Finlandssvenskarna 2021 - en statistisk rapport

Ladda ner rapporten genom att klicka här.


Av dagens svenskspråkiga personer under 18 år har bara drygt hälften en enspråkigt svensk bakgrund och det finns 10 % fler barn inskrivna i svenska skolor än det finns svenskregistrerade barn i motsvarande ålder. En klar majoritet, eller cirka två tredjedelar av barnen med föräldrar tillhörande olika språkgrupper, registreras i nuläget som svenskspråkiga. Det här framkommer i Folktingets färska rapport Finlandssvenskarna 2021 som lanserades idag.  

-    Den språkliga registreringen av barnen i de tvåspråkiga familjerna visar att det finns ett stort intresse för det svenska språket och att skolans betydelse för svenska språkets framtid är otroligt viktig, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist. 

Professor Jan Saarela, som skrivit rapporten på Folktingets uppdrag, säger att finlandssvenskarnas befolkningsutveckling beror på antalet födda barn, andelen barn i tvåspråkiga familjer som registreras som svenskspråkiga och flyttningsrörelsen.

- Den finlandssvenska demografiska situationen är god i termer av en hög förväntad medellivslängd, låg sjukpensioneringsrisk, låg arbetslöshet, och stabila äktenskap och samboskap. Hoten ligger i att det överlag föds färre barn, och att emigrationen fortsätter att decimera de unga årskullarna, och då i synnerhet kvinnor, säger professor Jan Saarela. 

Folktingssekreterare Christina Gestrin är glad över den heltäckande bild över den svenskspråkiga befolkningsutvecklingen i Finland som rapporten ger. 

- Befolkningsprognoser som gäller språket är viktiga med tanke på planeringen av samhällets service och till exempel skolnätet.  Det är glädjande att de flesta tvåspråkiga familjer väljer den svenska skolstigen för sina barn, därför är det oerhört viktigt att man i planeringen av det svenska skolnätet också beaktar de tvåspråkiga familjer som valt att registrera sina barn som finskspråkiga. Rapporten är ett viktigt underlag för samhällsplanerare och beslutsfattare på både nationell som kommunal nivå, säger Christina Gestrin. 

Det är elfte gången som Folktinget ger ut en statistisk rapport över finlandssvenskarna. Den första rapporten utkom år 1981. 


Vart försvinner den svenskspråkiga vårdpersonalen?

Ladda ner rapporten genom att klicka här.

I utredningen har Folktinget kartlagt tillgången till svenskspråkig vårdpersonal ur de tvåspråkiga kommunala arbetsgivarnas synvinkel och gjort en översikt över hur antalet utexaminerade inom vårdbranschen motsvarar det regionala behovet av arbetskraft. Utredningen leder till rekommendationer om vidare åtgärder för staten, utbildningsanordnarna och de kommunala arbetsgivarna. 

-    Vi vet att bristen på svenskkunnig personal inom flera olika yrkesgrupper är stor på många tvåspråkiga orter. Responsen i förfrågningar och utredningar som riktat sig till den svenskspråkiga befolkningen har många gånger bekräftat problemet och utredningen ger samma resultat, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.

Folktinget har anställt Sofia Kajander för att göra utredningen. 

-    Arbetet med utredningen har visat hur viktigt det är med statistik om svenskspråkig personal och utredningar om behovet av svenskspråkig arbetskraft. Så länge det finns brister i tillgången till social- och hälsovård på svenska behöver vi också statistik och utredningar för att nå fram till lösningar. Tyvärr är det ovanligt att språket är en faktor i de statliga undersökningar som görs, säger Sofia Kajander. 

-    Trots att flera utbildningar som ingår i utredningen är placerade i Helsingfors, är det ändå huvudstadsregionens kommuner som har svårast att rekrytera olika yrkesgrupper, konstaterar Kajander. 

Folktinget anser att den här utredningen är ett viktigt verktyg som bör tas i beaktande då de kommande välfärdsområdena planerar sin social- och hälsovård. Det är viktigt att de tvåspråkiga välfärdsområdena systematiskt går igenom behovet av svenskspråkig personal då de bygger upp sina strukturer och sin verksamhet.  

De svenskspråkiga i Finland väntas bli fler

Tankesmedjan Magma och Folktinget har publicerat en befolkningsprognos för den svenskspråkiga befolkningen i Finland.

Ladda ner Folktingets och Tankesmedjan Magmas rapport från april 2020:
Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990-2040

Den svenskspråkiga befolkningen i Finland förväntas öka med ett par tusen personer fram till år 2040. Det visar en befolkningsprognos som publiceras av tankesmedjan Magma och Folktinget idag (8.4). I rapporten analyserar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi, utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990–2018 och ger en riktgivande befolkningsprognos på kommunnivå fram till år 2040.

Skillnaden mellan olika delar av Svenskfinland är stor. Ökningen beräknas vara störst på Åland, där den svenskspråkiga befolkningen kommer att växa med 17 procent, alltså nästan 4 400 personer. En tydlig ökning sker också i Sibbo (28 %), Grankulla (18 %), Larsmo (16 %) och Åbo (14 %).

Vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av svenskspråkig befolkning, kommer ändå att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal. Den kraftigaste minskningen av antalet svenskspråkiga förväntas ske i Hangö (-26 %), följt av Pyttis (-16 %), Kristinestad (-16 %), Kaskö (-14 %), Lovisa (-13 %), Lappträsk (-13 %), Kimitoön (-12 %), Raseborg (-12 %), Lojo (-10 %) och Korsnäs (-10 %). (Ser mer i karta 1.)

– De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är åldersstrukturen och intern migration, förklarar Jan Saarela. Kommuner med en förmodat stor inflyttning och ung befolkning, så som på Åland, är de som överlag förväntas öka sin svenskspråkiga befolkning.

Förlorarna i detta hänseende är många kommuner på fastlandet som inte gränsar till en större stad, speciellt om de har en ogynnsam åldersstruktur och en förmodat stor utflyttning.

De svenskspråkiga kommer i något högre grad än tidigare att vara bosatta i städer eller regioncentra. Men Saarela konstaterar att svenskspråkiga har ett annat flyttbeteende än finskspråkiga – urbaniseringen är inte lika kraftig och man flyttar nästan uteslutande inom det geografiska område som utgör  Svenskfinland.

Saarela poängterar att den stora omvälvningen i befolkningsstrukturen i Svenskfinland kommer att utgöras av det ökande antalet och den ökande andelen personer med annat modersmål än finska eller svenska.

– Det är ofrånkomligt att den språkliga verkligheten förändras på många plan i Svenskfinland, säger Saarela. Huruvida en del av immigranterna integreras på svenska eller på finska, som nu nästan uteslutande är fallet, är en viktig fråga för Svenskfinland.

Prognosen presenterades i en direktsändning 8.4 och kan i sin helhet ses här: