Folktingets förtjänstmedaljer 2025

06.11.2025

Folktinget delar i år ut 17 förtjänstmedaljer i samband med Svenska dagen. Medaljen utdelas årligen åt personer som gjort betydande insatser för den svenskspråkiga befolkningen och den svenska kulturen i Finland.

Alexander Stubb, republikens president, Helsingfors
Republikens president Alexander Stubb tilldelas Folktingets förtjänstmedalj i guld. Alexander Stubb har som president tydligt och starkt framhållit Finlands tvåspråkighet och det svenska språket. Folktinget vill särskilt framhålla betydelsen av att Alexander Stubb i offentligheten konsekvent uttalar sig på både finska och svenska. President Stubb har också betonat vikten av det nordiska samarbetet och Finlands nära kontakter till Sverige, inte minst på det kulturella området. Republikens presidents betydelse som opinionsbildare och värdeledare är av stor betydelse och Alexander Stubbs gedigna språkkunskaper och tvåspråkiga bakgrund är en stolthet för hela nationen.

Kimmo Sasi (postumt)
Kimmo Sasi tilldelas Folktingets förtjänstmedalj i silver postumt. Sasi var långvarig riksdagsledamot för Samlingspartiet samt minister i två omgångar och folktingsledamot under många år. Han var en orädd försvarare av landets tvåspråkighet och förespråkade att det andra inhemska språket, svenska, återinförs som obligatoriskt prov i studentexamen. Kimmo Sasi hade en djup förståelse för den svenskspråkiga befolkningens behov och var känd för att själv gärna använda svenska. Han hade därtill en lång karriär inom det nordiska samarbetet, bland annat som ordförande för Pohjola-Norden åren 1997–98, som president för Nordiska rådet år 2012 och som ordförande för Hanaholmens kulturcentrum från år 2009 fram till sin bortgång år 2025.

Anita Lehikoinen, tidigare kanslichef vid UKM, Helsingfors
Anita Lehikoinen, tidigare kanslichef vid undervisnings- och kulturministeriet, har under en flera decennier lång karriär vid ministeriet med stort engagemang utvecklat bildningen i Finland. Hon har konsekvent arbetat för en levande tvåspråkighet och för att ministeriets verksamhet ska vara välfungerande på både finska och svenska. Lehikoinens insats var också av stor betydelse för inrättandet av tjänsten som ansvarsperson för den svenskspråkiga utbildningen vid undervisnings- och kulturministeriet år 2022.

Maimo Henriksson, diplomat, Helsingfors
Maimo Henriksson har en lång diplomatkarriär och har som ambassadör arbetat i både Norge och Sverige. Henriksson har under sin tjänstgöring i Stockholm kunnat ta del av och påverkat en unik fas i den finsk-svenska relationen, där kontakterna mellan länderna ytterligare intensifierades. Henriksson har som ambassadör alltid framhållit att svenskan i Finland är ett trumfkort som borde utnyttjas mycket mer och att kunskaperna i svenska bör stärkas i Finland, inte minst för att stärka säkerhetsläget i Norden och för att främja handeln mellan våra länder. Henriksson har även arbetat aktivt för att locka studerande från Sverige till Finland.

Veronica Rehn-Kivi, tidigare riksdagsledamot, Grankulla
Veronica Rehn-Kivi har gjort en gedigen insats för det svenska i Finland både som kommunalpolitiker i Grankulla och som riksdagsledamot. Rehn-Kivi kämpade under sin tid i riksdagen aktivt för att främja svenska språkets ställning i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Hennes stora engagemang för tryggandet av svenskspråkig service var särskilt tydligt i samband med riksdagens behandling av social- och hälsovårdsreformen.

Anders Wikholm, ordförande för Esbo IF, Esbo
Anders Wikholm har med hängivelse och stort engagemang under flera decennier arbetat för den svenskspråkiga idrotts- och motionsverksamheten inom föreningen Esbo IF och många andra finlandssvenska idrottssammanhang. Han har varit en viktig samlande aktör som främjat möjligheter till idrott och motion alldeles särskilt för barn och unga i Esbo. Wikholm har också aktivt deltagit i annan svenskspråkig hembygdsverksamhet och han ställer alltid upp då det behövs en hjälpande hand vid svenskspråkiga evenemang i Esbo.

Tobias Larsson, specialbiblioteksfunktionär och barnbibliotekarie, Helsingfors
Tobias jobbar helhjärtat och med stor kunskap för att inspirera svenskspråkiga barn att läsa på sitt eget språk. Genom individuella boktips och samtal har han gjort Richardsgatans bibliotek till en känd mötesplats för barn. Många barn har hittat sitt intresse för svenskspråkiga böcker tack vare Larssons förmåga att välja ut rätt böcker. Han besöker också skolor, samarbetar med lärare och deltar i evenemang – alltid med fokus på barnens språk, tankar och intressen. Tobias Larsson är en förebild som bidrar positivt till den finlandssvenska kulturen.

Humorgruppen KAJ (Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård), Vörå
Humorgruppen KAJ med Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård har på ett unikt sätt lyckats förena humor, musik och kulturarv och lyft den österbottniska dialekten till en internationell publik. Genom sina sånger och föreställningar har de skapat glädje och gemenskap över generationsgränser och satt Vörå på världskartan. KAJ har bidragit till att stärka den finlandssvenska identiteten genom att värna om språket och dialekten på ett lekfullt och inkluderande sätt. KAJ:s insats har ökat intresset för och kunskapen om det svenska i hela Finland och gjort Svenskfinland och den finlandssvenska kulturen kända i Norden och långt utanför dess gränser.

Mats Brandt, landskapsdirektör i Österbotten, Vasa
Mats Brandt har varit ordförande för Folktingets förvaltningsutskott under 14 år fram till år 2025, vilket är ett rekord som utskottsordförande inom Folktinget. Under samma tid var han också medlem i Folktingets arbetsutskott. Under Brandts ledarskap har utskottet aktivt deltagit i beredningen av stora lagstiftningsprojekt såsom kommunallagstiftningen, tingsrättsreformen och reformen av statens regionförvaltning. Mats Brandts intresse för svenska frågor har varit påfallande stort och genom sitt långsiktiga arbete har han medverkat till att stärka svenskans ställning inom den offentliga förvaltningen.

Nina Granvik, tidigare TV-producent, Hammarland, Åland
Nina Granvik har under flera decennier haft en avgörande betydelse för tv på svenska i Finland och har skapat innehåll av hög kvalitet för barn, ungdomar och vuxna. Som skapare av BUU-klubben har hon lagt grunden till ett av de mest älskade barnprogrammen i Svenskfinland. Genom sina roller som Elmeri i serien Atte och Pipsa pudel i Fåret Bertil har hon spridit glädje, värme och trygghet till generationer av barn. Hon har också vågat ta upp svåra teman i sina barnfilmer och gjort det på ett sätt som både berör och stärker unga tittare. Genom sitt arbete har Granvik bidragit till att bevara och utveckla svenska språket och den finlandssvenska kulturen på ett inkluderande och inspirerande sätt.

Marianne West-Ståhl, direktör, Korsholm
Marianne West-Ståhl har som direktör för regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet arbetat aktivt för att den svenska bildningen ska hålla jämna steg med den nationella utvecklingen och för den svenskspråkiga utbildningsstigens särdrag. Genom hennes engagemang har svenska språkets ställning stärkts inom bland annat biblioteksväsendet, den livslånga vägledningen och småbarnspedagogiken. Tack vare den svenska enheten har en svenskspråkig studiehandledarutbildning inletts. West-Ståhl har ihärdigt och långsiktigt stött kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte inom Svenskfinland och bidragit till att den svenskspråkiga bildningen i Finland kontinuerligt utvecklas.

Juho Rasa, språkambassadör, Helsingfors
Juho Rasa är född i Tavastkyro (Hämeenkyrö). Tack vare studier på Svenska handelshögskolan i Helsingfors lärde sig Juho Rasa prata flytande svenska. Rasa är ett utmärkt exempel på att man kan lära sig svenska trots att man är född på en helt finskspråkig ort. Han brinner för att elever i finska skolor ska inse de fördelar som kunskaper i svenska språket medför. Sedan år 2021 är han språkambassadör och har besökt ett stort antal skolor, deltagit i över 250 lektioner och har pratat med över 5000 elever och främjat förståelsen och intresset för svenska språket i Finland.

Mikaela Nylander, statssekreterare, tidigare riksdagsledamot , Borgå
Mikaela Nylanders långvariga och djupa engagemang i såväl riksdagen som i kommunalpolitiken har haft en stor betydelse för det svenska i Finland. Hon har varit fullmäktigeordförande oavbrutet i sin hemstad Borgå under 20 år. Under sin tid i riksdagen gjorde Mikaela en betydelsefull insats i kulturutskottet, där hon ägnade särskild uppmärksamhet åt att främja svenska språket. Mikaela Nylander har även utmärkt sig i ett flertal organisationer och gjort en särskild insats för det finlandssvenska teckenspråket.

Siv Jansson, verksamhetsledare, Nurmijärvi
Siv Jansson har gjort stora insatser i att föra fram finlandssvensk kultur och det svenska språket i Nurmijärvi. Jansson var en drivande kraft i skolföreningen, som arbetade aktivt för att få en svenskspråkig skola till Nurmijärvi och resulterade i att Vendlaskolan grundades år 2004. Siv Jansson är en långvarig styrelsemedlem i Svenska Föreningen i Nurmijärvi r.f. och hon är ordförande för Svenska folkpartiet i Nurmijärvi. Genom sina många förtroendeuppdrag är hon den svenskspråkiga befolkningens röst i kommunen och ser till att den svenskspråkiga befolkningens rättigheter beaktas.

Christer Bogren, pensionär, Malax
Christer Bogren har under nästan ett halvt sekel varit en central och engagerad kraft inom Malax kommunalpolitik och den svenska arbetarrörelsen i Finland. Genom sitt engagemang i Svenska Finlands Folkting, FSD, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur och Wasa Teater har han konsekvent verkat för det svenska. Bogren har under sin 40 år långa tid som förtroendevald gjort en stor insats både lokalt i Malax, inom SDP och Svenskfinland.