Utlåtande om förslag till ändringar i äldreomsorgslagen 

18.11.2019 kl. 11:32
Folktinget har gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till regeringsproposition om ändringar i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslagen).

Hänvisning:STM070:00/2019

I utkastet föreslås bestämmelser om mätare som ska användas vid utredning och bedömning av äldre personers servicebehov. Dessutom föreslås bestämmelser om personaldimensionering.

Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag ställning till förslaget med avseende på språkliga rättigheter. Utlåtandet är strukturerat i enlighet med den elektroniska blankett som remissinstanserna ombetts fylla i på webbplatsen utlatande.fi. 

Remissinstanserna har ombetts ta ställning till ett flertal frågor, av vilka Folktinget besvarar följande:

Dimensionering av personalen
- Anser ni att det föreslagna sättet att beräkna dimensioneringen fungerar i praktiken? 
Personaldimensioneringen torde vara lämplig. I tvåspråkiga kommuner är det viktigt att komma ihåg skyldigheten att ordna äldreomsorg på både finska och svenska. Tillgången till svenskkunnig personal är redan i nuläget en utmaning i många kommuner och dimensioneringen kommer troligtvis att göra utmaningen större. Om en verksamhetsenhet har svenskspråkiga klienter bör man säkerställa att det i varje arbetsskift finns svenskkunnig personal med lämplig utbildning. Klienter i livets slutskede bör garanteras en skötare som talar klientens språk finska eller svenska.      

Nationell bedömnings- och uppföljningsmätare för funktionsförmåga och servicebehov (vårdberoende)

Det föreslås att RAI-systemet ska användas som nationell bedömnings- och uppföljningsmätare för funktionsförmåga och servicebehov (vårdberoende). Av befintliga, moderna bedömningsverktyg har RAI-systemet nämligen bedömts lämpa sig bäst för bedömning av sambandet mellan personaldimensionering och klienternas behov.

- Vad bör man ta hänsyn till när RAI-systemet tas i bruk? 
Eftersom RAI-systemet används när man tillsammans med klienten utreder dennas funktionsförmåga och servicebehov, är det en förutsättning att RAI-instrumenten finns att tillgå på både finska och svenska för att utredningen ska vara effektiv och ändamålsenlig. För att resultatet entydigt ska kunna tolkas förutsätts att personalutbildning i RAI-systemet ges på både finska och svenska.

Andra synpunkter
Inom social- och hälsovården är språket av stor betydelse. Klientens lagstadgade språkliga rättigheter är tryggade i grundlagen och tydligt definierade i äldreomsorgslagen, socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen samt i lagen om patientens ställning och rättigheter och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.  

En fungerande kommunikation mellan klient och personal är en förutsättning för en väl utförd utredning av klientens servicebehov, för tjänster som motsvarar klientens behov och för klientens välbefinnande. När det gäller social- och hälsotjänster för äldre förstärks ofta språkets betydelse. Till exempel försvagas ofta kunskaperna i andra språk än modersmålet för personer som har en minnessjukdom. Därför är det viktigt att även den språkliga miljön och kulturen tas i beaktande när äldreomsorgen och i synnerhet boendeverksamheten planeras. 

I utkastet till regeringsproposition finns ett kapitel (1.4) om regeringsprogrammets innehåll. I regeringsprogrammet har man lyft upp vikten av klientens språkliga rättigheter inom äldreomsorgen och konstaterat att ”Tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna ska tryggas i alla tjänster för äldre.” Det är viktigt att regeringens intentioner lyfts fram även i denna regeringsproposition, eftersom lagändringar har betydelse för tillgången till tjänster för äldre på deras eget språk. 

I utkastet till regeringsproposition finns ett kapitel (2.1) om lagstiftning och praxis. I kapitlet behandlas bland annat grundlagens och substanslagarnas bestämmelser. Eftersom klienternas språkliga och kulturella rättigheter är mycket viktiga inom social- och hälsovården, vore det bra att åtminstone nämna 17 § i grundlagen om rätt till eget språk och egen kultur, men gärna även substanslagarnas språkbestämmelser eftersom de har en stor betydelse när tvåspråkiga kommuner ordnar social- och hälsotjänster.   

I utkastet till regeringsproposition finns ett kapitel om konsekvenser för de språkliga rättigheterna (4.4.6). Folktinget anser att det är väldigt bra att det i utkastet till proposition gjorts en bedömning av de språkliga konsekvenserna, eftersom språket spelar en så stor roll inom äldreomsorgen. Med hänvisning till regeringsprogrammets skrivningar och till justitieministeriets Anvisning för bedömning av språkliga konsekvenser (46/2016), framhåller vi emellertid att en grundligare bedömning bör göras. I bedömningen konstateras att utmaningarna att rekrytera svenskspråkig arbetskraft kan bli större, när behovet av arbetskraft snabbt växer. Det här är en utmaning som finns inom hela social- och hälsovården och som kräver en systematisk utredning av tillgången och efterfrågan på svenskkunnig arbetskraft. Vi föreslår att konsekvensbedömningen kompletteras med att uppmärksamma behovet av en dylik utredning. Vi föreslår också att bedömningen kompletteras med en redogörelse för hur stor del av RAI-systemet som finns att tillgå på svenska och hur stor del som bör skaffas, så att tillgången till olika RAI-instrument säkerställs på både finska och svenska. 


Vänligen,
Helsingfors, 14.11.2019

Sandra Bergqvist                 
Folktingsordförande        

Markus Österlund 
Folktingssekreterare        

Johanna Lindholm
Sakkunnig    
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250