslår följande tillägg och ändringar 
- punkt 5: Förbättra tillgången till psykosociala behandlingar och interventioner och organisera den regionalt (inom samarbetsområdena) efter behov. Kompetens- och stödcentren för de mest krävande tjänsterna för barn och unga samordnar tillgången till evidensbaserad vård och sprider evidensbaserad psykosocial vård och interventioner i ett koordinerat samarbete inom regionen. Skapa ett riksomfattande samarbete för att genom samordning säkra tillgången till motsvarande tjänster på svenska. 
- punkt 6: Inom social- och hälsovården införa evidensbaserade metoder inom främjande och förebyggande arbete samt behandling och rehabilitering och bedöma deras effekt i Finland.
-  punkt 9: I lagstiftningen om upphandling beakta vikten av samordnade, kontinuerliga och högkvalitativa tjänster. Behovet av kontinuitet och rehabiliterande effekter framhävs särskilt i boendet och i stödet i vardagen. Behovet av tjänster på klientens eget språk framhävs särskilt inom den psykiatriska vården.   

5. Gott ledarskap i psykisk hälsa
Folktinget föreslår följande tillägg och ändring till
- punkt 3: Inrätta en digital två- eller flerspråkig informationsresurs med verktyg för effektivt främjande och förebyggande arbete. 
- punkt 6:  Göra kunskapsbasen och informationsresurserna mer tillgängliga så att man bättre kan bedöma det verkliga behovet av tjänster i stället för anlitandet av dem. Som utgångspunkt behövs information om utbredningen av olika former av psykisk ohälsa i olika språk- och befolkningsgrupper och regionalt. 

2) Program för självmordsprevention
Folktinget föreslår följande tillägg till åtgärd 11: 
Det inrättas ett samtalsstöd på nätet som är tillgängligt dygnet runt och som tjänsteleverantörerna i sociala medier åläggs att hänvisa suicidala kunder till. Samtalsstödet ges åtminstone på finska och svenska.

3) Indikatorer för riktlinjerna för området psykisk hälsa
- Inom ramarna för uppföljning av strategin vore det nyttigt att även behandla hur de olika åtgärderna har förverkligats för olika språk- och befolkningsgrupper. Eftersom språket är ett viktigt redskap inom arbetet med psykisk hälsa, är tillgången till tjänster på eget språk (finska och svenska), inte bara en lagstadgad rättighet utan ofta en förutsättning för att tjänsterna är effektiva och motsvarar klientens behov.

4) Andra iakttagelser och kommentarer
- Den svenskspråkiga befolkningen är geografiskt utbredd, vilket innebär att det svenskspråkiga befolkningsunderlaget inom den psykiatriska vården är relativt litet i de flesta tvåspråkiga kommuner. Samtidigt är tillgången till svenskkunnig personal bland annat inom den psykiatriska vården bristfällig. För att säkra tillgången till tjänster på svenska behövs därför ett intensivare samarbete mellan kommuner, vilket bör beaktas i det fortsatta arbetet med strategin för psykisk hälsa. 
- För att förbättra tillgången till svenskspråkiga tjänster kunde e-tjänster, chattar och annan e-service på distans vara en lösning, i synnerhet för unga. När digitala lösningar planeras är det viktigt att samtidigt planera dem på både finska och svenska.

Som allmänna iakttagelser vill vi även betona vikten av 
- att det i kommunerna finns svenskspråkig information om preventiva åtgärder, olika vårdalternativ och vårdsituationer, riktad både till personer med psykisk ohälsa och deras närstående samt till nyblivna föräldrar.
- att kommunerna planerar sin verksamhet så att det vid behov finns tillgång till svenskspråkiga vårdteam i situationer som kräver multiprofessionellt samarbete. 

Den svenska översättningen av utkastet till strategi för psykisk hälsa är tidvis klumpig och innehåller begrepp som är föråldrade eller som är direkta översättningar från finskan. Eftersom denna strategi kommer att ligga som grund för fortsatt arbete, är det viktigt att texten är tydlig och att alla begrepp och definitioner är korrekta och uppdaterade. Vi föreslår därför att den svenska översättningen av den slutgiltiga strategin språkgranskas. 


Vänligen,
Helsingfors, 28.10.2019

Sandra Bergqvist                 
Folktingsordförande        

Markus Österlund 
Folktingssekreterare        

Johanna Lindholm
Sakkunnig