Tvåspråkiga familjer är viktiga för Svenskfinlands framtid

25.05.2021 kl. 14:40
Det här framkommer i Folktingets färska rapport Finlandssvenskarna 2021. Se den inspelade rapportlanseringen och ta del av rapporten!



Av dagens svenskspråkiga personer under 18 år har bara drygt hälften en enspråkigt svensk bakgrund och det finns 10 % fler barn inskrivna i svenska skolor än det finns svenskregistrerade barn i motsvarande ålder. En klar majoritet, eller cirka två tredjedelar av barnen med föräldrar tillhörande olika språkgrupper, registreras i nuläget som svenskspråkiga.

- Den språkliga registreringen av barnen i de  tvåspråkiga familjerna visar att det finns ett stort intresse för det svenska språket och att skolans betydelse för svenska språkets framtid är otroligt viktig, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist

Professor Jan Saarela, som skrivit rapporten på Folktingets uppdrag, säger att finlandssvenskarnas befolkningsutveckling beror på antalet födda barn, andelen barn i tvåspråkiga familjer som registreras som svenskspråkiga och flyttningsrörelsen.

- Den finlandssvenska demografiska situationen är god i termer av en hög förväntad medellivslängd, låg sjukpensioneringsrisk, låg arbetslöshet, och stabila äktenskap och samboskap. Hoten ligger i att det överlag föds färre barn, och att emigrationen fortsätter att decimera de unga årskullarna, och då i synnerhet kvinnor, säger professor Jan Saarela. 

Folktingssekreterare Christina Gestrin är glad över den heltäckande bild över den svenskspråkiga befolkningsutvecklingen i Finland som rapporten ger. 

- Befolkningsprognoser som gäller språket är viktiga med tanke på planeringen av samhällets service och till exempel skolnätet.  Det är glädjande att de flesta tvåspråkiga familjer väljer den svenska skolstigen för sina barn, därför är det oerhört viktigt att man i planeringen av det svenska skolnätet också beaktar de tvåspråkiga familjer som valt att registrera sina barn som finskspråkiga. Rapporten är ett viktigt underlag för samhällsplanerare och beslutsfattare på både nationell som kommunal nivå, säger Christina Gestrin. 

Det är elfte gången som Folktinget ger ut en statistisk rapport över finlandssvenskarna. Den första rapporten utkom år 1981.

Läs rapporten genom att klicka här.