Våren blev helt annorlunda än vad vi alla kunnat tänka oss. På en kort tid har vi fått anpassa oss till helt nya vanor och handlingsmönster. Nu då samhället så småningom öppnar upp igen är det de nya handlingsmönstren vi ska ta med oss. Vi kommer inte att gå tillbaka till den vardag vi levde i början av året, utan vi går mot en ”ny vardag” med nya förhållningssätt.
Under våren har hela samhället tagit ett digitalt jättekliv och förhållningssättet till digitala hjälpmedel har förändrats. Då kunderna försvann från de fysiska butikerna var det många företag som utvecklade sina webbutiker för att anpassa sig till den nya situationen. Även undervisningen anpassade sig snabbt till en ny digital vardag. Inom många branscher har man även insett att det går alldeles bra att jobba digitalt. Man har hittat nya sätt att jobba och nya möjligheter har skapats. Till exempel, personer som annars kan ha svårt att delta i möten och evenemang kan nu delta utan problem. Platsoberoende är nu ett centralt begrepp.
Möjligheterna är många då det kommer till digitala hjälpmedel och lösningar. Vi är i en brytningsfas där samhället förändras och förlegade handlingsmönster ersätts med nya – i många fall digitala lösningar. Varför inte tänka i de banorna också då det handlar om utvecklingen av svenskspråkig service.
De senaste åren har Folktinget i många fall varit tvunget att fungera som vakthund och skälla till varje gång som svenskan glöms bort eller förbises i samhällstjänster. Här hoppas jag på en förändring. Det ska inte handla om att ständigt behöva påpeka om det språkliga rättigheterna, utan de ska gå att skapa en vardag där dessa utgör utgångsläget.
Hur kunde vi då använda digitala lösningar för att uppnå en sådan vardag? Kunde man till exempel språkkoda telefonabonnemang så att man direkt kommer till rätt servicelinje? Eller språkkoda patienter så att man kopplas ihop med språkkunniga läkare? Genom sådana lösningar dirigeras kunden in på rätt spår från första början, istället för att behöva ”klicka sig fram i systemet”. Likt sociala medier, som använder sig av algoritmer för att skapa riktad reklam, skulle det skapas riktad service på rätt språk.
Ses de språkliga rättigheterna som ett utgångsläge och tas i beaktande redan i utvecklingsfasen, kunde digitaliseringen rentav ses som en möjlighet att de facto få svensk service. På ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Möjligheten till svensk service ska inte behöva vara beroende av enskilda personer i andra ändan luren, utan systemet i sig ska kunna styra kunden rätt.
Det är nu vi måste anpassa oss till digitaliseringens frammarsch, vara lyhörda för möjligheterna och aktivt delta i utvecklingen av framtidens tjänster. Den som bäst lyckas anpassa sig till den nya vardagen är också den som bäst klarar av förändringen.