Utlåtande om kommunernas roll som tjänsteproducenter

22.11.2019 kl. 16:12
Folktinget har gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet om utkastet till utredning om kommunernas roll som tjänsteproducenter.

Hänvisning: begäran om utlåtande, daterat 8.11.2019, dnr VN/8868/2019

UTLÅTANDE

Remissinstanserna har ombetts att särskilt ge sina synpunkter på de presenterade modellernas konsekvenser för kommunens och landskapets roller och för de nuvarande tjänsteproducenterna. 
Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag ställning till modellerna med avseende på språkliga rättigheter och besvarar därför endast vissa frågor. Utlåtandet är strukturerat i enlighet med den elektroniska blankett som remissinstanserna ombetts fylla i. 


Modell 1 – Kommunen har på basis av sin allmänna kompetens rätt att producera tjänster med egen skattefinansiering
 

Kommunen har på basis av sin allmänna kompetens rätt att producera tjänster med egen skattefinansiering. Landskapet betalar då inte ersättning för den producerade tjänsten och tjänsten är också åtskild från landskapets organiseringsansvar och tjänsteproduktion. Tjänsterna är i detta fall extra tjänster som kommunen erbjuder sina egna kommuninvånare och som inte omfattas av det i lag föreskrivna offentliga organiseringsansvaret.

Fritt formulerade kommentarer om modell 1:

När det gäller tillgången till social- och hälsotjänster på svenska, kan denna modell bidra till att förbättra tillgången till service, till exempel i tvåspråkiga skärgårdskommuner med långa avstånd. Ett samarbete mellan kommunerna bör i så fall också möjliggöras för att vid behov säkerställa ett tillräckligt befolkningsunderlag.  

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett tvåspråkigt landskap har skyldighet att säkerställa tillgången till service på både finska och svenska. Även om landskapet har det lagstadgade ansvaret, får modellen inte leda till att det praktiska ansvaret för den svenskspråkiga servicen i vissa områden överförs till kommunerna. Kommunernas rätt att producera tjänster kan försvaga incitamentet för landskapet att säkerställa service på båda språken i tvåspråkiga kommuner och i synnerhet i glesbebyggda områden. 

Modell 2 - Kommunen har lagstadgad skyldighet att producera vissa bestämda tjänster
 

I modellen har kommunen en lagstadgad skyldighet att producera särskilt fastställda social- och hälsovårdstjänster inom ramen för landskapets organiseringsansvar. Då utfärdas bestämmelser om de ersättningar som ska betalas till kommunerna genom lag. I detta fall har landskapet inte rätt att hindra kommunen att producera tjänster, och kommunerna har inte rätt att avstå från att producera tjänster.

Fritt formulerade kommentarer om modell 2:
 

Modellen är problematisk ur jämlikhetssynvinkel eftersom kommunernas förutsättningar att producera tjänster är varierande och i synnerhet när det gäller tjänster på svenska. Om modellen införs är det viktigt att beakta kostnaderna för att servicen i kommunerna ska planeras och produceras på både finska och svenska. Det bör även finnas en möjlighet till samarbete över kommungränser för att säkerställa tillgången på service på svenska.

Modell 3 - Kommunen har rätt att i uppgifter som anges i lag producera tjänster utan att landskapet har prövningsrätt i fråga om kommunens roll.
 

I modellen har kommunen rätt att producera tjänster inom i lag angivna uppgifter enligt nationellt fastställda kriterier eller i vissa i lag angivna uppgifter utan att landskapet har prövningsrätt i fråga om kommunens roll som tjänsteproducent. I denna modell finansierar landskapet tjänsterna enligt nationellt fastställda kriterier som anges i lag.

Fritt formulerade kommentarer om modell 3:
 

När det gäller tillgången till social- och hälsotjänster på svenska, kan denna modell bidra till att förbättra tillgången till vissa serviceformer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett tvåspråkigt landskap har skyldighet att säkerställa tillgången till service på både finska och svenska i hela området. Kommunernas rätt att producera tjänster kan försvaga incitamentet för landskapet att säkerställa service på båda språken i glesbebyggda områden. 
Modellen är samtidigt problematisk ur jämlikhetssynvinkel, eftersom kommunernas förutsättningar att producera tjänster är varierande och i synnerhet när det gäller tjänster på svenska. Ur språklig synvinkel är det av stor betydelse hur de nationellt fastställda kriterierna utformas. Det bör ingå krav om att landskapet ska finansiera utvecklingen, planeringen och produktionen av tjänster på både finska och svenska i tvåspråkiga kommuner.
        
Modell 4 - Kommunen har möjlighet att producera tjänster enligt ett avtal som ingås med landskapet. 
 

Kommunen har möjlighet att producera tjänster enligt landskapets prövning och ett avtal som ingås med landskapet. Ersättningen bestäms enligt avtalet.

Fritt formulerade kommentarer om modell 4:
 

Modellen skulle möjliggöra ett samarbete som inom vissa områden kunde förbättra tillgången till service på svenska, förutsatt att det finns resurser för planeringen av samarbetet även när det gäller service på svenska. Med tanke på de tvåspråkiga kommunernas och landskapens olika förutsättningar att producera svenskspråkiga tjänster, ger denna modell mest flexibilitet och möjligheter att ta geografiska olikheter i beaktande. Ett dylikt samarbete mellan flera landskap (inom olika specialupptagningsområden, inte endast inom samma område) skulle också bidra till en bättre planering av och tillgång till specialtjänster på svenska. 

Med tanke på tillgången till tjänster på svenska i de tvåspråkiga landskapen, förespråkar Folktinget att kommunernas roll som tjänsteproducent definieras i enlighet med modell 4. För att vid behov möjliggöra kommuners tjänsteproduktion med egen skattefinansiering bör modellen kombineras med modell 1. 


Helsingfors, 22.11.2019

Sandra Bergqvist         
Folktingsordförande        

Markus Österlund         
Folktingssekreterare        

Johanna Lindholm
Sakkunnig    
 

Stöd Folktinget  

Svenska Finlands folkting
Snellmansgatan 13 A
00170 Helsingfors

folktinget@folktinget.fi
+358 (0)9 6844 250