Utlåtande om digitalisering och informationshantering

05.10.2020 kl. 11:22
Folktinget har gett ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet gällande prioriteringarna för digitaliseringen och informationshanteringen inom social- och hälsovården.

Mottagare:     specialsakkunnig Mikko Huovila
specialsakkunnig Riikka Vuokko
specialsakkunnig Anna Kärkkäinen
assistent Sini Tuovinen

Ärende:    Rundfråga om prioriteringarna för digitaliseringen och informationshanteringen inom social- och hälsovården de närmaste åren, 14.9.2020


UTLÅTANDE

Social- och hälsovårdsministeriet har begärt svar på en webropol-enkät om prioriteringarna för digitaliseringen och informationshanteringen inom social- och hälsovården de närmaste åren. Folktinget har inte fått begäran, men vi vill ändå ge ett utlåtande, eftersom det är viktigt att framföra kommentarer som berör de språkliga rättigheterna redan i ett tidigt skede av ministeriets beredningsarbete. 

Folktinget tar i enlighet med sitt lagstadgade uppdrag (lagen om Svenska Finlands folkting (1331/2003)) ställning till hur de språkliga rättigheterna bör beaktas i den fortsatta beredningen av prioriteringarna för digitaliseringen och informationshanteringen.

Eftersom Folktinget inte är en serviceproducent inom social- och hälsovården, kan vi inte ta ställning till de specifika frågor som webropol-enkäten innehåller. Vi framför istället våra kommentarer i detta utlåtande. 

Beaktande av språkliga rättigheter i planeringen av digitalisering och informationshantering
Statliga myndigheter och andra tvåspråkiga myndigheter har en lagstadgad skyldighet att erbjuda likvärdiga digitala lösningar på finska och svenska inom social- och hälsovården. Skyldigheten grundar sig bland annat på språklagen (423/2003), den tidigare socialvårdslagen (710/1982), hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). 

För att de språkliga rättigheterna ska kunna förverkligas i praktiken är det viktigt att tvåspråkigheten beaktas redan i planeringsskedet. De digitala tjänsterna ska tidsmässigt planeras så att de kan tas i bruk samtidigt på finska och svenska. Det här förutsätter att kraven på tvåspråkighet beaktas på ett ändamålsenligt sätt både i planeringen och i upphandlingen av de digitala tjänsterna.

Under planeringsskedet är det viktigt att beslutsfattare, tjänstemän och andra aktörer har kunskap och förståelse för vad man vill uppnå med tvåspråkigheten (eller flerspråkigheten) i de digitala tjänster som planeras, hur man vill förverkliga detta och hur man ska framföra det till dem som kommer att utveckla tjänsterna. Planeringen är viktig inte endast för att få en fungerande tvåspråkighet, utan även av ekonomiska orsaker. Fler språk kräver mer resurser. För att kunna resursera rätt bör tvåspråkigheten tas i beaktande i ett tidigt skede.  På så sätt hittar man också lättare eventuella brister och problem och kan åtgärda dem. Om bristerna och problemen kommer fram först när systemet är klart, är det ofta för sent eller dyrt att åtgärda dem. 

I de flesta fall innebär en tvåspråkig lösning inte endast en översättning av den digitala tjänsten från finska till svenska, utan tjänsten måste utvecklas ur båda språkgruppernas egna perspektiv.

Det här innebär i praktiken bland annat följande:

  • Ofta skrivs svenskspråkiga patienters journaler på finska. Eftersom patienten har rätt att få vissa patienthandlingar på eget språk, översättas dessa (i varierande grad) till svenska. Digitala system, såsom Kanta, bör tillåta att också den översatta informationen förs in på ett enkelt sätt i samma vårdhändelse i systemet, så att patienten har tillgång till sin information på eget språk.
  • Vid tidsbokning via ett digitalt system bör klienten kunna söka personal förutom på basis av exempelvis specialitet och enhet, även på basis av språkkunskaper. 
  • Digitala sökfunktioner, med hjälp av vilka klienten kan söka exempelvis tjänsteproducenter på basis av typ av tjänst och verksamhetsställe, bör möjliggöra sökning också på basis av vilka språk tjänsteproducenten erbjuder service på.
  • Det är vanligt att tjänsteproducenter som erbjuder service på svenska är riksomfattande, eftersom befolkningsunderlaget är mindre. Därför bör eventuella sökfunktioner möjliggöra sökning av riksomfattande tjänsteproducenter, inte bara lokala eller regionala producenter.

Kriterier för smidiga tvåspråkiga digitala tjänster
För att en digital tjänst ska fungera smidigt på två språk ur befolkningens perspektiv, finns vissa kriterier som bör uppfyllas. Exempelvis ska hela den digitala kedjan fungera flytande, så att allt från inloggning och identifiering till själva servicen och utloggning fungerar på det språk användaren väljer. 

Inom ramarna för Nylands förbunds landskapsberedningsprojekt Nyland 2019 gjordes en sammanställning av kriterier för tvåspråkiga digitala tjänster. Se sammanställningen för mer information (Sähköinen asiointi ruotsinkielellä – Vaatimusmäärittely, Bo Lönnqvist, Uusimaa 2019-hanke). 

Slutligen 


För att de språkliga rättigheterna ska förverkligas i det kommande beredningsarbetet och senare i verkställandet av de olika digitaliseringsprojekten är det väsentligt att tvåspråkighetsaspekten finns med som en genomgående princip redan nu när utvecklingsstigarna för digitaliseringen och informationshanteringen utformas. 

Slutligen vill vi påminna ministeriet om att nationalspråken ska behandlas lika även i fråga om utlåtandebegäran. Rundfrågan har på finska sänts ut 14.9.2020 och på svenska 25.9.2020. Svarstiden går ut 2.10 för båda språken. Det är mycket bra att rundfrågan och den tillhörande webropol-enkäten gjorts på båda språken. För att ytterligare behandla nationalspråken lika, bör rundfrågan göras samtidigt på båda språken. Det är också viktigt att svarstiden är lika lång på både finska och svenska.  

Helsingfors 2.10.2020

Vänligen,

Sandra Bergqvist folktingsordförande            
Christina Gestrin folktingssekreterare        

Johanna Lindholm sakkunnig