Sandra Bergqvist: En avgörande tid för vård på svenska

29.10.2020 kl. 08:21
Folktingets ordförande skriver en hälsning i Folktingsbrevet 3/2020

Det har säkert inte undgått någon att vårdreformen är på tapeten - igen. Den här gången handlar det om att regeringen behandlat de utlåtanden som olika aktörer gett om utkastet till lagarna om reformen. Regeringen har tagit utlåtandena i beaktande och kommit överens om ändringar i lagutkastet. Om vi tittar på ändringarna genom Folktingets språkglasögon kan vi vara ganska nöjda. Mycket av det som Folktinget har framfört har tagits i beaktande och det finns nya skrivningar som kan hjälpa till att förbättra tillgången till service på svenska i framtiden.

I förslaget som offentliggjordes i mitten av oktober har ordet vårdlandskap ändrats till välfärdsområde. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som bevakar tillgången till service på det nationalspråk som är i minoritet i området. Vi är glada över att regeringen nu ger nationalspråksnämnden större tyngd genom att föreslå att ordföranden för nämnden ska få närvaro- och yttranderätt på välfärdsområdets styrelsemöten. Det ger nämnden bättre möjligheter att påverka beslutsfattandet. 

Finansieringen har varit ett orosmoment i de tvåspråkiga regionerna. Därför är det en viktig markering att regeringen nu föreslår en höjning av tvåspråkighetskoefficienten i finansieringen till välfärdsområdena, eftersom tvåspråkig service kräver mer resurser än enspråkig service. Ekonomiska orsaker får inte vara ett argument för bristande service på svenska.

Regeringen har också slagit fast vilka välfärdsområden som ska ansvara för de två olika uppdrag som har att göra med social- och hälsovård på svenska.  Regeringen föreslår att Västra Nylands välfärdsområde ska få uppdraget att stöda utvecklingen av social- och hälsovården på svenska och att Egentliga Finlands välfärdsområde ska få uppdraget att samordna ett samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena.

Regeringen har uppdaterat motiveringarna till bestämmelsen om detta samarbetsavtal och förtydligat hurdana tjänster det kan omfatta. Dessa är bland annat expert- och utvecklingscentret som Kårkulla idag upprätthåller, service för personer med intellektuell funktionsnedsättning och annan funktionshinderservice samt specialiserade tjänster inom missbrukarvården, äldreomsorgen, barnpsykiatrin och barnskyddet. Genom samarbete blir det svenskspråkiga klientunderlaget tillräckligt stort för att kunna skapa servicestigar på svenska.

Det är viktigt att komma ihåg att största delen av de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna inte omfattas av samarbetsavtalet, utan ska planeras som en del av den ordinarie verksamheten i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Därför är det viktigt att man från första början i beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena planerar både förvaltning och service så att den fungerar på både finska och svenska.

Den vårdreform som nu börjar utkristalliseras kommer att påverka var och en av oss för en lång tid framöver. Därför är det viktigt att fokus läggs på att vårdkedjorna ska fungera både på finska och svenska i alla våra åtta tvåspråkiga landskap. En del landskap har redan kommit rätt långt medan andra är i startgroparna. Vi lever i en avgörande tid när det gäller framtidens fungerande vårdkedjor på svenska.